F 6 Karlsborg
Från Rilpedia
F 6 Karlsborg |
|
---|---|
Officiellt namn: | Kungliga Västgöta Flygflottilj |
Ort: | Karlsborg |
Grundad: | 1939 |
Nedlagd: | 1994 |
Flottiljchefer: | John Stenbeck (1939-1941) Gösta Hård (1941-1950) Ante Söderlindh (1950-1960) N Hansson (1960-1971) H Sjövall (1971-1977) Gunnar Hovgard (1977-1986) Göran Tode (1986-1989) Sten Öhlander (1989-1994) |
Flygslag: | Lätt bomb (1939-1946) Attack (1946-1994) |
Huvudtyper: | B 4, B 5, B 17A, A 21A, A 29, A 32A, AJ 37 |
Övriga typer: | G 101, Se 102, Se 103, Se 104, S 14, B 6, Sk 11, Sk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50, Tp 5, Tp 83, Hkp 2, Hkp 3, HKP 9 |
F 6 Karlsborg, eg. F 6 eller Kungl Västgöta flygflottilj, var en av Flygvapnets flygflottiljer och ingick i Första flygeskadern, E 1 (populärt kallad ÖB:s klubba).
Innehåll |
Bakgrund
F 6 inrättades i Karlsborg under namnet Kungliga Västgöta Flygflottilj 1 juli 1939. Redan 1913 landade löjtnanten Gösta von Porat med en Nieuport IV G på exercisheden "Lusharpan" och fann att markerna skulle vara användbara vid flygövningar. 1915 använde arméflyget Karlsborg som en av sina baser då det fanns stora möjligheter att öva skjutning och bombfällning på artilleriets skjutfält.
Byggverksamheten kom i gång 1936 då en stor hangar för två divisioner uppfördes. Fältet utvidgades 1937 till 1 600 × 1 200 m och 1939 byggdes en flygverkstad. Första flottiljchef blev överstelöjtnant John Stenbeck och det första flygplanet blev en Sk 11 som landade i Karlsborg 28 juni 1939 några dagar före flottiljens officiella öppnande.
Uppbyggnadsfasen 1939-1940
När F 6 officiellt öppnade 1 juli 1939 var personalstyrkan endast 22 personer. Flottiljens flygstyrka bestod av tre man som disponerade en Sk 9 och en Sk 11 samt två S 6 inlånade från F 3 Malmslätt samt en J 8 från F 8 Barkarby.
Redan tre månader senare var personalstyrkan över 200 personer, och utbildningen av volontärer som inletts samt från andra flottiljer överförda grupper beräknades vara avslutad i maj 1940. Flottiljverkstad och sjukhus samt en hangar byggdes under vintern. Krigsutbrottet 1 september 1939 innebar att F 6 kom att utnyttjas av andra flottiljer och 5 september omgrupperade större delen av F 4 Frösön sina B 4 till Karlsborg. Under hösten 1939 har F 6 14 egna piloter och bristen på flygplan gjorde att man lånade in ytterligare två J 8 från F 8 Barkarby.
Under perioden februari-mars 1940 skedde transiteringen av de flygplan som finska regeringen köpt för att använda i vinterkriget. Två flygplan av typen Morane MS 406 mellanlandade vid leveransflygningen från Frankrike till Finland och 28 flygplan landade på isen norr om Visingsö på grund av dåligt väder.
Nästa leverans blev 35 jaktplan av typen Fiat G.50, som levererats med båt till Göteborg och monterats vid Saab i Trollhättan. Dessa flygplan mellanlandade i Karlsborg för att kontrollera och justera beväpningen, om den skulle behöva användas mot ryskt flyg över Ålands hav.
Dessutom kom den av Carl Gustav von Rosen från KLM inköpta Douglas DC-2, som på två veckor modifierades vid Saab till ett långdistansbombplan beväpnat med fasta och rörliga kulsprutor, att mellanlanda i Karlsborg för vapenkalibrering.
30 maj 1940 drabbades den nybyggda hangaren av en explosion vid vilken Kurt Björkvall och ytterligare fyra människor omkom.
B 4-epoken 1940-1941
Planerna var att utrusta F 6 med det amerikanska flygplanet Republic Serversky Guardsman, B 6, som beställts i 52 exemplar och som skulle levereras under hösten 1940. Medan man väntade på leverans, överförde F 4 Frösön sina avlagda B 4 i samma takt som de fick sina B 5 från Saab.
Två B 6 levererades till F 6, innan USA den 10 oktober genom sitt vapenembargo stoppade all export av krigsflygplan till Sverige. B 4 blev därmed den första huvudflygplanstypen vid F 6. I april 1940 förfogade flottiljen över drygt 20 B 4 och nio Sk 14 från F 5 Ljungbyhed som skulle användas i grundläggande flygslagsutbildning (GFSU).
Redan 1941 mönstrades B 4 ut och ersattes av B 5. Några exemplar av B 4 behölls som sambandsflygplan och målbogserare men de flesta överfördes till F 7 Såtenäs. Under de tolv år B 4 tjänstgjorde i flygvapnet, drabbades det av ett antal haverier, men endast två hade dödlig utgång och båda dessa skedde vid F 6.
