Från Rilpedia

Nya Lödöse, egentligen Nylöse från 1474, grundades då man den 17 augusti 1473 fick sina stadsprivilegier, och successivt överflyttade Gamla Lödöse till området kring Säveholmen vid Säveåns utlopp i Göta älv (nuvarande Gamlestaden) för att undgå den norska kontrollen och beskattningen vid Kungälv, enklaven Skårdals skate, där Bohus fästning fanns som ett hot för trafiken på älven. Någon ny försvarsanläggning behövde inte byggas i Nya Lödöse, eftersom borgarna Älvsborg och Lindholmen uppförts på 1300-talet vid Göta älvs mynning.

Till staden lades Kvibergs by med åker, äng, skog och den erhöll med vissa inskränkningar fiske i älven. I samband med att rikets råd beviljade namnbytet till Nylöse fick staden dessutom Härlanda by, eftersom man behövde mer mark på den södra sidan.

Egentligen var det meningen att staden skulle kallas Göthaholm,^[1] men borgarna i Gamla Lödöse som befalldes flytta dit begärde att det gamla namnet skulle behållas, eftersom det ansågs väl inarbetet av köpmännen "...på det att de måtte njuta sina privilegier i hansestäderna, som gamle Lödöse här till njutit haver" (från brevet med begäran om namnet Nylöse). I december 1507 brändes staden av danskarna under Henrik Krummedige.

I början av fastan år 1526 besöker Gustav Vasa Nylöse och utfärdar i samband med detta ett privilegiebrev som bland annat betonar vikten av att befästa staden med "gravar och torvvall". För att stärka Nylöses ställning upphäver kungen samtidigt Gamla Lödöses stadsprivilegier.

År 1539 befallde Gustav Vasa på nytt att Nylöse skulle befästas, men 1547 var Älvsborgs stad en realitet och en flytt av Nylöse till Älvsborg skedde då för att få den bättre skyddad av fästningen. Men sedan staden 1563 förstörts av danskarna i samband med det Nordiska sjuårskriget, fick stadsborna återvända till Nya Lödöse. Trots upprepade befallningar om befästningars uppförande kom borgerskapet inte långt med den enkla jordvall, som de började anlägga kring staden. 1611 uppförde Jesper Mattsson Krus en skans utanför Nya Lödöse söder om ån, och sedan fullbordades äntligen graven omkring staden, varefter ett danskt anfall framgångsrikt slogs tillbaka.

I januari 1612 intogs dock Nya Lödöse av kung Kristian IV:s trupper och befästes, men återtogs 27 februari av Krus och brändes. Efter freden fick inte borgarna återuppbygga sina hus; de skulle flytta till Brätte eller Alingsås eller "annorstädes hvar de kunde". 1619, då Älvsborg återlämnats till Sverige av danskarna, börjades dock återuppbyggandet, men 24 februari 1624 beslöt Kungliga Majestät, att Nya Lödöses borgare genast skulle flytta till det nyanlagda Göteborg och platsen där den forna staden hade legat kom med tiden att heta Gamlestaden.

Enligt en uppbördslängd från 1599 framgår det att Nylöse hade 155 borgare "nordan ån" och 108 borgare "sunnan ån", vilket motsvarade en befolkning på 1 300-1 600 invånare. I storlek var detta jämförbart med dåtidens Kalmar och Söderköping.^[2]

Gråbrödraklostret

Efter år 1473 tillkom ett franciskankonvent i Nya Lödöse. Under den tiden fick denna ordensrörelse – OFM (Ordo fratrum minorum) – ett nytt uppsving efter en längre period av inre förfall. Franciskanorden försökte reformera sig och konventet i Viborg var en av de första i raden av nybyggen i Sverige. Det omnämndes för första gången år 1403, därefter tillkom bland annat konvent i Krokek (kallades 1440 Vårfruklostret), Raumo (omnämnt 1449), Kökar (omnämnt 1472), Växjö (1400-tal) och slutligen Nya Lödöse (efter 1473). Franciskanerna fick då också en egen nordisk ordenshögskola i Lund någon gång mellan 1425-1438.

