Kalvsund

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kalvsund
Siffrorna avser orten
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Öckerö kommun
Folkmängd(2005) 228
Area(2005) 18 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11)
Vy över Kalvsund från Björkö

Kalvsund, tätort i Öckerö kommun. Kalven är liten ö som ligger ute i Göteborgs skärgård, även kallad Kalvsund.

Innehåll

Historia

Erikskrönikan berättar om en stor sjödrabbning, som utkämpades år 1309 i Kalvsund mellan Håkan Magnusson av Norge och hertig Erik, son till Magnus Ladulås av Sverige. Hertig Erik
hade 1308 anfallit Norge och lagt under sig landet ända till Oslo, men tvingades tillbaka. Kung Håkan utrustade på våren 1309 en flotta och tänkte segla mot Danmark, men en storm tvingade flottan att gå in till Kalvsund. Så snart hertig Erik fått besked om detta, bemannade han i all hast de fartyg han kunde komma över och attackerade fienden. Överfallet lyckades väl, och sju av fiendens fartyg erövrades.

År 1662 gjordes en jordrannsakan i Öckerö socken, fyra år efter det Bohuslän blivit svenskt. Där kan man läsa om Kalven "Anders på Kalffwen ähr een Strandhsittare och på en särdeles öö belägen och hafwer hwarken Åke eller Eng, uthan nogot mulebete på öön, och hafwer 2 huusmän breedhe weedh sig, och näärer sig allenast medh Fiskerij dy synes denne Stransittare gifwa allenast åhrligen i Taaga 4 öra Sylff:r mynt och Svara sin Jordebooks Renta."

Den 6 maj 1731 gjordes det en karta över Kalven, där det endast finns ett hus utmärkt. Enligt kartan beboddes ön av "tvenne lotsar och en Enka vars hus är dels behållna dels undersatta. De kan fiska i Saltsjön med krok. Det finness tvenne kåltäppor av sand, några myrar mellan bergsklipporna och små gräsfläckar uti bergspallarna och där inte kan bärgas något hö utan allenast något till bete, vid torkår blir det intet bete." År 1747 fanns det 325 invånare i Öckerö socken, och på Kalven bodde det färre än 15 personer. Det var endast ett gift par och 2 änkor med barn. År 1790 hade befolkningen mer än tredubblats, och nu fanns det 1 006 invånare i socknen. Här bodde då 18 gifta par och invånarantalet var mellan 60-70. Drängar och pigor oräknade.

Ön har länge varit känd på grund av den "smugglarkung", Ernst Bremer som bodde där under hans tid. Spritsmugglingen pågick under ransoneringstiden på 1920- och 30-talet och Ernst berättade gärna själv på äldre dar hur det då utfördes med med många av befolkningens "goda överinseende", för många var de "gubbar" som inte ville "vara utan förtäring". Ofta smugglades det under dramatiska förhållanden, i för den tiden snabba båtar, med tullen "hack i häl" i båtar som var betydligt långsammare. Spriten oftast 96%ig men ibland även champagne inköptes i bland annat Danmark och Tyskland och fördes till olika "lagerplatser" för distribution vidare. Villan som han hade bosatt sig i står kvar på samma ställe och har betraktas som en symbol för Kalvsund. På äldre dagar bodde Ernst Bremer centralt i Göteborg där hustrun drev caférörelse. Han blev mycket gammal, men var in i det sista "helt klar i huvudet", besökte gärna Åby travbana i Mölndal när det gavs tillfälle. Ernst vistades sista tiden på servicehem.

Ett annat tecken för Kalvsund är också Valen, som uppfördes 1884, och är ett sjömärke eller en båk i trä som står på öns högsta topp. Just detta sjömärke är format som en pyramid av rött målat trä och ovan på det en lång pinne och till sist ett kryss. Valens järnkonstruktionen gjordes av en man från Hälsö som hette Benjaminsson. År 1903 blåste träkonstruktionen ner, men återuppfördes, liksom den också skadades vid stormen 1969. Redan lång innan Valen byggdes fanns här ett stenkummel, troligen från 1684. Detta år höggs en kompass in i berget under tornet, troligen av Lars Gathenhielms bror Sven, även han kaparkapten.

Kalvsund har även kallats syrenernas ö.

Referenser

  • Kalvsund - öns historia, ur Öckeröarnas historia, delrapport 5 (10), Öckerö kulturnämnd, Risbergs tryckeri, Uddevalla 1989
  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg