Sjöräddningssällskapet

Från Rilpedia

(Omdirigerad från SSRS)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Genväg:
WP:SV
Walnut.svg
 Denna sida i ett nötskal:
  • Svenskspråkiga Wikipedia eftersträvar ett gott språk i enlighet med gängse skriftspråksnormer
  • Externa referensverk liksom denna sida kan vara till hjälp för den som vill ha rekommendationer angående svenskt språk och terminologi
  • Det finns ibland flera skrivsätt som är korrekta. Vid tvister gäller det att finna sakliga argument för olika skrivsätt
Stilguide Wikipedia-logo.png

Innehåll

Formatering

Struktur

Länkar

Denna sida behandlar språkvård på svenskspråkiga Wikipedia. Även om språkvård är viktigt, är det underordnat det övergripande målet att förbättra Wikipedias artiklar och tillföra nytt innehåll. Var därför djärv och skriv så mycket som möjligt oavsett kunskaper om stavning och grammatik. Det finns alltid någon annan som läser artikeln senare och kan korrigera eventuella misstag. Det är dock välkommet om användare strävar efter ett gott språk, eftersom andra användare då kan kan ägna sin tid till att förbättra sakinnehållet snarare än att korrekturläsa.

Det existerar inte någon perfekt svenska. Däremot finns det konventioner som de flesta är överens om när det gäller stavning, grammatik och språklig stil, och dessa är samlade i referensverk som till exempel Svenska Akademiens ordlista. Även om dessa oftast är överens, förekommer det att olika referenser rekommenderar skilda skrivsätt. Ibland finns det då en etablerad konvention på svenskspråkiga Wikipedia som man kan välja att följa om det inte finns goda skäl att göra annorlunda. I andra fall måste skribenten lita på sitt eget omdöme och välja det skrivsätt som passar bäst i sammanhanget.

Wikipedias motto "Var djärv!" gäller förstås även för språkvårdare. För den som läser en artikel och ser ett uppenbart språkfel är det bara att ändra. Ifall man inte är säker själv på vad som är etablerat skrivsätt är det en god idé att konsultera något referensverk. För att underlätta finns nedan en sammanfattning av vanliga språkvårdsärenden. Hjälpredan nedan, i likhet med externa referensverk, utgör dock inte någon lagbok. Vid tvister gäller det att diskutera och att anföra goda argument om olika skrivsätt.

För den som är särskilt intresserad finns även närmare riktlinjer för korrekturläsning.

Innehåll

Vad är ett vårdat språk?

Om Wikipedia-artiklar är skrivna på god svenska ökar möjligheterna för att läsare ska få uppfattningen av att det rör sig om ett seriöst försök att skapa en encyklopedi. I begreppet god svenska ingår

  • att grammatik och stavning är korrekta
  • att texten inte innehåller tvetydiga formuleringar
  • att texten är lättläst
  • att grafiska element, till exempel kursiv stil, används på ett konsekvent och förståndigt sätt
  • att en artikel inte växlar alltför kraftigt mellan språkliga stilnivåer (helst skulle förstås samma stilnivå genomströmma hela Wikipedia, men det kan vi knappast uppnå med tanke på det stora antalet skribenter).

Det kan finnas många olika sätt att uppnå dessa mål och det egna sättet är inte nödvändigtvis bättre än någon annans. Personer som intresserar sig för språkvård kan utveckla en mycket tolerant hållning. Ett känt exempel är Fredrik Lindström, som i sina böcker och i programmet Värsta språket förespråkar en liberal attityd. Lindström slår istället ner på språkfel som luckrar upp förståelsen av språket, som särskrivning eller stavfel.[1]

Standarder för språk och namngivning

TT-språket

Den samling rekommendationer som kanske bäst lämpar sig för Wikipedia är TT-språket, som tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det finns flera anledningar till varför Wikipedia bör förlita sig på dessa rekommendationer:

  • reglerna följs ofta av press, radio och teve, vilket gör att de kan accepteras av de flesta språkanvändare
  • reglerna uppdateras ofta, vilket är ovärderligt för en encyklopedi som själv ständigt uppdateras
  • reglerna är tillgängliga på nätet, vilket är praktiskt för artikelförfattare.

