Från Rilpedia

Bagaregården, primärområde och stadsdel i Göteborgs kommun, tillhörande Göteborgs stadsdelsnämnd SDN Örgryte.

Bagaregården är uppkallad efter landeriet Bagaregården, som i sin tur är uppkallad efter bagaren Joachim Schönfelt, som 1650 fick landeriet upplåtet åt sig på arrende.

Under åren Albert Lilienberg var stadsingenjör i Göteborg 1907-27 infördes en ny typ av stadsplan, mer oregelbunden och anpassad till terrängen. Man ersatte också de små enskilda gårdarna och skapade istället öppna gårdsrum som omfattade hela kvarter. Några typiska hyreshusområden från den här tiden är Bagaregården.^[1] Området är attraktivt tack vare de idylliska landshövdingehusen, den natursköna miljön samt det korta avståndet in till centrala Göteborg. Större delen av de landshövdingehusen som byggts före 1900 revs ju på 1960-talet. Av den yngre bebyggelsen, som den i Bagaregården, finns hela stadsdelar bevarade.^[2] I Bagaregården finns både villor och lägenheter. Här ligger också Redbergsplatsen som är en viktig knutpunkt i östra Göteborg.

Några gator i Bagaregården fick av stadsfullmäktige namn efter Kungälv, Uddevalla och Stockholm. Göteborgs drätselkammares gatunamnsberedning hade 1915 föreslagit Karlsgatan men stadsfullmäktige ersatte det med Stockholmsgatan, för att undvika förväxling med Karlagatan i Lunden. Karlsgatan skulle gå i samklang med Gustavsgatan, som tillkom efter borggårdstalet, ty namnet Gustav var mycket populärt i försvarsvänliga kretsar vid tidpunkten. Överhuvudtaget var kunganamn populära.

I Bagaregården återfinns också Bagaregårdsgatan och Bagaregårdsplatsen samt Schönfeltsgatan. Wærnsgatan har fått sitt namn efter släkten Wærn som ägt Bagaregården. Landerigatan är döpt efter just landeriet; Härlandavägen efter landeriet Stora Härlanda. Löparegatan tillkom 1915 med tanke på idrotten och en idrottsplats i närheten.^[3]

Källor

1. ↑ Gudrun Lönnroth, "Husen berättar", Göteborg. Svenska turistföreningens årsskrift 1978, s. 130
2. ↑ Gudrun Lönnroth, "Husen berättar", Göteborg. Svenska turistföreningens årsskrift 1978, s. 130
3. ↑ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs drätselkammares gatunamnberedning 1945

Örgrytes webbplats