Svenska flygvapnet
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
c6e2ff; text-align: center;" | Svenska flygvapnet |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 1 juli 1926 |
| Land: | Sverige |
| Typ: | Flygvapen |
| Del av: | Försvarsmakten / Flygvapnets taktiska stab |
| Kända slag och krig: | Finska vinterkriget Kongokrisen |
| colspan="2" style="background:#
c6e2ff;" | Befälhavare |
|
| Nuvarande befälhavare: | Generalmajor Anders Silwer |
| colspan="2" style="background:#
c6e2ff;" | Tjänstetecken |
|
| Sköldemärken: |   |
| colspan="2" style="background:#
c6e2ff;" | Använda flygplan |
|
| Jaktplan | JAS 39 |
| Skolflygplan | SK 60 |
| Transportflygplan | TP 84, Hkp 4, HKP 9, HKP 10, HKP 14, HKP 15 |
Flygvapnet är den del av svenska Försvarsmakten som främst är inriktat på att med flygplan/helikoptrar dels lösa luftförsvarsuppgifter, dels lösa attackuppgifter mot mål på havet och på land samt inhämta underrättelser med hjälp av spaningsflyg. Man har använt flygplan som jakt-, attack- och spaningsflygplan. Före attackflygplanen hette de bombflygplan. Försvarsmaktens alla helikoptrar är samlade i flygvapnet.
I flygvapnet ingår tre flygflottiljer och sedan 2003 Försvarsmaktens Helikopterflottilj.
Flygvapnet har med stöd av FMV beställt flygplan hos Saab, som bland annat tillverkar stridsflygplan. Det senaste är JAS 39 Gripen.
Innehåll |
Historia
Det svenska flygvapnet organiserades först under 1920-talet men redan under 1910-talet började flyget ta fart inom Armén. Redan år 1912 skedde den första militära flygningen på Värtans is utanför Stockholm. Marinen hade till en början flygverksamhet och därför kom flygskolan att förläggas vid Vaxholm. Under dessa år var flygets viktigaste uppgift spaning. Arméns flyg låg under Fälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart då man flyttade verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att endast bedrivit spaning började man använda bomb- och jaktflygplan. Man köpte nu in flygplan och tillverkning skedde även i Sverige.
Försvarsbeslutet 1925 innebar skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925.
Flygvapnet grundas
Flygvapnet bildades 1 juli 1926 och utgick från verksamheterna hos Armén och Marinen. Under de första åren hade man materielbrist. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan: Svenska Aero J 5 och J 6 Jaktfalken och tolv brittiska J 7 Bristol Bulldog. Flygvapnet hamnade med dessa under stark kritik då man saknade en tydlig strategi och målsättning med verksamheten. Man drabbades även av flera svåra olyckor. Under 1931 och 1933 utredde två flygkommissioner verksamheten. Vändningen kom i och med Försvarsbeslutet 1936 och det alltmer osäkra läget i Europa. En stor satsning inleddes för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. Linköping och Trollhättan blev plats för flygtillverkningen. I Linköping kom det första helsvenska flygplanet Saab 17 att tillverkas. Man fortsatte att skaffa en rad utländska flygplan från Storbritannien, USA, Tyskland och Italien.
Andra världskriget innebar att jaktflyget stärktes efter att man tagit intryck av finska vinterkriget och Slaget om Storbritannien där jaktflyget varit avgörande. Under kriget kom man att bygga ut Flygvapnet och flera nya flottiljer tillkom: F 13 Norrköping, F 14 Halmstad, F 15 Söderhamn, F 16 Uppsala och F 17 Kallinge. Flygvapnet bestod av 16 flottiljer: sex bomb, sex jakt, tre spaning och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken.
Utvecklingen under kalla kriget 1945-1990
De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Sveriges luftrum skulle inte längre försvaras av omoderna flygplan, utan av det bästa som för stunden stod att finna. Med början 1945 påbörjades stora inköp av överskottsmateriel, först med North American P-51 Mustang från USA, men även 1946 som första utländska kund den brittiska de Havilland Vampire direkt från fabriken. Under 1950-talet påbörjades anläggningen av vägbaser, en idé tagen från Tyskland. Vägbaser innebar att vägar som byggdes även kunde användas för start och landning, vilket snabbt populärt blev kallat flygrakor.
Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde att SAABs produktion i Linköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan som J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken. Stora satsningar gjordes även på en fortsatt utbyggnad av flygbaser inom Bas 60 systemet och flygflottiljer efter andra världskriget, som F 18 Tullinge utanför Stockholm som tillkom 1946. Under början av 1950-talet ansågs Flygvapnet vara det då fjärde största i världen med 17 flottiljer och cirka 1 000 flygplan.
En flottilj, F 22 Kongo, organiserades 1961-64 för att ge FN understöd i den då pågående Kongokrisen.
Dessutom utvecklades det så kallade STRIL-systemet, bland annat genom att införskaffa modernare radarstationer och etablera en kontinuerlig övervakning av luftrummet (den så kallade incidentberedskapen).
År 1972 träffades ett nytt försvarsbeslut (försvarsbeslutet 1972) som då drabbade Flygvapnet särskilt hårt. F 2 Hägernäs, F 3 Malmslätt, F 8 Barkarby och F 14 Halmstad lades alla ned 1974. År 1977 träffades en ny försvarsuppgörelse (försvarsbeslutet 1977) som innebar att F 11 Nyköping och F 12 Kalmar kom att läggas ned 1980. I samband med 1977 års försvarsuppgörelse beslutatdes om att utveckla en ny flygplansmodell, det som sedermera blev JAS 39 Gripen. Innan 1989-1990 års säkerhetspolitiska omvälvningar hade Riksdagen beslutat genom försvarsbeslutet 1982 om en nedläggning av F 1 Hässlö och F 18 Tullinge vilket verkställdes 1983 respektive 1986.
Kongo
Det svenska flygvapnet deltog i strider i Kongo för FN:s räkning. För ändamålet satte man upp förbandet F 22 Kongo med J 29 och S 29 Tunnan 1961.
Omstrukturering
1990-talets nya säkerhetspolitiska läge innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten och även flygvapnet drabbades av sitt, vilket innebar att ett stort antal flygflottiljer lades ner.
Man lade ner F 6 Karlsborg 1994 och F 13 Norrköping 1994 (försvarsbeslutet 1992). F 5 Ljungbyhed lades ned 1996, F 15 Söderhamn 1998 (försvarsbeslutet 1996). Under 2000-talet har ytterligare nedläggningar följt med F 10 Ängelholm 2002, F 16 Uppsala 2003 (försvarsbeslutet 2000). Genom försvarsbeslutet 2004 lades F 4 Frösön ned 2005. Vidare flyttades en helikopterskvadron från Säve (där F 9 Säve huserat till 1969) till Såtenäs varför Säve ej längre utgör en militär anläggning.
Flygvapnet idag
Dagens organisation omfattar fyra förband: F 7 Såtenäs, F 17 Kallinge, F 21 Luleå och Helikopterflottiljen samt en skola Luftstridsskolan, LSS.
Stridsflyget omfattar idag tre flotiljer med 198 flygplan av typ JAS 39 Gripen.[1]
Flygflottiljer
|
|
Museum
Flygvapenmuseum beläget vid militärflygfältet Malmens flygplats i Malmslätt väster om Linköping, är ett museum som visar det militära flygets utveckling i Sverige.
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Svenska flygvapnet
- www.flygvapnet.mil.se - Flygvapnet
- Flygvapenmuseum
Fotnoter
- ↑ Svenska Dagbladet 2009-01-12
|
|||||
|
||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||