TT-språkets rekommendationer omfattar bland annat följande:

  • textreklam såsom avvikande versalisering eller typografi i företags- eller produktnamn normaliseras[1]
  • uttryck såsom bland annat, cirka och med mera förkortas inte[2]
  • initialförkortningar som uttalas som ord skrivs genomgående med gemener (förutom begynnelsebokstaven i egennamn).[3]

Se vidare

Svenska skrivregler

Språkrådet (före detta Svenska språknämnden) ger ut Svenska skrivregler, som med jämna mellanrum utkommer i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, och en del av dess innehåll finns på Internet, i form av Frågelådan.

Myndigheternas skrivregler

Skriv- och språkrekommendationer från Regeringskansliet finns sammanställda i Myndigheternas skrivregler. Skrivreglerna finns fritt tillgängliga på Internet och som tryckt publikation. Skriften är enkel att använda, men uppdateras inte lika ofta som TT-språket.

Se vidare

Svenska Akademiens ordlista

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den vedertagna referensen. Den finns numera gratis på Internet: [4].

Oavsett vad folk tror, så är det inte SAOL som definierar vilka ord som ingår i svenska språket. En ordlista i ett band kan omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nyord, utan måste begränsas till de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s 120 000 ord. Men om en fackterm eller något annat ord ska ha en egen artikel måste det vara relevant och verifierbart.

Svenska akademins ordbok som finns på Internet kan också användas som källa, men är bristfällig eftersom en del av uppslagsorden är mycket gamla.

Specialområden

Det finns ordlistor och rekommendationer inom vissa områden.

  • Storheter och enheter: Swedish Standards Institute (SIS) ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter - SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter och enheter inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder samt skrivsätt (exempelvis stora eller små bokstäver samt rak eller kursiv stil).
  • Teknisk terminologi och fackspråk: Terminologicentrum (TNC) utger Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.
  • EU-relaterade språkfrågor: Publikationshandboken innehåller EU:s skriv- och språkregler (för den svenska versionen se [5]).
  • Undvika tillkrånglade skrivsätt: Det svenska justitiedepartementet har sammantällt den så kallade "svarta listan" över ord och uttryck som är onödigt tillkrånglade och därför vanligen bör undvikas (se [6]).
  • Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på Internet, se [7])
  • Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på Internet)

Liten hjälpreda

Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt. Se även Rilpedia:Namngivning#Allmänna rekommendationer.

Förkortningar

Undvik att förkorta fraser på Wikipedia. Skriv alltså ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare. Namn på språk bör inte heller förkortas; skriv alltså inte it. utan italienska.

Förkortningar på organisationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI och LKAB. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.

Förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, exempelvis cd, dvd, mpeg, vd och vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord.

Se vidare

Förkortade uppslagsord

Wikipedias utrymme är inte begränsat på samma sätt som vanliga uppslagverk. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och encyklopedier spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.

Tal och matematiska symboler

I icke-matematisk löptext bör små heltal skrivas ut med bokstäver. En ungefärlig övre gräns kan dras vid talet tolv eller tjugo; i ett givet sammanhang bör man dock vara konsekvent. Jämna större tal kan vidare skrivas ut med bokstäver och det gäller särskilt vid ungefärliga angivelser.

  • Skriv inte *"de 3 musketörerna", utan "de tre musketörerna".
  • Skriv inte *"Per hade tre kronor och Anna hade 254 kronor", utan använd det konsekventa skrivsättet "Per hade 3 kronor och Anna hade 254 kronor".
  • Skriv inte *"Det kom minst 100 gäster" utan "Det kom minst hundra gäster."

Undvik att inleda meningar med tal eller matematiska symboler. Dessa saknar versala varianter som kan markera meningens början, vilket gör att meningarna flyter ihop.

  • Undvik "1879 föddes Einstein" utan skriv hellre "Einstein föddes 1879". I nödfall kan man skjuta in ett ord före talet: "År 1879 föddes Einstein".

Decimaltecken

I svensk skrift används inte decimalpunkt utan i stället decimalkomma. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.

