Vargön Alloys AB

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 58°21′29″N 12°22′47″O / 58.35806, 12.37972

Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg är en av Europas största tillverkare av olika typer av ferrolegeringar (ferrokrom och ferrokisel). Årsproduktionen ligger på cirka 300 000 ton, varav två tredjedelar exporteras. Antalet anställda inom företaget var år 2008 248 stycken.


Innehåll

Historia

Bakgrund

Vargön Alloys smältverk vid Göta Älv.

1874 bildades Wargöns AB, då i form av ett träsliperi på en udde i Göta Älv, ett par km öster om Vänersborg. 1912 utökades verksamheten med ett smältverk för tillverkning av legeringar som ferromangan och ferrokrom. Från början fanns bara fyra ugnar, men då tillverkningen visade sig vara lönsam byggdes smältverket snart ut med ytterligare fem ugnar. Vid 1900-talets början Wargöns AB utvecklats till ett storföretag genom en rad uppköp av andra företag och bruksegendomar.

Airco Alloys bildas

1968 köptes Wargöns AB av amerikanska Airco (eg. Air Reduction Company). Pappers- och sulfitmassetillverkningen samt rättigheterna till namnet Wargön såldes till Holmens Bruk AB (vilket ingår nuvarande Holmen AB). Även Wargöns stora jordbruks- och skogdomäner såldes. Det som sedan var kvar av det gamla företaget ombildades till ett dotterbolag under Airco med namnet Airco Alloys. Ferromangan-tillverkningen lades sedan ned, och istället inriktade man sig på tillverkning av ferrokrom och ferrokisel. 1972 invigdes också världens dittills största smältugn för ferrokrom.

Namnbyte till Vargön Alloys

1978 förvärvades Airco-koncernen av British Oxygen Corp. (BOC). I samband med det såldes Airco Alloys AB 1979 till Fides AG, Schweiz, och namnet ändrades till Vargön Alloys AB. I slutet av 1980-talet förändrades ägarbilden igen när en MBO (management buy-outs) skedde av företaget tillsammans med Löntagarfonden. Löntagarfonden sålde emellertid sina aktier till de fyra i företagsledningen 1993. I februari 2008 såldes Vargön Alloys till den turkiska koncernen Yildirim.

Företaget hade varit till salu en tid när den turkiska koncernen Yildirim köpte upp bolaget. De fyra ägarna i bolagets styrelse motiverade försäljningen med åldersskäl och att man nu fick tillgång till råvaran i sin framställning av kisel- och ferrokrom - krommalm inom koncernen. Dessutom såg Yildirim Vargön Alloys som ett komplement till sina egna fabriker och en möjlighet att komma in på andra marknader där man nu inte har särskilt stora andelar som däremot Vargön Alloys har.

I dagsläget har man tecknat ett 10-årigt elavtal med Vattenfall som säkrar driften i minst 10 år framåt. Man har även planer på att i början på nästa år starta upp en avställd ugn för ferrokromtillverkning - dvs man återgår till fyrugnsdrift.

Idag finns fyra ugnar vid anläggningen i Vargön (Ugn 8, produktionskapacitet: 25.000 ton/år – ferrokisel, Ugn 9, produktionskapacitet: 25-35.000 ton/år – ferrokrom, Ugn 10, produktionskapacitet: 25-35.000 ton/år – ferrokrom, Ugn 12, produktionskapacitet: 110-130.000 ton/år – ferrokrom).

Vargön Alloys logotyp är ett minne från Airco-tiden. Boktaven V i företagsnamnet är i själva verket ett uppochnervänt A, vilket ursprungligen stod för Airco Alloys.

Miljö

Smältverket är förmodligen världens mest effektiva och renaste smältverk. Rökgaserna renas till 95% och man har utvecklat ett eget system med värmeväxlare för att ta reda på spillvärmen från tillverkningen. Värmen säljs som dels överhettad ånga till närliggande Wargöns Bruk och som hetvatten till Vattenfalls fjärrvärmenät i Vänersborg. Rökgas- och energiåtervinning började man jobba med redan under 1950-talet. Det är inte ekonomiskt eller ur miljösynpunkt försvarbart att i dagsläget att göra reningen mer effektiv. T.ex. 1% höjning av reningen kostar mer än vad man få ut av den. Stoftet från rökgasreningen vid kiselkromtillverkningen säljs som bindemedel till betongindustrin. Slaggen efter ferrokromtillverkningen säljs som makadam, vägfylle m.m. Diskussioner förs om att sälja fjärrvärme från smältverket till industrierna på Stallbacka industriområde i Trollhättan genom en ca. 10km lång fjärrvärmeledning.

Externa länkar

Personliga verktyg