Kviberg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Ett av husen på området.
Hus vid Kvibergs kaserner.

Kviberg är en stadsdel i Kortedala, strax norr om Säveån, mellan själva Kortedala och Gamlestaden i nordöstra Göteborg.

Innehåll

Etymologi

Förleden i namnet Kviberg kommer av ordet kviga, vilket skrevs Qvighuberg år 1353, Qwigoberga 1362, Quigaberg 1473, Qviberg 1550 och Qwiberget 1739.[1] Platsen för den ursprungliga byn beskrivs som att: "...denna låg mittemot Sävenäs, alltså ganska nära Gamlestaden och ett stycke väst om den lilla, nu vanligen uttorkade bäcken från norr. Efterleden -berg har då troligen givits åt den i norr därom liggande, ej särdeles omfångsrika bergkullen".[2]

Historia

Åtminstone en del av hemmanet Kviberg hade i mitten av 1350-talet samma ägare som Grimbo i Tuve socken, vilket senare skänktes till Aranäs kloster. År 1362 ägdes Kviberg av kung Magnus Eriksson, som samma år skänkte det till Gudhems kloster.

Då Nya Lödöses grundades 1473 donerades byn Kviberg till den nya staden, som till sin norra del kom att ligga på Kvibergs mark. När staden flyttades till Älvsborgs stad, räknades Kviberg till Gustav Vasas arvegods och bestod 1549 av åtta samt 1572 av tio hemman, vilka under senare delen av 1570-talet återgick till staden.

Uppgifterna om vilken socken Kvibergsbyn i äldre tiden tillhört, går isär. I Karl XI:s anteckningar 1692 om Örgryte socken heter det att:
"i denna socken hafwer fordom tider warit bygt och funderat Staden Nylöse på de ägor, hwarest nu för tiden är Götheborgs Stads utrymme och mulbete".
År 1362 tycks byn ha räknats till Partille socken och senare, åtminstone delvis, till den ur Partille utbrutna (och senare återgångna) Utby socken. Oavsett, så ingick den liksom Härlanda i den betydligt äldre kommunen, som troligen fanns långt före både kyrkor och socknar var aktuella: Sävedals härad. Vid slutet av 1600-talet går stora delar av Kviberg under namnet Björnkärr och omfattar cirka 87 morgenland (140 tunnland).

Riksdagsmannen och handlanden Johan Jacob Ekman (1815-1908) sålde 1890 egendomen Kviberg till Kronan för 323 000 kronor.[3][4][5]

En stor del av Kvibergs ägor togs under 1890-talet i anspråk som plats för militärförläggning. Hit förlades Göta artilleriregemente i Kvibergs Kaserner , vilka uppfördes 1891-1895 efter ritningar av arkitekten Erik Josephson i "Baltisk tegelgotik".[6][7]

På platsen har artilleriförband, luftvärn, radarskola och andra specialenheter funnits. Regementet avvecklades 1994, då Lv6 flyttades till Halmstad. Göteborgs kommun inköpte området av Fortifikationsverket och på platsen finns idag kommunal förvaltning, bostäder, småföretag, föreningslokaler och annan verksamhet. Regementsmuseet Kvibergs museum finns också inom området.

Inslaget av idrottsverksamhet är idag stort. På de stora gräsytorna på det gamla övningsfältet, nordost om kasernområdet spelas många matcher under Gothia Cup, och 1990 var O-ringens tältläger förlagt till troppängen inom samma område. Under veckosluten anordnas diversemarknaden Kvibergs marknad i de gamla stallen. I den gamla kasernbyggnaden finns numera förvaltningen Idrott & förening samt Västsvenska Idrottsförbundet med många idrottsföreningar. I kanslihusdelen finns i dag ett specialgymnasium.

Inom kasernområdets västra del ligger också ett av SGS studentbostadsområden som uppfördes mellan 2003 och 2006. Kviberg trafikeras av buss och spårvagnslinjerna 6, 7 och 11 och har en egen hållplats.

Kvibergsskolan vid Artillerigatan, uppfördes år 1902 efter ritningar av arkitekt Adrian Peterson (1835-1912) och revs 1959.[8]

Östblocket kallas i folkmun de två Kvibergshusen som ligger mittemot Kvibergs kyrkogård, på andra sidan Kortedalavägen. Husen byggdes 1958-1960 i 14 respektive 16 våningar som en förövning till "miljonprogrammet" och beräknades för 2 500 personer. Det kortare huset byggdes av Riksbyggen och det längre (240 meter) av Samhällsbyggen.[9]

Klockan ett på natten till den 17 oktober 1892 ägde ett omfattande jordskred rum vid Säveån, mittemot egendomen Kvibergsnäs. Raset hade en längd av cirka 500 meter och en bredd av cirka 100 meter. Hela strandsidan och bron på plats hade ryckts med av strömmen och förts bort.[10]

Referenser

Noter

  1. ↑ Göteborg, red. Jan Jonasson, utgiven av Svenska Turistföreningen, STF-landskapsserie, Esselte, Nacka 1978 ISSN 0347-6081 s.306
  2. ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s.24-25
  3. ↑ Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1964 s.80-87
  4. ↑ Göteborgare, andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914
  5. ↑ Göteborgs historia 1619-1680 - Göteborgs Jubileumspublikationer, band I, professor Helge Almquist, Göteborgs Litografiska AB, Göteborg 1929
  6. ↑ Gamlestaden - historik och arkitekturguide, Ingrid Atlestam, Claes Caldenby, Mårten Tiselius, utgiven av Göteborgs stad Kortedala & Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1993 ISSN 0281-2215 s.44
  7. ↑ Örgryte genom tiderna, band I, Fritz Waldemar Nikodemus Stenström, Wettergren & Kerber, Göteborg 1920
  8. ↑ Från Börsen till Park Avenue - intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s.51
  9. ↑ Upptäck Nordost!: Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala Bergsjön, Göteborgs Stadsmuseum 2006 ISBN 91-8548890-9 s.26
  10. ↑ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952 s. 285

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Kviberg"
Personliga verktyg