Från Rilpedia

Landsrätt (fornsvenska lands rætter), betecknade ursprungligen landskapets allmänna lag, sedermera sammanfattningen av de för landsbygden och dess invånare gällande rättsbuden till skillnad från de lagbud, som gällde för städerna och deras befolkning.

Landsrätten fanns sammanförd i landslagen, stadsrätten i stadslagen. Sedan genom 1734 års lags antagande de särskilda lands- och stadslagarna försvunnit, bibehöll dock landsbygd och städer domstolsväsendet och administrationen på särskilt sätt anordnade, och därjämte gällde fortfarande länge i åtskilliga förhållanden - t.ex. med avseende på arvsrätt, bördsrätt, giftorätt - olika rättsregler för landsbygden och dess befolkning (landsrätt) samt för städerna och deras invånare (stadsrätt).

Landsrätten var, enligt särskilda bestämmelser, gällande för medlemmar av adelsståndet, även om de bodde i stad, likasom stadsrätt tillämpades jämväl på prästfamiljer på landsbygden. Städerna behöll i allmänhet länge sin särskilt organiserade jurisdiktion och förvaltning, även om allt fler städer under 1900-talet kom att "lyda under landsrätt". Till följd av rådhus- och häradsrätternas avskaffande 1971 har denna skillnad helt upphävts. Vad gäller de gamla olikheterna mellan lands- och stadsrätten med hänsyn till vissa civila rättsförhållanden, undanröjdes dessa långt tidigare ur vår lagstiftning.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).