Fattighusån

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Fattighusån eller Fattighuskanalen, är en cirka 900 meter lång, grävd kanal i Göteborg som förbinder Mölndalsån med Stora Hamnkanalen och Vallgraven vid Drottningtorget. Den rinner utmed Stampgatan och förbi Mariakyrkan och Trädgårdsföreningen. Namnet var ursprungligen "Then gräffde canalen", senare även "Gullbergs Gräfde Canal" (1673),[1] och i folkmun endast "kanalen", eftersom Fattighuset ("Willinska fattigfriskolan") tillkom först 1767.[2]

Historia

Redan 1624 ville de styrande ha en vattenväg från Mölndalsån och ut i "Stora Hambnan", vilket skulle locka köpmän och främja handeln. Kung Gustav II Adolf, sa dock nej, det fanns inga pengar och en sådan kanal var onödig ansåg han. År 1639 kom frågan upp på nytt, och då hade man utarbetat en ny befästningsplan för den unga staden. En vattenväg mellan Mölndalsån och fästningsstadens vallgrav skulle få en strategisk betydelse. Ett annat skäl var att leden skulle föra in friskt vatten till vallgraven och kanalerna. När Axel Oxenstierna och Jacob de la Gardie, på våren 1639 kom till Göteborg, förde de positiva diskussioner om ett kanalbygge med stadens starke man, Peder Rosensköld, vilket resulterade i att arbetet kom igång den 2 juni 1640.

Kanalarbetet utfördes av fortifikationsknektar och stadssoldater,[3] och var färdigt 23 september 1641. Den var 305 roder lång (cirka 900 meter), och invigdes den 7 oktober, bland annat genom att riksdrotsen Per Brahe och hans "välborna kära gemål och husfru" genomförde en tur i presidenten Peder Rosenskölds båt tillsammans med stadens magistrat, genom den nya kanalen och via Mölndalsån upp till Underås bro.

Fattighuset vid Stampgatan.

Från början kallades kanalen Stampån, eller Mölndalskanalen. Stampen som idag är namnet på stadsdelen har tagit sitt namn av de klädestampar och det stampverk för olja som låg i området. Namnet fattighusån fick den på grund av att en av dessa klädesstampar, ägd av borgmästaren Hans von Gerdes byggdes om till fattighus 1767. Det låga trähuset som ritades av stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg finns fortfarande kvar och ligger där Stampgatan svänger upp mot Olskroken. Bakom detta röda trähus, ligger Fattighuskyrkan som idag kallas Mariakyrkan och ritades av Carl Wilhelm Carlberg, son till Bengt Wilhelm Carlberg. Kyrkan invigdes 10 december 1815.[4] En annan fattighusinrättning som låg vid Fattighusåns möte med Drottningtorget, var Bracka som byggdes på 1850-talet och som revs 1917 för att ge plats åt posthuset.

Initiallt var det meningen att det var från denna kanal som göteborgarna skulle hämta sitt dricksvatten. Men fattighusån skapades också för att vattnet i Vallgraven och Stora Hamnkanalen inte skulle bli stillastående och för detta ändamål byggdes år 1648 en sluss innanför Österporten och ett dämme för att jämna ut vattennivån.
Slussen stod klar 1873, och låg ursprungligen närmare Gullbergsbro men idag ligger den vid Drottningtorget. Där slussen ligger idag låg det tidigare en slusskvarn, vilken revs 1872. Fattighusån användes även som transportled till och från de skvaltkvarnar som fanns i Mölndal och från slutet av 1700-talet anlades ett bränneri som tog sitt vatten från Fattighusån till produktionen av sprit. Redan tidigare, på 1750-talet hade man börjat brygga öl på den plats där Johan Albrecht Pripp senare startade sitt ölbryggeri som låg på denna plats fram till 1976.

År 1770 planterades en allé med lindar längs ån och vissa av dessa lindar finns kvar än idag och är därmed de äldsta planterade träden i Göteborg. Det var borgmästaren Daniel Pettersson som hade köpt plantorna från Holland. Folk hade dock svårt att låta de nyplanterade träden vara ifred, varför följande kommuniké utfärdades, den 11 maj 1770:

Sedan Magistraten låtit till Stadens prydnad vid allmänna Lands vägen utanföre Drottninge-Port emellan Fällbommen och Fattighuset plantera Utrikes ifrån införskaffade Lindar; Så warder härmed til allmän åtwarning kungjort, det en någon, eho det wara kan, wid de uti 20 Capitel lr.§. Missgärnings Balk. utsatta Tio Daler Silvermynts böter för hwart Träd och skadans upprättande efter Mätismanna ordom, må hugga neder, förderfwa, eller medelst upryckande, stötande, grenars och qwistars afrifwande. Gödsels, Sill- och saltlakes eller orent warmt Salt- eller kokvattens utkastande, eller å annat sätt skada dessa Lindar; I Såsom ej heller någon wid dessa Trän må fastbinda Båtar, Hästar eller andra kreatur, icke heller göra någon skada å det utanföre Drottninge-Porten emellan Fällbommen och Fattighuset samt utanföre hwilkas hus dessa Lindar äro planterade, härmed anmodade och påminte, at noga tilse, der hwarken deras husfolk, ej heller allmoge eller annat folk, som gå eller färdas til eller ifrån Staden på et eller sätt å dessa Trän någon skada eller wåldswerkan göra.

I samband med att Skånegatan byggdes ut för spårvägstrafik, byggdes 2003 två nya spårvägsbroar över Fattighusån, i kommunala handlingar benämnda som "Spårvägsbron väster om Folkungabroarna" och "Spårvägsbron öster om Folkungabroarna".[5] Den östra spårvägsbron har också utrymme för gångtrafikanter.

Se även

Källor

  1. ↑ Institutet för språk och folkminnen
  2. ↑ Svenska stadsmonografier - Göteborg, amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk, Förlags AB Religion & Kultur, Göteborg 1948 s.47
  3. ↑ Sveriges städer: Göteborgs Stad, huvudred. Albin Roosval; Axel Ramm, Axel L Romdahl, Albert Lilienberg, Sixten Strömbom, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1921 s. 13
  4. ↑ 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 186
  5. ↑ Göteborgs kanaler och broar berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2007 ISBN 978-91-7029-630-7 s. 48-49
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Fattighus%C3%A5n"
Personliga verktyg