Kobolt

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
järn - kobolt - nickel

Co
Rh 
 
Co-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer kobolt, Co, 27
Ämnesklass övergångsmetaller
Grupp, period, block 9, 4, d
Densitet 8900 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 5,0
Utseende Gråaktig metall
Cobalt-sample.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 58,933200 u
Atomradie (beräknad) 135 (152) pm
Kovalent radie 126 pm
Elektronkonfiguration [Ar]3d74s2
e per skal 2, 8, 15, 2
Oxidationstillstånd (oxid) 3, 2 (amfoterisk)
Kristallstruktur Hexagonal tätpackning (hcp)
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd solid
Smältpunkt 1768 K (1495 °C)
Kokpunkt 3200 K (2927 °C)
Molvolym 6,67 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 376,5 kJ/mol
Smältvärme 16,19 kJ/mol
Ångtryck 175 Pa vid 1768 K
Ljudhastighet 4720 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 1,88 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 420 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 17,2×106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 100 W/(m·K)
1a jonisationspotential 760,4 kJ/mol
2a jonisationspotential 1648 kJ/mol
3e jonisationspotential 3232 kJ/mol
4e jonisationspotential 4950 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
56Co syntetisk 77,27 år ε 4,566 56Fe
57Co syntetisk 271,79 dagar ε 0,836 57Fe
58Co syntetisk 70,86 dagar ε 2,307 58Fe
59Co 100 % 59Co, stabil isotop med 32 neutron(er)
60Co syntetisk 5,2714 år β 2,824 60Ni
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kobolt är ett hårt, silvergrått, metalliskt grundämne med kemisk beteckning Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curiepunkt på 1388 K. Kobolt används i metallindustri, och isotopen kobolt 60 har även använts inom medicinsk strålterapi.

Historia

Kobolt har länge använts för att få blå färg på glas och keramik.

Den svenske kemisten Georg Brandt (1694–1768) isolerade kobolt på 1730-talet och visade att kobolt är källan till den blå färgen i glas, som man tidigare trodde kom från vismut. Namnet kobolt kommer från kobold, ett väsen man förr trodde bodde i underjorden och kunde påverkade malmen i gruvor.

Se även

Personliga verktyg