Hemvärnet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
colspan="2" style="background:#

b0c4de; text-align: center;" | Hemvärnet

Hemvärnets vapen
Hemvärnets vapen.
Aktiv: sedan 29 maj 1940
Land: Sverige
Typ: Hemvärn
Roll: bevaka, skydda, ytövervaka samt stödja det civila samhället.[1]
Storlek: ca 32000 personer[2]
Del av: Försvarsmakten
Förläggningsort: Stockholm
Årsdagar: 29 maj
colspan="2" style="background:#

b0c4de;" | Befälhavare

Nuvarande befälhavare: Generalmajor Roland Ekenberg

Hemvärnet, även Nationella skyddsstyrkorna, är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall Hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer). Det händer många gånger att Hemvärnet jämförs som motsvarighet till US National Guard, vilket dock är missvisande. Hemvärnet är snarare i fråga om utrustning, utbildning och förmåga jämförbart med de försvarsstyrkor som vissa delstater organiserar. USA:s nationalgarde kan snarare jämföras med den svenska armén och flygvapnet, både i fråga om förmåga, utrustning och utbildning.

Innehåll

Hemvärnets historia

Det upptrappade krigshotet under 1939 som övergick i Tysklands anfall på Polen och Sovjetunionens på Finland under hösten samma år skapade stor oro i Sverige. Värnpliktsarmén hade begränsade resurser och man började ställa krav på att kunna försvara hembygden med någon form av skyddsstyrkor. Försvarsviljan var stark och regeringen agerade snabbt. Den 29 maj 1940 togs beslut i riksdagen om att bilda ett hemvärn. Då hade också Danmark och Norge, i början på april, fallit för den framryckande tyska krigsmakten. Hemvärnet skulle bestå dels av ungdomar som inte gjort sin värnplikt, dels av äldre som gått ur värnpliktsåldern. Man räknade med att Hemvärnet skull omfatta cirka 50 000 man. Men några veckor senare kunde den nyutnämnde hemvärnschefen överste Gustaf Petri räkna in närmare 100 000 frivilliga.

I bokförlaget Natur och Kulturs uppslagsverk Kunskapens Bok från 1951 kan man läsa följande:

"Hemvärnet, lokalt militärförsvar, vanligen bestående av personer, som på grund av ålders- eller andra skäl ej äro värnpliktiga. H. ingår numera i de flesta länders försvar som följd av riskerna för fientliga luftlandsättningar och liknande krigshandlingar som kunna förvandla hemorten till krigsskådeplats. I det svenska H. som under chefen för armén ledes av en rikshemvärnschef, är rekryteringen frivillig. H. omfattar dels det allmänna hemvärnet och dels driftvärnet".

Organisation

Hemvärnet är organiserat i hemvärnsbataljoner och leds av armétaktiskt kommando, ATK, i Uppsala eller den enhet som ATK utser för att leda viss insats. Hemvärnet stöds med resurser för utbildning och administration av 22 utbildningsgrupper som är geografiskt fördelade över hela Sverige. Dessa utbildningsgrupper är i sin tur underställda cheferna för tolv olika utbildningsförband/centra. År 2006 fanns det omkring 37000 soldater i hemvernet (ner från 42000 år 2001) organiserade i 66 bataljoner (ner från 69 år 2001) - vilka lyder under regementena sedan 2005. 2001 fanns 122 Insatsplutoner och 27 Insatskompaniledningar. I grova drag kan sägas att runt 20% av hemvärnets medlemmar kommer från de frivilliga försvarsorganisationerna.

De frivilliga försvarsorganisationerna som till exempel Lottakåren, SRK, FMCK, SKBR och Brukshundklubben förser Hemvärnet med stödkompetens. Utbildning av befäl och specialister sker huvudsakligen på HvSS Hemvärnets stridsskola i Vällinge utanför Stockholm. Viss specialistutbildning av hemvärnssoldater sker även i samverkan med Försvarsutbildarna (tidigare FBU). Hemvärnet har även en ungdomsverksamhet (Hemvärnsungdomar) där tjejer och killar över femton års ålder kan bli medlemmar. Ungdomarna får utbildning på skytte, sjukvård, militär idrott och övrig militärkunskap samt förläggningstjänst. Någon soldatutbildning får ej förekomma med anledning av Barnkonventionen. Ungdomarna skjuter med ett gevär som heter long 22 (Samma kaliber som ett skidskyttegevär) tills de är 17 år och får sedan utbildas på AK 4/AK 5. Ungdomarna får vid myndigålder börjas utbildas i strid, dvs vid 18 års ålder.

