Örgryte gamla kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Örgryte gamla kyrka. Kyrktornet är från 1748, men kyrkans äldsta delar är från 1200-talet.

Örgryte gamla kyrka är en kyrkobyggnad i Göteborg, tillhörande Örgryte församling. På Örgryte gamla kyrkogård ligger flera kända Göteborgsprofiler begravda, bland andra Victor Hasselblad och hans hustru Erna.

Historia

Enligt legenden lät Sankt Sigfrid bygga dåvarande Örgrytes första kristna kyrka på denna plats på 1000-talet, men dessa uppgifter går idag inte att bekräfta. I mitten av 1200-talet byggdes på kyrkplatsen en romansk, rektangulär stenkyrka med långhus samt lägre och smalare kor och åkare i öster. Den har troligen även fungerat som en försvarsbyggnad med sina tjocka murar. En församling, omfattande södra stranden utmed Götaälvmynningen, hade här sin kyrka. År 1528 fördes denna kyrksocken på Gustav Vasas befallning till Nylöse stad vid Säveån.

Kyrkan fick en stor anhängare i stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg vid tiden omkring 1730. En större ombyggnad av den gamla kyrkan påbörjades, och år 1735 ersattes det medeltida koret med en avrundad tillbyggnad i kyrkans bredd. Klockstapeln behövde förstärkas och repareras. Men den revs och i stället uppfördes år 1748 det nuvarande kyrktornet.

Den norra korsarmen byggdes år 1775, och den södra utbyggnaden fick sonen till Bengt Wilhelm Carlberg uppdraget att utföra. Han avled dock på våren 1814 och det blev kaptenen J.F. Weinberg som tog över ansvaret. Denna södra korsarm, som stod färdig 1817, blev större än den norra, varför kyrkan har blivit något osymmetrisk.

Altaret

Stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg upprättade 1799 ett förslag till nytt altare, och har i nyklassisk stil format en grekisk tempelfasad med strama linjer. På väggen ovanför korset står "II.Cor.V.19." - en hänvisning till Andra Korintierbrevets femte kapitel, vers 19. Kyrkan har en stor Karl XII - bibel från 1703.

Predikstolen

Det anses ha varit Bengt Wilhelm Carlberg som föreslagit och ritat predikstolen i tung, mäktig barockstil. Predikstolen skänktes 1780 av makarna "Herr Gustaf Berndt Santeson och dess kära maka Fru Elisabeth Matsen" på Kärralund. Nedtill på predikstolen är en eklövskrans med band. Predikstolsbrädet har framtill ett brinnande hjärta omgivet av vingar och ett rikt bladverk. Ljudtaket är format som en baldakin. Ovanpå taket står ett klot, en symbol för makt och skapelse, krönt av ett kors och omslutet av moln och änglar.

Takmålningen

När koret år 1735 byggts ut och kyrkan följande år försetts med ett välvt innertak beslutade församlingen att taket skulle prydas med en konstnärligt utformad takmålning. År 1741 skrevs kontrakt med Johan Ross, konstnär och medlem av Göteborgs Konst- och Målarämbete. Takmålningen visar den yttersta domen med Kristus "mitt uti kyrkian" och Trefaldigheten längst fram i koret. Som medhjälpare deltog aktivt konstnären och svärsonen Michael Carowsky.

Dopfunt och dopfat

Dopfunten från 1738 är av röd kalksten, och prydd med konstfulla slingor. Den ersatte en medeltida dopfunt, och överlämnades som gåva till kyrkan av Sven Böker och hans maka på Bö.

Dopfatet skänktes av biskopinnan Poppelmanns arvingar på Sävenäs år 1737, avsett för den medeltida dopfunten. Fatet är i driven mässing och rikt ornamenterat, sannolikt ett sydtyskt arbete från 1500-talet.

Nattvardssilvret

På 1500-talet hade kyrkan en förgylld silverkalk och en paten. Dessa båda föremål ingick i betalningen då församlingen år 1746 förvärvade en helt ny kalk och paten av guldsmeden Fernlöf i Göteborg. På kalken är ingraverad en bild av "Lammet" med en gloria och en segerfana - symbol för Kristus - samt orden från Johannesevangeliets första kapitel: "Ecce Agnus Dei, Qui tollit Peccata mundi" (Se Guds Lamm som borttager världens synder). Kalken och parenen används fortfarande vid nattvardsfirande i kyrkan.

En silverask för förvaring av nattvardsbrödet inköptes 1847 och en vinkanna 1874.

Kyrkklockorna

År 1676 fanns i klockstapeln ute på Örgryte kyrkogård en enda klocka, vilken det året blev omgjuten och förstorad. 1748 flyttades klockan över till det nybyggda kyrktornet och den gamla klockstapeln revs. Redan år 1754 köpte församlingen, för hopsamlade pengar, ännu en klocka, något större än den gamla. Men de båda klockorna harmonierade inte med varandra. År 1767 måste därför den gamla, som nu också spruckit, på nytt gjutas om. Tvåhundra år senare, 1969, blev klockan ännu en gång omgjuten hos Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

Orgeln

När kyrkan fått sin korsbyggnad i norr 1775 och en ny predikstol 1780 hade församlingen två önskemål - en ny orgel och en ny altartavla. För insamlade medel kunde man 1789 inköpa "et wäl conditioneradt orgelwärk" av den berömde Pehr Schiörlin från den engelska kyrkan, och orgelbyggare Everhardt svarade för orgelns installation. År 1867 behövde orgeln genomgå en omfattande reparation. Då meddelade makarna Virgin på Kålltorp att de var beredda att bekosta en helt ny orgel, vilken kom att uppföras av den danska orgelfirman Marcussen & Sön. Den gamla orgeln såldes till Jonsereds kapell. Marcussenorgeln ersattes till stora delar av en orgel som orgelbyggaren Nils Hammarberg, Göteborg, uppsatte 1957. Den gamla orgeln såldes till Nössemarks församling i Dalsland. Kyrkans nuvarande orgel har 19 stämmor, fördelade på två manualer och pedal.

Bronsstatyn utanför kyrkans tornport är utförd av professorn och bildhuggaren Stephan Walters i Berlin. Den överlämnades som gåva till församlingen 1925. Framför statyn ligger en sten med inskriften "Genomkämpat".

Kyrkan är en av Göteborgs populäraste vigselkyrkor.

Se även

Örgryte nya kyrka

Källor

Örgryte genom tiderna del I, F. Stenström 1920
Det gamla Göteborg del III, C R A Fredberg 1922
Örgryte i flydda dar, Sören Skarback 1993 ISBN 91-7029-115-2
Örgryte gamla kyrka, red. Bengt Åberg, Sällskapet Odalmän & Örgryte församling 1998
Kyrkor i Göteborg, Birger Hassel, Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd, Göteborg 1982 s. 31