Från Rilpedia

Carl Wilhelm Carlberg, född 9 mars 1746 i Göteborg, död 14 april 1814 i Göteborg, var en svensk arkitekt, fortifikationsofficer och stadsarkitekt i Göteborg. Han var son till Bengt Wilhelm Carlberg i dennes andra gifte med Jeanna Stina Carlberg, född Blaesinghs.

Redan vid 17 års ålder (mars 1763) kan man spåra Carl Wilhelm Carlbergs arbeten, då han i allt assisterade sin far i att rita och skriva rent kartor och handlingar. Hans första helt självständiga arbete anses vara "en durchsigtig port på nya bryggan (bron) över järnvågskanalen", vilket var en gallerport med rokokokartusch på överliggaren vid nuvarande Brunnsparken.

Den 24 november 1764 blev Carlberg volontär vid Göteborgs och Bohuslänska fortifikationsbrigaden, den 27 november 1765 konduktör vid den Finska Fortifikationsbrigaden och den 22 april 1766 konduktör vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden.

Carlberg blev stadsarkitekt och ingenjör i Göteborg den 12 maj 1775 och den 7 maj 1776 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Han blev löjtnant vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden 12 augusti 1776 och utnämndes till kapten vid 2:a eller Västgötabrigaden 25 oktober 1782.

Carl Wilhelm Carlberg ritade bland annat Göteborgs domkyrka, Gunnebo slott, Chalmerska huset, den södra utbyggnaden och altaruppsatsen i Örgryte gamla kyrka samt en rad privathus längs Södra Hamngatan.^[1] Även Lilla Mariakyrkan, Tyghuset på Magasinsgatan och Villa Ellesbo är Carl Wilhelm Carlbergs arbeten.

År 1775 blev Carlberg den förste innehavaren av stadsarkitekttjänsten i Göteborg. Han hade tidigare innehaft den kombinerade tjänsten som stadsarkitekt och stadsingenjör. Magistraten bestämde hans årslön till 125 riksdaler, samt 25 riksdaler till skrivarehjälp.^[2] Den 4 februari 1804 godkände magistraten i Göteborg att Carlberg skulle få anställa en stadsingenjör, där kommissionslantmätaren Herman Hallberger (1758-1851) blev utsedd den 18 februari samma år.

Hans farbror Johan Eberhard Carlberg blev år 1717 Göteborgs första stadsingenjör, men efter tio års verksamhet flyttade han till Stockholm och verkade där under närmare femtio år som stadsarkitekt.^[3]

Referenser

Noter

1. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.68
2. ↑ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1975 s.50 + s.53
3. ↑ Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, C R A Fredberg, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922 s.427

Tryckta källor

• Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923