Uppgifter

"Hemvärnet är en del av armén och ingår i de nationella skyddsstyrkorna. Hemvärnet är också en viktig del av det civila samhällets katastrofberedskap och deltar regelbundet bland annat i skallgång och skogsbrandsläckning samt vid översvämningar och snökaos. Det allmänna hemvärnet, hemvärnsmän och driftvärnsmän har som främsta uppgift att skydda regionens viktiga skyddsobjekt mot sabotage. Enheter för försvar av infallsportar och för marina uppgifter ingår också. Det allmänna hemvärnet består av hemvärnsbataljoner (omfattande en eller flera kommuner) med olika antal hemvärnskompanier. Dessutom har varje hemvärnsbataljon en välutbildad mobil insatspluton med extra hög beredskap. Hemvärnet övar årligen sina stridsuppgifter och upprätthåller redan i fredstid en mycket hög beredskap genom att militär personlig utrustning förvaras i bostaden. I det allmänna hemvärnet ingår personal ur frivilliga försvarsorganisationer (FFK, FMCK, FRO, SBK, SKBR, SLK, SRK och SVK ). Driftvärnet har till uppgift att skydda myndighets- eller företagsanläggningar och verksamhet mot sabotage"

Utrustning och utbildning

Hemvärnssoldaten förfogar i stort över samma utrustning som övriga Försvarsmakten, inklusive uniformssystem 90. Utrustningen kan dock i vissa fall vara något äldre än den som värnpliktiga får ut. Då hemvärnet är fotburet förfogar det således inte över motoriserade transportmedel, undantag är insatskompanierna som har tillgång till bl.a. terrängbilar (Tgb 20) och bandvagnar (Bv 206).Hemvän med marina uppgifter har tillgång till egna båtar så som stridsbåt 90 och även vissa 200 båtar

Standardbeväpning för hemvärnet är AK4B (Ak 4 med rödpunktsikte). Understödsvapen innefattar Kulspruta 58 (FN MAG), Granatgevär m/48, Pansarskott m/86 samt Prickskyttegevär 90 och AK4OR (OR - Optiskt Riktmedel med 4x förstoring). Skydd består i huvudsak av Hjälm m/90 och Kroppsskydd m/90A. Kroppsskydd m/94K finns förrådsställt i begränsad omfattning. Mot CBRN-hot finns Skyddsmask m/90.

Bataljonsledningarna har visst datorstöd för stridsledning. Radiokommunikation sker i huvudsak med Ra145/146, men dessa ska inom snar framtid ersättas av RA180. Även mobiltelefoni och civil radioutrustning förekommer. Bildförstärkare Körning och Span4 har introducerats inom hemvärnet på plutonsnivå och hemvärnet köper även in egna bildförstärkare, Bildförstärkare, från Ryssland. Minor finns att tillgå mot bepansrade och obepansrade fiender. Hundar används då dessa i många fall är överlägsna människor för att upptäcka vissa form av hot.

Hemvärnssoldater är kontrakterade att genomföra minst 20 timmars utbildning varje år med grundavtal. På senare år har dock ytterligare avtalsnivåer tillkommit såsom Plusavtal (minst 30 timmar per år) och insatsavtal (minst 60 timmar per år). För befäl på alla nivåer gäller dock större antal timmar per år. Exempelvis erbjuds soldater vid Upplands insatskompani vid Upplands- och Västmanlandsgruppen under 2009, 8 dagar övningstid. Befälet genomför förstegsutbildningar inför varje övning och gör alltså dubbel tid. Utbildning är dock frivillig i sig varför det i regel är ovanligt att kompletta bataljoner eller kompanier övar, även om det förekommer allt oftare tex inom ex Elfsborgsgruppen [källa behövs]. Utbildning varierar till innehåll, från formella skjutövningar till strid i bebyggelse, och sträcker sig uppemot en vecka i tid. Dock är det i regel fråga om helgövningar på en eller två dygn. Hemvärnets stridsskola och Försvarsutbildarna anordnar årligen centrala vecko-kurser i ex ledarskap, sprängtjänst och språk för frivillig-personal.