Informationen om franciskankonventet i Nya Lödöse är knapp. Dess kända historia börjar vid dess nedläggning på 1520-talet. Första gången är den 20 februari 1526, när konungens nämnd höll ett möte i Nylöse kloster konventstuga. Gustav Vasa bevistade konventsalen för att ha en överläggning med traktens folk, bland annat deltog Nya Lödöses borgmästare Hans Wisse och rådmännen Anders Andersson och Anders Gisslasson, samt andra borgare i staden och bönder från de kringlydande byarna. Man diskuterade om befästandet av staden, med vallar och vallgravar. Vilket senare fullföljdes, men Nya Lödöse förblev sårbar för fientliga angrepp.

Nästa möte i gråbrödraklostret i Nya Lödöse hölls år 1528, återigen i konventsalen. Det var en överläggning med den danske kungens sändebud, vilka åtföljdes av inte mindre än 200 personer. Men den danske kungen själv som var inbjuden ställde inte upp. I den svenska kungens råd, där Gustav Vasa själv var närvarande, ingick bland annat Ture Jönsson Tre Rosor och Lars Siggesson Sparre. Samma år förvisades franciskanbröderna till andra konvent, ”ty kloster finns många, men få bröder” tyckte Gustav Vasa och överlät dess byggnader till ett hospital som flyttades från Gamla Lödöse till Nya Lödöse. Och förmodligen var det konventets kapell, det ”helge cors capell”, som samtidigt blev beordrat att rivas.

Hospitalet, med rötter i Gamla Lödöse alltsedan 1300-talet, kom att verka i Nya Lödöse (eller Gamlestaden i Göteborg som orten senare kom att heta) från år 1528 fram till år 1872, då verksamheten flyttades över till Hisingen och blev Sankt Jörgens (mental)sjukhus. Hospitalsbyggnaderna i Nya Lödöse eldhärjades många gånger, bland annat av danskarna 1645. Den sista byggnaden revs 1963 och var från sekelskiftet 1800. Flera kyrkor har funnits på platsen och den sista revs så sent som 1911. Grävningsundersökningar företogs 1965 på det forna konvents- och hospitalsområdet i Gamlestaden, utan att några spår efter en äldre klosteranläggning kunde påträffas. Endast sentida spår av hospitalet har hittats, så ännu i dags datum vet man inte hur franciskankonventet kan ha sett ut. Idag återstår endast en mindre kyrkogård med enstaka gravar.

Snitt längs genom den forna stadsvallen.	Stockgolvet ovanpå hamnkajen.	Skelett av man och kvinna, påträffade innanför södra stadskyrkmuren.	Gamlestadstorget 1915. Grav söder om stadskyrkgrunden.
Hospitalskyrkogården, bild 1.	Hospitalskyrkogården, bild 2.	Hospitalskyrkogården, bild 3.	Hospitalskyrkogården, bild 4.
Hospitalskyrkogården, bild 5.	Hospitalskyrkogården, bild 6.	Hospitalskyrkogården, bild 7.	Hospitalskyrkogården, bild 8.

Externa länkar

• Gamlestaden, 2000 år längs Göta Älv (Göteborgs Naturhistoriska Museum)

Referenser

Noter

1. ↑ Historisk-statistisk beskrifning öfver Göteborg: från dess anläggning till närvarande tid, Carl Magnus Rydqvist, C F Arwidsson Tryckeri, Göteborg 1860 s. 3-4 (taget direkt ur Privilegiebrevet)
2. ↑ Ur Göteborgs och dess omgivningars historia, Johan Alin & Lars Hofstedt, Wettergren & Kerber, Göteborg 1913 s. 40

Källor

• Nya Lödöse - Gamlestaden 500 år, fil.lic. Hans Andersson & professor Artur Attman 1973
• Karl IX:s Göteborg - på Hisingen, Ralf Scander/Göteborgs Hembygdsförbund 1975
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander m.fl 1982

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

v • d • r Staden Göteborg och dess historiska föregångare Lödöse · Nya Lödöse · Älvsborgs stad · Karl IX:s Göteborg · Göteborg