  • Skriv inte *"Ett närmevärde till pi är 3.14" utan "Ett närmevärde till pi är 3,14".

Stora tal

Stora tal bör ha siffrorna grupperade om tre, för att underlätta läsningen. Det är vanligt att använda ett blanktecken, helst ickebrytande: '''Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s''', vilket visas som Ljusets hastighet i vakuum är 299 792 458 m/s. Använd inte punkt: "Ljusets hastighet i vakuum är 299.792.458 m/s."

Ett hjälpmedel för att skriva även långa tal enligt svenska språkvårdsmyndigheters och svenska Wikipedias rekommendationer är att använda "formatnum". Exempelvis skrivs {{formatnum:-299792458.56789}} här hos oss ut som -299 792 458,56789, men på annat sätt på vissa andra wikipedior. En fördel med detta är att om man kopierar en tabell där talen anges med hjälp av formatnum till en systerwikipedia på ett annat språk, så anpassas automatiskt talens utseende till konventionerna på det språket.

Procent och promille

I löpande text används hellre orden procent och promille än procenttecken (%) och promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett blanksteg mellan siffervärdet och tecknet. Vid sifferuttryck är hårda blanksteg som förhindrar radbrytning mellan talet och enheten att föredra. Dessa skrivs som   i redigeringsläge.

I löptext

Skriv inte
24% av befolkningen talar tyska.
utan skriv
24 procent av befolkningen talar tyska.
Resultat: 24 procent av befolkningen talar tyska.

I tabeller och faktarutor med ont om utrymme.

Skriv inte
Tyska: 24%
utan skriv
Tyska: 24 %
Resultat: Tyska: 24 %

Versalisering och företagsnamn

Se artikeln om versalisering för råd om var stora bokstäver ska användas.

Företagsnamn skrivs enligt svenskt standard och inte nödvändigtvis som företagets marknadsavdelning vill.

  • Skriv inte: "Med ACME(R) iCleaner(TM) dammsugaren kan ..."
  • Skriv: "Med Acme Icleaner-dammsugaren kan ..."

Särskrivning

Grundregeln i svenskan för när ordled ska skrivas ihop är mycket enkel: Det som uttalas som ett ord bildar ett sammansatt ord och ska skrivas ihop. Därför skriver vi häromdagen, någonstans och överföringshastighet. Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

  • Skriv alltså inte *"Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" utan "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".

Oftast är intuition och allmän språkkänsla tillräckliga för att avgöra om ordleden bildar ett sammansatt ord. Är man tveksam kan man ibland ha hjälp av att försöka böja hela uttrycket, och känna efter om man då böjer varje ordled för sig eller inte. Böjer man båda leden så bör de med få undantag behandlas som skilda ord, annars bildar de ett sammansatt ord. Flertalsformen av vitbok är vitböcker, men flertalsformen av vit vecka är vita veckor. Tyvärr fungerar inte det testet för många fasta prepositionsuttryck som "i dag"/"idag" och "nu för tiden"/"nuförtiden"; men i sådana fall kan man ofta skriva på båda sätten.(Svenska Akademiens ordlista betraktar båda skrivsätten som likvärdiga). Vid tvekan kan ordet också kontrolleras i något referensverk, till exempel på TT-språkets webbsidor eller i Svenska Akademiens ordlista.

Semikolon

Semikolon används mellan huvudsatser och det krävs alltså att fraserna på bägge sidor om tecknet kan skrivas som egna, fullständiga meningar. I andra fall är kommatecken att föredra.

  • Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår motsatsen." ("Trots att många påstår motsatsen." är ingen fullständig mening) utan "Det är inte sant, trots att många påstår motsatsen".

Tankstreck

Tankstreck (–) ska användas vid repliker, angivande av intervall (kl. 12–18), inskjutna förklaringar och i många sammanhang där semikolon kunde ha använts. Eftersom tankstrecket inte finns på tangentbordet skrivs det enklast – i redigeringsläget. Tankstrecket omges normalt sett av blanksteg. Använd inte det kortare bindestrecket (-) i stället för tankstreck. Långa tankstreck (—) används normalt inte i svenskan.

