Mölndalsån
Från Rilpedia
Mölndalsån har sitt källflöde i Stora och Lilla Hallesjön i norra Bollebygd och rinner via Nedsjöarna (Östra och Västra Nedsjön) i Hindås via Mölndal till Göteborg och ut i Säveån vid mynningen mot Göta älv. Avrinningsområdet är 268 km2.
Ån passerar genom hela Härryda kommun från öster till väster och går genom sjöarna Gröen, även kallad Landvettersjön och Rådasjön samt passerar tätorterna Hindås,Härryda, Landvetter och Mölnlycke.
I Mölndals kommun går ån från Rådasjön via en kort passage kallad Ståloppet till Stensjön och forsar sedan ner mellan de gamla fabrikerna vid Mölndals kråka. Här har man tagit ut elkraft i form av tre turbiner, men historiskt har här även drivits kvarnar, vilket har gett området namnet Kvarnbyn.
Vid Åbro i Mölndals dalgång gör ån en krök norrut. Genom Mölndals centrum rinner ån genom en kulvert. Ännu en kulvert finns i Krokslätt, intill kommungränsen mot Göteborg. Ån fortsätter in i Göteborgs kommun där den vid Ullevi ansluts till kanalen Fattighusån som via en sluss vid Drottningtorget förbinder ån med Göteborgs kanaler. Just nedströms förbindelsen med Fattighusån finns en fördämning, "Dämmet", som tillsammans med slussen håller uppe vattenytan på lämplig höjd. Mölndalsån fortsätter norrut från Ullevi, där ofta kallad Gullbergsån, en knapp kilometer innan den via en tredje kulvert förenas med Säveåns mynning vid Gullbergsvass och rinner ut i Göta älv. Denna kulvert anlades på 1960-talet något öster om ån då Tingstadstunnelns södra anslutningsväg skulle byggas i åns tidigare sträckning.
Ån har tidigare använts för pråmtrafik från Göta älv via Fattighusån upp till Mölndal, men det är inte längre möjligt på grund av kulverten vid Krokslätt. Endast sträckan från Dämmet till Liseberg används regelbundet vid jultid av passagerarbåtarna Julpaddan.
Åns nedre sträckning genom Mölndal och Göteborg löper genom ett låglänt område och översvämningar har förekommit genom historien, senast december 2006.
Mölndalsåns medelflöde vid utloppet är 125 miljoner m3/år eller 4 m3/s. Endast omkring 1,5 miljoner m3/år eller 0,05 m3/s avleds via Fattighusån.
Två kulturellt viktiga biflöden vid åns nedre lopp är Kallebäcken, som har givit vatten till staden Göteborg, genom en vattenledning och senare till fyra bryggerier, Lagklarebäcken, nu kallad Lackarebäck, med verksamheter i äldre tid. Båda två har givit namn åt var sin stadsdel, Kallebäck i Göteborg och Lackarebäck i Mölndal.
Likt Säveån har Mölndalsån varit en pulsåder för den industriella utvecklingen i Göteborgstrakten från mitten av 1800-talet. Runt industrierna växte brukssamhällen fram. I dåvarande Örgryte socken bildades municipalsamhällena Krokslätt 1884 samt Gårda och Lunden, båda 1900. I dåvarande Fässbergs socken blev Mölndal municipalsamhälle 1911. Samtidigt som Örgryte kommun och dess municipalsämhällen inkorporerades med Göteborg 1922, blev Mölndal stad.
