F 9 Säve

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 57°46′44″N 11°53′1″O / 57.77889, 11.88361


F 9 Säve
Officiellt namn: Kungliga Göta Flygflottilj
Ort: Säve, (Göteborg)
Grundad: 1940
Nedlagd: 1969
Flottiljchefer: Magnus Bång
1940-1948
Arthur Åhmansson
1948-1959
Åke Mangård
1959-1960
Ulf Cappelen-Smith
1960-1969
Flygslag: Jakt
Huvudtyper: J 8, J 9, J 11, J 22, J 21,
J 28, J 29, J 34,
Övriga typer: G 101, Se 102, Se 103,
Se 104, Sk 11, Sk 12,
Sk 14, Sk 15, Sk 16,
Sk 25, S 14, B 4, B 5,
B 17, Tp 46, Tp 91


F 9 Säve, egentligen F 9 eller Kungliga Göta Flygflottilj var en av Flygvapnets tidigare flygflottiljer. Flottiljen avvecklades 1969 genom 1968-års försvarsbeslut. Sedan 1976 är flygplatsen omvandlad till civil flygplats och går under namnet Göteborg City Airport

Innehåll

Historik

F 9 kom till genom 1936-års försvarsbeslut som en jaktflottilj för att kunna försvara Sveriges importhamnar på västkusten.

Flottiljen sattes upp den 1 juli 1940 och fältet stod färdigt 1941. Den första flottiljchefen blev Magnus Bång (1892-1980) fram till 1948 då han efterträddes av Arthur Åhmansson. Flottiljen hade bland annat flygplantyperna J 28 Vampire, J 29 Tunnan. Sista flygplantyp på F 9 blev den brittiska J 34 Hawker Hunter som flögs fram till nedläggningen den 30 juni 1969. Sista flottiljchefen var Ulf Cappelen-Smith, sedermera flottiljchef för F 10 Ängelholm där han avgick med pension som överste 1979.

Berghangarer

Flottiljen hade två separata anläggningar med berghangarer. Den första berghangaren började byggas 1941 och blev klar 1943.[1] Berghangaren hade en yta på 8 000 m², i anslutning till hangaren fanns en kontors- och sambandsdel för att inrymma bland annat jaktcentralen som skulle leda flottiljen i strid. Hangarens golv ligger i nivå med betongplattan utanför och taktjockleken är i genomsnitt 8 meter berg.[1] Hangaren hade fyra portar av trä som ledde ut till plattan utanför, inne i hangaren fanns möjlighet för klargöring och service av flygplan.

Eftersom den gamla berghangaren inte var byggd för att stå emot ett anfall med taktiska kärnvapen började man på 1950-talet bygga en ny och betydligt större berghangar på 22 000 m². Hangaren ligger på cirka 10 meters djup och taket är närmare 30 meter tjockt. Mellan de två portarna som skyddas av stötvågsportar i betong går den U-formade huvudtunneln, från huvudtunneln utgår sex sidotunnlar där flygplanen förvarades och underhölls. I huvudtunneln fanns fasta klargöringsplatser med anslutningar till el och drivmedel för flygplanen, samt utrymmen för vapen och ammuntion infällda i tunnelväggen. I berghangaren fanns även en kommandocentral för basens ledning i krig.

Den nya berghangaranläggningen bevaras i dag som upplevelsecentrumet Aeroseum som är öppet för besök.

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. 1,0 1,1 Törnell, Bernt: Berghangarer, LAH Bunkertours, Nyköping [2008] (Svenska). ISBN 978-91-977297-1-0. 

Webbkällor

Tryckta källor


Personliga verktyg
På andra språk