Los

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Los
Siffrorna avser orten
Läge 61°45′N 15°10′O / 61.75, 15.167
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ljusdals kommun
Församling Los-Hamra församling
Folkmängd(2005) 403
Area(2005) 163 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)
Kapellet vid kyrkan
Foto: Tommy Halvarsson
Klockargården
Foto: Tommy Halvarsson

Los, äldre stavning Loos, är en tätort och gammal socken i Ljusdals kommun, Hälsingland och Gävleborgs län. 403 invånare (2005). Tätorten ligger i Los-Hamra församling med 828 invånare (2006). I Los finns en centralskola med ca 60 elever från årskurs 1 till 9. Los ligger ca 6 mil från Ljusdal och 6,3 mil från Sveg.

Byarådet har med stöd av bland annat kyrkorådet begärt att få ändra stavningen Los till den av folket i samhället använda stavningen Loos i församlingsnamnet. Emellertid har de fått avslag från myndigheterna på denna begäran.[2]

I Los finns en bagarbod, ett bibliotek och två affärer. Bland det övriga näringslivet kan företaget LOOSTEC nämnas.

I trakterna finns det fiskevatten och ett rikt djurliv med bland annat björn, varg och lo.

Gruvnäring

Nickelmonumentet
Foto: Tommy Halvarsson

Losgruvan har en lång historia av brytning av olika mineral, bland annat kobolt och koppar.

I gruvan hittades första gången grundämnet nickel. Upptäckten gjordes av kemisten och mineralogen Axel Frederik Cronstedt. Denne fann en metall som liknade kobolt vilken bergsrådet Georg Brandt redan 1735 betecknat som en egen metall. Assessor H. Kalmeter hade börjat bryta kobolt och vismut, men den kobolt man fick ut gav ej ren blå färg. Cronstedt startade då en undersökning om orsaken och upptäckte då att malmen endast innehöll en liten mängd kobolt. Däremot innehöll den en större mängd av en ny metall, vilken han gav namnet nickel och som han beskrev i Rön och försök, gjorda med en malmart från Los kobolt-grufvor (Vetenskapsakademins handlingar 1751-54).

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. http://www.raa.se/publicerat/9172092157.pdf

Externa länkar


Personliga verktyg