Från Rilpedia

Gustaf Hugo Fröding, född 9 september 1842 i Göteborg, död 13 juni 1930 i Stockholm, var en svensk person- och kulturhistoriker, med inriktning på Göteborgs historia. Han var överstelöjtnant vid Kungliga Göta Artilleriregemente, filosofie doktor och valdes in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg år 1908. År 1923 blev han hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Fröding inledde sitt skrivande genom en rad artiklar i Göteborgs Handels och Sjöfarts tidning, vilka senare sammanfattades i boken Det forna Göteborg (1903).

Släkten Fröding har sitt ursprung från Hugos farfar, grosshandlaren Anders Fröding (1735-1809) som tog sitt namn efter fädernegården Frölunda i Odensåkers socken, Västergötland.

Frödingsgatan i Bagaregården (1918), är uppkallad efter göteborgssläkten Fröding.^[1]

Familj

Fröding gifte sig 20 november 1879, med Anna Katarina Emilia (1853-1922), född Malmsten i Stockholm. Hon var dotter till professor Per Henrik Malmsten och Emma Hård af Segerstad. De hade dottern, Signe Emilia Augusta, född 1882 i Göteborg.
Föräldrar var grosshandlaren Anders Fröding (1802-1860) och Johanna Augusta, född Bergendahl (1812-1867).

Bibliografi

• Paulines beundrare: Lustspel i en akt, Svenskt original, omarbetning (1897)
• Ur en Göteborgssläkts krönika: hopsamlade minnen (1898)
• Hvem var Dislin? (1899)
• Till skalden Wadmans lefnadshistoria (1899)
• Ingman-Manderfelt: en äfventyrare från Gustavianska tiden: en studie (1901)
• Det forna Göteborg (1903)
• Biografiska studier (1905)
• En artilleriöfverste af gamla stammen (1905)
• Berättelser ur Göteborgs äldsta Historia (1908)
• Fischerströms resa (1910)
• Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocitet, handelsförening handelskammare 1661-1911: minnesskrift (1911)
• Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del I (1911)
• Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del II (1912)
• Göteborgssläkter från 1600-talet (1912-1921)
• Dramatiska försök, 2 volymer (1914)
• Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden (1915)
• Dagsländor och slagdängor (1915)
• William Chalmers' porträtt (1915)
• Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del III (1916)
• Ett porträttgravyrens hjälpmedel (1916)
• Jonas Kjellberg d.ä., Carl Fredrik och Charlotte Sophie Kjellberg född Krook (1917)
• Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden (1922)
• Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden (1924)
• Nils Collin: Moderlandets siste representant i "Nya Sverige" (1925)
• Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (u.å.)
  

^[2]

Källor

• Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1875-1953, Nils Eriksson, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1985 ISBN 91-85252-34-4
• Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
• Tjocka släkten

Noter

1. ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.101
2. ↑ LIBRIS