Nya befälsordningen 2009

Rikshemvärnschefen har genom beslut 2008-12-09 fastställt hur tvåbefälssystemet skall tillämpas i Hemvärnet.[3]

Grad Befattning Anmärkning
OF3 Major Bataljonschef Urvalsbefattning efter beslut av rikshvch
OF2 Kapten Bataljonschef
Kompanichef
OF1 Löjtnant Kompanichef
Plutonchef
OF1 Fänrik Plutonchef
OR7 Fanjunkare Mycket rutinerad med flera års tjänstgöring i befattning och fackområde Urvalsbefattning efter beslut av rikshvch
OR6 Förste sergeant Rutinerad instruktör Urvalsbefattning
OR5 Sergeant Gruppchef Med grundutbildning för instruktör
OR4 Korpral Gruppchef Med grundutbildning för gruppchefer
OR3 Vicekorpral - Denna grad avses inte att

tillämpas för hemvärnspersonal

OR2 Menig 1 kl Menig Vid kontrakt
OR1 Menig Menig Under utbildning

Befälhavare

Hemvärnets befälhavare bar fram till 1948 titeln hemvärnschef, därefter rikshemvärnschef (RiksHvC).

Obs! Listan nedan är ofullständig!

Period Namn
1940–1947 Gustaf Petri
 ?  ?
1952–1955 Gunnar Fredrik Brinck
1955–1968 (?) Per N:son Kjellin
1968–1971 Karl Gustaf Brandberg
1971–1981 Fredrik Löwenhielm
 ?  ?
1983–? Robert Lugn
1997–2000 Alf Sundqvist
2000–2002 Mats Welff
2002–2005 Anders Lindström
2005–sittande Roland Ekenberg

Hemvärn i andra länder

  • Danska hemvärnet, Hjemmeværnet, grundat 1945, har 20 000 aktiva hemvärnssoldater och 30 000 i hemvärnets reserv.
  • Norska hemvärnet, Heimevernet, grundat 1945, har 50 000 hemvärnssoldater.
  • Finländska hemvärnet, Suojeluskunta-Skyddskåren, 1917-1947, med 111 000 medlemmar 1938. Under återuppbyggnad som Maakuntajoukot-Landskapstrupperna. Verksamheten skall inledas 2008 och systemet skall vara aktivt från 2010.
  • Estniska hemvärnet, Kaitseliit, 1918-1940, återupprättat 1990, har 8 000 aktiva hemvärnssoldater.
  • Lettiska hemvärnet, Zemessardze, 1918-1940, återupprättat 1990, har 11 000 aktiva hemvärnssoldater.
  • Litauiska hemvärnet, Lietuvos šauliu sąjunga, 1918-1940, återupprättat 1990, har 5 000 aktiva hemvärnssoldater.
  • Kanadensiska hemvärnet, Canadian Rangers, grundat 1947, med 4 000 hemvärnssoldater i Kanadas arktiska områden.
  • Maltesiska hemvärnet, Emergency Volunteers Reserve Force (EVRF).
  • Brittiska hemvärnet, Home Guard, 1940-1945, med som mest 1,8 miljoner hemvärnssoldater och Home Service Force, 1982-1992.
  • Irländska hemvärnet, Local Defence Force/Fórsa Cosanta Áitiúil (FCA), 1941-1947, med som mest 103 000 hemvärnssoldater.
  • Hemvärnet i USA, State Defense Forces (State Guards, State Military Reserves, State Militias) i 25 av landets delstater.
  • Hemvärnet i Östtyskland, Kampfgruppen, 1952-1990, med 210 000 hemvärnssoldater i tre tjänstgöringsklasser: motoriserade stridande förband, bevakningsförband och reserv.

Se även

Referenser

  1. http://hemvarnet.se/?action=visaartikel;artikelid=12
  2. http://www.hemvarnet.se
  3. http://rikshv.hemvarnet.se/filer/NTbYfI/HKV_2008-12-09_16790.900988.pdf 2009-01-26

Externa länkar




Personliga verktyg