Fjällbacka
Från Rilpedia
| Fjällbacka Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Bohuslän | |||
| Län | Västra Götalands län | |||
| Kommun | Tanums kommun | |||
| Församling | Fjällbacka församling | |||
| Folkmängd(2005) | 812 | |||
| Area(2005) | 99 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) | ||||
Fjällbacka är en tätort i Tanums kommun, i Bohuslän, Västra Götalands län.
Mitt i Fjällbacka ligger det 74 m höga Veddeberget (Vetteberget). Genom berget går Kungsklyftan, tidigare kallad Ramneklovan (Korpklyftan). Klyftan fick sitt namn efter att Oscar II år 1886 besökte Fjällbacka. Det gamla Fjällbacka vänder sig, som många andra bohuslänska kustsamhällen, hukande nedanför bergen mot havet. Det nya Fjällbacka ligger på åkrarna in mot land och uppe på bergen.
Utanför kusten ligger Fjällbacka skärgård och allra längst ut i väster ligger Väderöarna.
Sjöräddningssällskapet, SSRS, har en Sjöräddningsstation i Fjällbacka.
Innehåll |
Historia
Första uppgiften om Fjällbacka är daterad till år 1610. Under de följande seklen växte fiskeläget i samband med sillperioder.
År 1742 besökte Pehr Kalm Fjällbacka och nertecknar då berättelsen om Gudmundsskäret, som liggger strax väster om Fjällbacka.
Sillsalterier och trankokerier växte upp i området. Ackumulerade förmögenheter från fiske och fiskfrakter under sillperioderna gjorde att rederiverksamheten växte under andra halvan av 1800-talet.
På 1840-talet omnämns Fjällbacka som ett av Bohuslän livligaste fiskelägen. På 1860-talet fanns ett 50-tal skutskeppare, ca 20 medelstora fraktfartyg, 165 lotsar och sjömän samt drygt 100 fiskare i samhället.
Omtalad är den stora branden i Fjällbacka den 12 maj 1928. Området vid Hällesporten och fram till gamla telegrafstationen mer eller mindre utplånades. Idag lägger man märke till detta eftersom området har lite nyare villor än omgivningen. Brandkåren hade stora problem att komma till eldplatsen från söder. Som ett resultat av detta beslutas att bygga en ringväg runt Vetteberget. Vägen heter idag Föreningsgatan.
Näringsliv
På 1840-talet grundade sjökaptenen och salteriägaren Gustav Andersson ett nytt sätt att lägga in skarpsillen under namnet ”Fjellbacka-ansjovis”. Ansjovisreceptet vann stora framgångar runt om i världen 1860-1880 på diverse utställningar och placerade Fjällbacka på den kulinariska kartan.
Ända in på 1960-talet fanns tillverkning av sillkonserver i Fjällbacka. Detta skedde på Richters fabrik med varumärket Överste Sill. Fabriken eldhärjades ca 1965 men återuppbyggdes.
Fjällbacka är en av de äldsta orterna för sommarturism på Västkusten. Turismen är i dag tillsammans med plastindustri (TetraPak, fd Järund Inventing) och lokalt hantverk de största näringarna.
Kultur
Skådespelerskan Ingrid Bergman besökte ofta Fjällbacka och bodde från 1958 i många somrar på Dannholmen i yttersta skärgården väster om Fjällbacka . Efter hennes död 1982 spreds hennes aska i havet kring ön. En staty har rests på torget. För att hedra hennes minne döptes torget om till Ingrid Bergmans torg.
Några scener ur filmen Ronja Rövardotter är inspelade i klyftan.
Alla Camilla Läckbergs deckare utspelar sig i Fjällbacka, där författaren är uppväxt.
Etymologi
Fjällbacka omnämns första gången 1617 som Fieldbacke. Namnet innehåller fjäll i betydelsen högt (brant) berg, dvs Vetteberget. Efterledet är en form av backe.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
- Turistkarta över Fjällbacka
- Tanums kommun om Fjällbacka
- Tanums kommuns kulturminnesvårdsprogram om Fjällbacka
- Om Oxnäs
- Fjallbacka.com (lokal webbplats)
- Sjöräddningstationen i Fjällbacka
- Sjöräddningens båtar i Fjällbacka
|
||||||||||
