Skyddskår
Från Rilpedia
Skyddskåren (finska: Suojeluskunta) var en finsk frivillig försvarsorganisation av hemvärnstyp som existerade 1917–1944. Skyddskårerna hade bildats inför finska inbördeskriget 1918. Skyddskårsrörelsen var under 1920- och 30-talen Finlands största folkrörelse med 100.000 medlemmar. I augusti månad 1918 utfärdade senaten på organisationens eget initiativ en skyddskårsförordning, som fastslog att kårerna var en del av landets försvarsmakt. Underställningen garanterades i princip av att presidenten utnämnde befälhavare för kårerna. Under Gustaf Mannerheims tid som riksföretståndare hade organisationen bildat en egen huvudstab, som fungerade autonomt i förhållande till armén. Därför var bandet till statsmakten inte entydigt. Efter den så kallade skyddskårskonflikten utnämndes Lauri Malmberg i september 1921 till befälhavare över skyddskårerna. Under hans ledning kom organisationen medvetet att gå in för att framhäva sin strikt militära och opolitiska funktion. Delar av skyddskåren stod dock bakom det misslyckade så kallade Mäntsäläupproret år 1932.
Social sammansättning
| Samhällsklass | 1917 | 1922 |
|---|---|---|
| Eliten | 1 % | 0,5 % |
| Övre medelklass | 17 % | 12 % |
| Lägre medelklass | 33 % | 20 % |
| Bönder | 44 % | 45 % |
| Arbetare | 5 % | 12 % |
| Oklassificerade | < 1 % | 1 % |
Liknande i andra länder
Skyddskårer fanns även i Estland, Lettland och Litauen som likt Finland var under ryskt herravälde fram till slutet av Första världskriget.
- Estniska hemvärnet, Kaitseliit, 1918-1940, återupprättat 1990.
- Lettiska hemvärnet, Zemessardze, 1918-1940, återupprättat 1990.
- Litauiska hemvärnet, Lietuvos šauliu sąjunga, 1918-1940, återupprättat 1990.
