Järnvägsspår

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fyrspårig järnväg (Norra stambanan och Arlandabanan) vid Upplands Väsby
Stambanans järnvägsspår i Malmslätt.

Järnvägsspår är det underlag som tåg framföres på. Med järnvägsspår avses:

  • De spår som förbinder järnvägsorter i landet.
  • De spår som utgör bangårdar på de orter banorna passerar.
  • De spår genom industriområden och hamnar. Kallas kapillärnätet.

På järnvägsspråk finns det järnvägsstationer eller driftplatser där bangårdarna finns och järnvägslinjer som är järnvägsspåren mellan stationerna. En sammanlänkad serie av stationer och linjer kallas bana. Banor möts i järnvägsknutar.

Ett järnvägsspår byggt för hastigheter >250km/h kallas höghastighetsbana.

Innehåll

Funktion

Utgör underlag för tågs säkra framförande. En järnväg är inte bara en väg av järn. Tåg kan vara tunga (>1000 ton) och kan gå fort (>200 km/h). Speciella krav ställs. Följande parametrar specificerar vilka tåg som kan framföras:

  • Lastprofil. Det fria utrymme i sid- och höjdled som tåget måste hålla sig inom. Banverket har ett fåtal klasser.
  • Största tillåtna axeltryck "STAX". Normalt 22,5 ton.
  • Största tillåtna vikt per meter - STVM. Normalt 6,4 ton i Sverige (8 nere i Europa).
  • Största tillåtna hastighet "STH". Bestäms av tågens gångegenskaper och spårgeometrin.
  • Driftsystem. Om elektrifierad eller ej. Se Elektrifierad järnväg.
  • Säkerhetssystem (tåg). Olika nivåer finns:Fjärrblockering; Automatic Train Control "ATC"; European Rail Traffic Management System "ERTMS" mm.
  • Stigningar. Begränsar den maximala tågvikten. Målet är att ligga < 10 promille för längre stigningar. I framför allt Norrland finns stigningar upp emot 17 promille som försämrar konkurrenskraften. Se adhesion och järnvägshjul där sambandet mellan stigning, tågvikt och adhesionsvikt beskrivs.
  • Spårgeometri. Krökningsradier, lutningar och anomalier (ojämnheter) i rälsen har stor betydelse för rälsfordonens gångegenskaper.
  • Tåglängd. Bestäms av längden på mötes- och omkörningsspår. Normal längd är 630m men utbyggnad sker till 750m.
  • Miljöskydd. Som extra säkerhet vid transport av farligt gods finns vid infarter till större städer används detektorer för hjulplattor och varmgång.
  • Spårviddsväxel. Anordning som kan byta spårvidd vid t.ex. gränsen vid Haparanda mot Finland.

Benämningar

Banverket använder ett antal begrepp:

  • Uppspår och Nedspår. Eftersom tåg ej kan mötas på ett spår måste spåren kunna enkelriktas i ena eller andra riktningen. Banverket bestämmer för varje bana vad som är uppspårs- och nedspårsriktning. Huvudprincipen är att norrgående riktning är uppspår. Uppspåret har sina egna signaler och tavlor och nedspåret sina.
  • Enkelspår, dubbelspår eller fyrspår.
  • Bana. Dels användes klartextnamn för hela sträckningar tex Västra stambanan eller Inlandsbanan. Dels bandelsnummer för varje delsträcka mellan järnvägsknutar där olika banor möts. I begreppet bana ingår de dubbla spår som kan finnas. Se referens nedan till Banverkets karta över Sveriges banor och bandelar.
  • Kapillärnät. Sammanfattande benämning på industrispår.
Järnvägsbro i British Columbia, Canada

Beståndsdelar

  • Räls eller räl som ska bära upp tåget.
  • Slipers eller syllar som ska bära upp rälsen.
  • Befästning som fäster rälsen vid sliprarna.
  • Ballast (järnvägsspår) som sliprarna vilar i. Titta gärna på denna film som visar hur makadam packas [[1]] (Youtube -Plasser & Theurer)
  • Banvall som utgör ett fast underlag för ballastlagret. Banvallen kan utgöras av fast berggrund eller makadam, grov krossad sten. Leror schaktas bort eller stabiliseras med pålning. Vatten måste dräneras väl.
Säkerhetsräler.

Kritiska svängningar

I och med de högre hastigheterna kan det uppstå kritiska svängningar (vibrationer) i dels banvallens jordlager och dels i luften i tunnlar.

När det gäller jordlagren, så har de en utbredningshastighet av vågrörelser. Lera och humusämnen ger låg utbredningshastighet, medan grov makadam och berg ger hög utbredningshastighet. Om tågets hastighet närmar sig utbredningshastigheten kan svängningsamplituderna öka kraftigt (jämför ljudvallen för flyget). För höghastighetsbanor måste därför leror schaktas bort eller pålförstärkning göras.

När det gäller tunnlar så är luftmassans svängningar i tunneln kritisk. När tågets front går in i tunnel, så skapas en övertrycksvåg, som fortplantas framåt mot utloppsmynningen. Vid denna mynning skapas då en undertrycksvåg, som går tillbaka in i tunneln. På motsvarande sätt skapas en undertrycksvåg, när sista vagnen går in i tunneln. Denna fortplantas förbi tåget mot utloppsmynningen, där sedan en övertrycksvåg återvänder genom tunneln. Vid olyckliga kombinationer av hastighet, tvärsnittsareor och tunnellängder, så kan dessa tryckvågor samverka, så att stora lufttrycksändringar sker inuti vagnarna vilka skapar stort obehag. Innan en tunnel byggs måste dessa svängningar simuleras.

Läs mer i ref. från Ostlänken och Djupstabilisering nedan.

Järnvägsspår i Sverige

Siffrorna hämtade från Banverkets portal 2007: [[2]]

  • 11900 trafikerade spårkilometer
  • Varav 8100 km enkelspår och 3800 km dubbelspår
  • 9700 km elektrifierat och 9800 km med ATC
  • 11400 växlar varav 6300 uppvärmda
  • 3700 broar och 132 tunnlar på totalt 76 km
Fil:Mountfujijapan.jpg
Japanska snabbtåget Shinkansen passerar Fuji

Organisation

  • Ägare. Varje bandel har en ägare till a) fastigheterna eller servitutsrätterna till den mark banan byggts på, b) den byggnation banan består av samt koncessionen (rätten att anlägga) banan. Banverket är ägare till huvuddelen av landets banor. Vissa industrispår kan ha företag som ägare tex den nya Bristaterminalen i Märsta för flygbränsle via Gävle och flis till Fortums värmeverk. Några nedläggningshotade banor har överlåtits till föreningar för veterantåg.
  • Banoperatörer eller infrastrukturförvaltare. Ägaren kan överlåta trafikplanering, drift, underhåll mm på olika operatörer.
  • Trafikoperatörer till vilken ägaren eller banoperatören upplåter banan för trafik. Upplåtelsen sker genom att trafikoperatören anhåller om tåglägen. Ett tågläge är tidpunkt, avgångsstation och ankomststation för de tåg man önskar köra under tex kommande år. Banverket, som huvudsakligen sköter all trafikplanering försöker då att tillmötesgå önskemålen så gott det går med hänsyn till plats på banorna och fastställda prioriteringar. Resultatet blir en fast tidtabell för alla tåg på alla banor.

Se även

Personliga verktyg