Kinnekullebanan
Från Rilpedia
Kinnekullebanan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kinnekullebanan |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Plats | Sverige |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändstationer | Gårdsjö–Håkantorp | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Anslutande järnvägslinjer | Älvsborgsbanan Västra stambanan |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Organisation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ägare | Banverket | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Banoperatör | Banverket | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Trafikoperatör | Veolia Transport | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tekniska fakta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Längd | 121 kilometer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal spår | enkelspår hela sträckan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spårvidd | 1435 millimeter (normalspår) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Största lutning | 15,2 ‰ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Högsta tillåtna hastighet | 100 km/h | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrifierad | Nej | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Linjekarta | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kinnekullebanan, oelektrifierad enkelspårsbana som går från Håkantorp via Lidköping och Mariestad till Gårdsjö, där den ansluter till Västra stambanan.
Kinnekullebanan trafikeras av Veolia Transport på uppdrag av Västtrafik och är en av Västra Götalands regionaltågslinjer. Norr om Mariestad finns godstrafik. Från Torved löper sidospåret mot Gullspång.
Innehåll |
Banhistoria
Den första delen av banan, Håkantorp-Lidköping öppnades 1877, och sträckan Lidköping-Mariestad öppnades till en del 1887 och helt 1889. År 1910 var järnvägen Gårdsjö-Mariestad klar. Linjen var smalspårig, 891 mm spårvidd. Det fanns fler linjer i området med samma smalspår, se Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Kinnekullebanan breddades till normalspår 1960-63. Övriga smalsprålinjer i Västergötland lades ner efter hand.
Delen Torved-Gullspång färdigställdes 1917 som en sidobana med anslutning till Nora Bergslags Järnväg i Gullspång. 1965 var hela banan breddad till normalspår men då var såväl person- som godstrafik redan nedlagd (1945 resp. 1961). På senare år har banan öppnats för dressincykling som utgår från Gullspång.
Banstandard
Kinnekullebanan har ganska låg standard[1]. Den är inte elektrifierad. Banan saknar både ATC och ett fjärrstyrt trafikstyrningssystem. Trafikstyrningen sker med hjälp av tåganmälan, manuell hantering. Banan har i allmänhet träslipers och finare grus i banvallen, inte makadam. Det gör att banvallen tar åt sig regnvatten och blir känslig för tjäle. Största tillåtna hastighet är mestadels 90 eller 100 km/h. Det finns utredningar[1] och riksdagsmotioner och annat om upprustning, men pengar har inte tilldelats.
Kinnekulletåget - från Örebro till Göteborg
Kinnekulletågens trafikering sträcker sig från Örebro i norr vidare mot bland annat Laxå, Hova, Mariestad, Hällekis, Lidköping, Vara, Herrljunga och slutligen Göteborg i söder.
Tåget går på vardagar med 6 dubbelturer mellan Gårdsjö (ev från Örebro eller Hallsberg)-Mariestad och 9 dubbelturer mellan Mariestad-Herrljunga.
Kinnekulletåget körs både med nya Itinotåg och 30 år gamla Y1 tåg som båda ger en komfortabel resa i förhållande till banstandarden.
Itinotågen är moderna tåg som varit i drift sedan 2002. De har en bra acceleration vilket förkortar restiderna. 12 kW/ton är bra för dieseltåg och normalt för eltåg. Högst 100 km/h tillåts på Kinnekullebanan, däremot mer på anslutande banor där Itino får gå 140 km/h. Det finns luftkonditionering och fällbara säten för resenärernas bekvämlighet. Tågen är dieseldrivna eftersom banan inte är elektrifierad.
Itinotågen är anpassade för personer med funktionshinder och har en så kallad låggolvsentré som gör det lätt att ta ombord rullstolar, och det finns särskilda platser dem i mitten av tåget.
Y1-tågen är betydligt äldre men på de senaste åren upprustade med ny inredning.
Tågoperatör
Veolia Transport ansvarar för drift (och biljettförsäljning ombord) av trafiken med Kinnekulletåget. Det är Västtrafik som sköter planering, marknadsföring, information, bokning, försäljning och taxa. Västtrafik äger eller hyr tågen, och hyr i sin tur ut dem till operatören.
Cirka 30 personer arbetar med Kinnekulletåget, varav 16 som förare. Platskontoret och den huvudsakliga stationeringsorten för verksamheten ligger i Lidköping. Ombord på vissa av tågen finns tågvärdar som hjälper resenärerna till rätta och svarar för biljettförsäljningen.
Veolia Transport sköter driften sedan den 15 juni 2003 och har avtal om trafiken till juni 2009. Den 14 juni 2009 tar Arriva över driften och har då ett avtal på sju år framåt.