Järnvägsspår

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Enkelspår)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Fyrspårig järnväg (Norra stambanan och Arlandabanan) vid Upplands Väsby

Stambanans järnvägsspår i Malmslätt.

Järnvägsspår är det underlag som tåg framföres på. Med järnvägsspår avses:

De spår som förbinder järnvägsorter i landet.
De spår som utgör bangårdar på de orter banorna passerar.
De spår genom industriområden och hamnar. Kallas kapillärnätet.

På järnvägsspråk finns det järnvägsstationer eller driftplatser där bangårdarna finns och järnvägslinjer som är järnvägsspåren mellan stationerna. En sammanlänkad serie av stationer och linjer kallas bana. Banor möts i järnvägsknutar.

Ett järnvägsspår byggt för hastigheter >250km/h kallas höghastighetsbana.

Funktion

Utgör underlag för tågs säkra framförande. En järnväg är inte bara en väg av järn. Tåg kan vara tunga (>1000 ton) och kan gå fort (>200 km/h). Speciella krav ställs. Följande parametrar specificerar vilka tåg som kan framföras:

Lastprofil. Det fria utrymme i sid- och höjdled som tåget måste hålla sig inom. Banverket har ett fåtal klasser.
Största tillåtna axeltryck "STAX". Normalt 22,5 ton.
Största tillåtna vikt per meter - STVM. Normalt 6,4 ton i Sverige (8 nere i Europa).
Största tillåtna hastighet "STH". Bestäms av tågens gångegenskaper och spårgeometrin.
Driftsystem. Om elektrifierad eller ej. Se Elektrifierad järnväg.
Säkerhetssystem (tåg). Olika nivåer finns:Fjärrblockering; Automatic Train Control "ATC"; European Rail Traffic Management System "ERTMS" mm.
Stigningar. Begränsar den maximala tågvikten. Målet är att ligga < 10 promille för längre stigningar. I framför allt Norrland finns stigningar upp emot 17 promille som försämrar konkurrenskraften. Se adhesion och järnvägshjul där sambandet mellan stigning, tågvikt och adhesionsvikt beskrivs.
Spårgeometri. Krökningsradier, lutningar och anomalier (ojämnheter) i rälsen har stor betydelse för rälsfordonens gångegenskaper.
Tåglängd. Bestäms av längden på mötes- och omkörningsspår. Normal längd är 630m men utbyggnad sker till 750m.
Miljöskydd. Som extra säkerhet vid transport av farligt gods finns vid infarter till större städer används detektorer för hjulplattor och varmgång.
Spårviddsväxel. Anordning som kan byta spårvidd vid t.ex. gränsen vid Haparanda mot Finland.

Benämningar

Banverket använder ett antal begrepp:

Uppspår och Nedspår. Eftersom tåg ej kan mötas på ett spår måste spåren kunna enkelriktas i ena eller andra riktningen. Banverket bestämmer för varje bana vad som är uppspårs- och nedspårsriktning. Huvudprincipen är att norrgående riktning är uppspår. Uppspåret har sina egna signaler och tavlor och nedspåret sina.
Enkelspår, dubbelspår eller fyrspår.
Bana. Dels användes klartextnamn för hela sträckningar tex Västra stambanan eller Inlandsbanan. Dels bandelsnummer för varje delsträcka mellan järnvägsknutar där olika banor möts. I begreppet bana ingår de dubbla spår som kan finnas. Se referens nedan till Banverkets karta över Sveriges banor och bandelar.
Kapillärnät. Sammanfattande benämning på industrispår.

Järnvägsbro i British Columbia, Canada

Beståndsdelar

Räls eller räl som ska bära upp tåget.
Slipers eller syllar som ska bära upp rälsen.
Befästning som fäster rälsen vid sliprarna.
Ballast (järnvägsspår) som sliprarna vilar i. Titta gärna på denna film som visar hur makadam packas [[1]] (Youtube -Plasser & Theurer)
Banvall som utgör ett fast underlag för ballastlagret. Banvallen kan utgöras av fast berggrund eller makadam, grov krossad sten. Leror schaktas bort eller stabiliseras med pålning. Vatten måste dräneras väl.

Säkerhetsräler.

Säkerhetsräler mot urspårningskonsekvenser på utsatta ställen såsom broar och tunnlar.
Växlar för förgrening av spåret, spårspärrar som stoppar rullande vagnar samt stoppbockar för avslutning av ett spår.
Kanalisering av kablar i form av cementkanal utmed spåret. Förutom signalkablar och vissa kraftkablar läggs alltmer optiska fiberkablar vilket gör Banverket till en leverantör av infrastruktur till landets data- och teletrafik.
Kontaktledning för järnväg för eldrift av tågen.
Komponenter i banans säkerhetssystem såsom:
- Ställverk
- Spårledningar
- Optiska signaler
- Baliser
- Radiomaster
- Uppbromsningssystem detektorer för varmgång / hjulplattor mm.
- Detektorer

Kritiska svängningar

I och med de högre hastigheterna kan det uppstå kritiska svängningar (vibrationer) i dels banvallens jordlager och dels i luften i tunnlar.

När det gäller jordlagren, så har de en utbredningshastighet av vågrörelser. Lera och humusämnen ger låg utbredningshastighet, medan grov makadam och berg ger hög utbredningshastighet. Om tågets hastighet närmar sig utbredningshastigheten kan svängningsamplituderna öka kraftigt (jämför ljudvallen för flyget). För höghastighetsbanor måste därför leror schaktas bort eller pålförstärkning göras.

När det gäller tunnlar så är luftmassans svängningar i tunneln kritisk. När tågets front går in i tunnel, så skapas en övertrycksvåg, som fortplantas framåt mot utloppsmynningen. Vid denna mynning skapas då en undertrycksvåg, som går tillbaka in i tunneln. På motsvarande sätt skapas en undertrycksvåg, när sista vagnen går in i tunneln. Denna fortplantas förbi tåget mot utloppsmynningen, där sedan en övertrycksvåg återvänder genom tunneln. Vid olyckliga kombinationer av hastighet, tvärsnittsareor och tunnellängder, så kan dessa tryckvågor samverka, så att stora lufttrycksändringar sker inuti vagnarna vilka skapar stort obehag. Innan en tunnel byggs måste dessa svängningar simuleras.

Läs mer i ref. från Ostlänken och Djupstabilisering nedan.