Lastprofil
Från Rilpedia
Lastprofil är det utrymme i sid- och höjdled som ett järnvägståg har att hålla sig inom. Varje bana är byggd för en viss lastprofil. Se Järnvägsspår.
Innehåll |
I Sverige finns tre klasser
Klass A har en bredd på 3,4 meter och en avsmalning på höjden vilket gör att lastutrymmet blir dåligt utnyttjat. Detta beror på att det tillgängliga utrymmet under till exempel äldre vägbroar är kraftigt avsmalnande uppåt. Klass A är sedan länge standard i Sverige.
Klass B är samma som klass A fast lägre. Den gäller bara på malmbanan norr om Kiruna men blir klass C i samband med uppgraderingen av hela banans axeltryck.
Klass C är något bredare (3,6 meter) och högre (cirka 4,8 meter) – men framför allt mer fyrkantig. Klass C medger 25 procent större volym än klass A. Utbyggnad till den framtida europeiska standarden, som anses avgörande för att öka marknadsandelen i Europa, sker successivt. Cirka 1500 kilometer var utbyggda 2002.
Breda passagerartåg
På kontinenten har man en inre kupébredd på 2670 millimeter. Det ger 2 + 2 sittplatser i bredd (2+3 förekommer men det är trångt). I Sverige kan man få en kupébredd på 2760 millimeter vilket möjliggör 2 + 3 sittplatser, det vill säga 25 procent fler passagerare. Detta används i Reginatågen (X50) och Stockholms pendeltåg (X10/X60) och planeras även för det kommande Gröna tåget, regionaltågsversion.
Andra länder
I övriga Europa är det sämre. Vanligen 3,15 meters bredd och 3,18 meters höjd vid sidorna, 4,3 meter i mitten.
Storbritannien med världens första järnvägsnät har extra liten lastprofil, 2,74 meters bredd, 3,35 meters höjd vid sidorna, 4,11 meter i mitten.
I USA har man en högre lastprofil, normalt 4,6 - 4,7 meter. På vissa banor tillåts två containrar att placeras på varandra (kräver 6,2 meter). Se video från Union Pacific med tung och hög last: [[1]]
Se även:
Tunnelbanor
Tunnelbanor har egna standarder på många områden, inte minst lastprofil. Tunnelbanor brukar ha mycket liten lastprofil, vilket gör tunnelbyggen billigare.