Satsradning

Satsradning innebär att två huvudsatser sammanfogas med ett kommatecken. Detta kan åtgärdas genom att infoga en samordnande konjunktion, genom att skriva satserna som två separata meningar eller med hjälp av semikolon.

Överflödiga kommatecken

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara används när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås).

  • Skriv inte *"Jag vet inte, om jag föredrar sushi, eller hamburgare." utan "Jag vet inte om jag föredrar sushi eller hamburgare".

Ibland placeras ett kommatecken felaktigt omedelbart före det finita verbet (det verb som tidsböjs; "bor" i exemplet nedan).

  • Skriv inte *"Sven Svensson, bor i Sverige" utan "Sven Svensson bor i Sverige.".

Nödvändiga kommatecken

Inskjutna fraser bör av tydlighetsskäl alltid omges av kommatecken.

  • Skriv inte *"Han flyttade från Köpenhamn Danmarks huvudstad till Flen" utan hellre Han flyttade från Köpenhamn, Danmarks huvudstad, till Flen.

Anglicismer

På Wikipedia är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer – ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

  • "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag".
  • "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" men bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".
Se även: Lista över falska vänner mellan svenska och engelska

Skrivsätt för ord från andra språk

Särskilda riktlinjer angående lånord från andra språk, där ett etablerat svenskt skrivsätt saknas, finns i Rilpedia:Översättning och transkription.

Språklig stil

Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Undvik därför ett alltför familjärt språk och använd inte jag-form eller man-form. Det är kanske mer en stilfråga än en språkvårdsfråga, och fler tips ges på Rilpedia:Stilguide.

En annan risk är förstås språket blir alltför formellt eller akademiskt. Språkvårdare strävar efter att förenkla det som är onödigt krångligt. Skriv alltså lättläst och tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer.

Luddiga citationstecken

Citationstecken används ibland för att markera ett visst avstånd till ordvalet, till exempel:

  • Den muslimska "kyrkan" var prydd av en lökformig kupol.
  • Det var en "stark" upplevelse.
  • Vi vill ha värme var ingen "riktig" schlagerlåt.

Wikipedia är inte ett sådant sammanhang. I en encyklopedi måste man veta vad man skriver, och noggrant välja sina ord. Om ett ord passar så illa att man måste ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, då ska man söka upp ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det att ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är.

En tumregel är att citattecken alltid ska omge just ett citat, eller något som har karaktär av citat. När man citerar ska man alltid uppge källan.

Apostrof, i vissa sammanhang kallat enkelt citattecken, används enligt Svenska språknämnden för att visa en ordförklaring. Citat ur deras skrift Svenska skrivregler : "Ordet demokrati 'folkstyre' kommer från grekiskan."

Se vidare

Substantivsjuka

Substantivsjuka förekommer ofta när skribenten försöker skriva formellt eller opersonligt. Det handlar om en tendens att beskriva de flesta handlingar med substantiv istället för verb, vilket gör texten abstrakt och svår att ta till sig. Dessutom döljer substantiven ofta vem som utfört handlingen.

Exempel:

  • "Nedmonteringen av konstverket hade sin grund i en högljudd protest" skulle kunna skrivas "Kalmar stad monterade ner konstverket, eftersom 10 000 kommuninvånare protesterade högljutt".

Passiv form

Meningar bör stå i aktiv form och inte passiv form, eftersom agenten lätt försvinner i passiv form. Skriv "katten jagade råttan" i stället för *"råttan jagades".

Fotnoter

Fotnoter efter en mening skrivs vanligen efter punkten och alltid utan mellanrum mellan punkten och fotnoten.

  • Exempel: George Bush bor i USA.[2]

Undantaget är om fotnoten avser en faktauppgift som står sist i meningen, då den skrivs före punkten.

  • Exempel: George Bush är son till en tidigare president[2] och föddes i Connecticut[2].

Källor

  1. ↑ http://www.bokus.com/b/9100101737.html
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 www.whitehouse.gov

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sj%C3%B6r%C3%A4ddningss%C3%A4llskapet"
Personliga verktyg