Bengt Wilhelm Carlberg
Från Rilpedia
Bengt Wilhelm Carlberg, född 15 maj 1696 på landeriet Burgården i Göteborg, död 31 december 1778 på egendomen Lilla Torpet i Örgryte, var en svensk arkitekt, fortifikationsofficer och stadsarkitekt i Göteborg.
Innehåll |
Biografi
Efter avslutade skolstudier blev Carlberg volontär vid fortifikationen, och fick där fullmakt som konduktör den 14 januari 1713 och placerades på Nya Elfsborg samt blev 16 maj 1718 löjtnat vid bohuslänska arméns norska fortifikationsfältstat. Han bevistade hela belägringen av Fredrikshald och fick förtroendet att motta Karl XII:s lik, "då det skulle under inkognito föras ur approcherna till högkvarteret Tistedalen". Om denna händelse skrev han i skriften: Sanfärdig Berättelse, af några få omständigheter som sig tilldrogo den natten då Högtsalig Hans Kongl. Maj:t Konung Karl XII i Tranchéen för Fredrichshall, olyckeligen blef skuten'.[1]
vilken lämnade stöd åt antagandet att kungen föll för en lönnmördares hand. Carlberg byggde även några skansar i Bohuslän. Carlberg flyttades 1720 till Göteborg, på den ordinarie fältstaten.
Med bibehållande av officerstjänsten blev han stadsarkitekt i Göteborg den 10 maj 1727 (kunglig fullmakt 7 oktober 1728), och 1728 följde han kung Fredrik I till Alingsås, där han planlade den nya staden. Den 15 oktober 1733 blev han kapten vid 4:e fortifikationsbrigaden, och den 23 juli 1742 major och befälhavare och upprepade gånger kommendant, vid 4:e fortifikationsbrigaden. På Krigskollegiums befallning uppgjorde han ritningar till bland annat arsenalen i Jönköping, och 1742 utförde han undersökning angående en föreslagen "durchfart" mellan Vänern och Göta älv.
Carlberg blev riddare av Kungliga Svärdsorden 7 november 1748, och utnämndes till generalkvartermästarlöjtnant den 28 februari 1754. Åren 1755-1746 var han tidvis tillförordnad landshövding och överkommendant. Den 29 juni 1762 blev Carlberg överste vid 3:e (Skånska-) fortifikationsbrigaden samt överste vid Göteborgs och Bohuslänska brigaden 18 januari 1763.
Arkitekten
Carlberg förestod bland annat en betydande ombyggnad av Örgryte gamla kyrka 1730-35; kyrkans södra utbyggnad ritades 1775 av sonen Carl Wilhelm Carlberg, som även ritade altaruppsatsen. Bland Carlbergs övriga byggnadsverk i Göteborg nämns kupolen till Göteborgs domkyrka, som förstördes i den stora eldsvådan 20 december[2] 1802, och Ostindiska kompaniets hus (ritningarna ändrades dock något av Carl Hårleman).
Familj
B W Carlberg var son till biskopen, teologie doktor Johan Eberhard Carlberg (1638-1701) och Elisabeth Agnes Strohin (1660-1717). Han var bror till Johan Eberhard Carlberg. B W Carlberg gifte sig 1:o den 17 december 1722 med Anna Dorothea Weber († 11 maj 1727) och 2:o 24 juni 1729 med Jeanna Christina von Blessingh (1714-1770), dotter till J A von Blessingh. Han fick endast barn i andra äktenskapet, nämligen: Johan Adam (1732-1799), löjtnant vid fortifikationen; Carl Wilhelm Carlberg; Ulrika, gift med kaptenen vid fortifikationen Henric Liedin.
Referenser
Noter
- ↑ publicerad bland annat i Handlingar rörande Skandinaviens historia, del I, Stockholm 1816 s. 177-198
- ↑ Från tornväktartid till modern räddningstjänst, Bertil Söderberg, utgiven av Räddningstjänsten i Göteborg, Mölndal och Kungsbacka 1997 ISBN 91-630-6171-6 s. 8
Källor
- Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, fil lic Arvid Bæckström, Svensk byggnadskultur II, Nordiska museet, Stockholm 1923 s. 62 >
- Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 859
- Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 427 >
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