B 5-epoken 1941-1943
I samband med ombeväpningen till B 5 tillkom en tredje flygande division. B 5 innebar kvalitativ förstärkning av flottiljens krigsuppgift. De första flygplanen anlände under våren 1941 och omskolningen gick snabbt utan incidenter. Totalt kom F 6 att disponera 54 B 5. Flygningarna företogs på två korslagda stråk med banorna 09-27 och 01-19 belägna inom flottijområdet. På grund av den snörika vintern 1942 görs flera undsättningsflygningar med Tp 9, i början av mars undsätts några infrusna fiskefartyg utanför västkusten, och i slutet av mars undsätts fyrpersonalen vid Gotska Sandön. B 5 matbombade även isolerade byar i Skåne med fallskärmsförsedda aluminiumbehållare fyllda med livsmedel.
B 17-epoken 1943-1947
A 21-epoken 1948-1953
Den 27 november 1947 anlände flottiljens två första exemplar av Saab 21A-3 som tilldelades tredje divisionen under kodbeteckningen gul Adam och gul Bertil, ytterligare 30 flygplan levererades direkt från Saab fram till april 1948. I och med att F 7 Såtenäs ombeväpnades överfördes 29 A 21 till F 6 under sommaren 1948. Omskolningen av personalen för den nya flygplanstypen genomfördes perioden december 1947 - mars 1948. För att klara servicen av den för F 6 nya motortypen fanns under en kortare tid två tyska verkmästare från Daimler Benz anställda. Den taktiska användningen av A 21 var i stort sett densamma som den sista tiden med B 17, bomber var det viktigaste beväpningsalternativet, även om raketer kunde användas. Dessutom var flygplanet utrustat med tre automatkanoner i nosen och en i vardera vinge. Som mest kom F 6 att disponera över 70 exemplar av A 21. Av dessa avskrevs 30 på grund av haverier, de flesta beroende på gräsfältets dåliga skick. Sju piloter omkom under A 21-epoken vid haverier. I maj 1950 anlades de permanenta banorna 06-24 och en ny trafikledningsbyggnad uppfördes.
A 29-epoken 1954-1957
A 32-epoken 1957-1977
A 32 Lansen var det första flygplan som från grunden var konstruerat för attackändamål det var också det första flygplan som skapade bullerproblem i Karlsborg, vilket medförde att flygvapnet tvingades lösa in fastigheter nära flygfältet. Stort sett hela 1957 ägnades åt utbildning på den nya typen av både markpersonal och piloter.
Den 24 maj 1964 anordnades en flyguppvisning för att fira F 6 25-åriga tillvaro, fyra piloter från F 6 bildade en uppvisningsgrupp med A 32 flygplan. För att ge flygplanen ett eget utseende, målades fenan med en vit lansenteckning på rödorange botten i självlysande målarfärg. På grund av tidsbrist målades flygplanen upp innan man fått tillstånd från Chefen för Flygvapnet. Dagen före uppvisningen kom svaret att tillstånd för specialmärkning ej kunde ges varför märkningen sprutades över med ordinarie färg. Eftersom det sista flygplanet i uppvisningen flög i de andras jetstråle, blästrades det yttersta färglagret bort och flygplanet landade med specialmärkningen.
Dagsförbrukningen av flygbränsle under A 32 epoken var ca 160 kubikmeter.
AJ 37-epoken 1977-1994
1977 började flottiljens två divisioner utrustas med AJ 37 Viggen vilka var i tjänst till nedläggningen 30 juni 1994.
Segelflygverksamheten 1941-1955
Segelflygverksamheten vid F 6 disponerade två G 101, en Se 102, och två Se 103 samt en Se 104. Som bogserflygplan användes Sk 11. Den första utbildningskursen för personalen vid F 6 inleddes 1942, och 1944 genomfördes en instruktörskurs med deltagare från övriga flygflottiljer. 1945 utlokaliserades segelflygverksamheten till Flugebyn för att inte störa den ordinarie verksamheten. När segelflygverksamheten upphörde 1955 vid F 6 överlämnades segelflygplanen till civila flygklubbar, och de båda Sk 11 som använts överlämnades till Värmlands Flygklubb och Skövde Flygklubb.
Segelflygverksamheten vid F 6 blev framgångsrik, 1945 blev man tvåa i lag-SM och 1946 blev man etta. Individuellt slog löjtnant Arne Wennerström nytt svenskt höjdrekord 1944 med höjden 5 700 m. Svensk mästare 1945 blev löjtnant Alm. Samma år satte löjtnant Bengt Olow svenskt rekord i sträckflygning med en 38-milaflygning mellan Karlsborg och Smygehuk. 1950 segrade furiren Billy Nilsson vid de första officiella världsmästerskapen.
Nedläggningen
Nedläggningen av F 6 Karlsborg skedde 30 juni 1994, inte långt efter att man byggt ett nytt flygledartorn.
Övrigt
Flottiljemblemet bestod av Västergötlands landskapsvapen applicerat framför förarplatsen på båda sidor av flygplanskroppen.
En A 32 står placerad på en cementpelare vid gamla flottiljvakten för att markera Flygvapnets närvaro i Karlsborg. Nedanför denna "Gateguard" är en minnessten rest till minne av F 6 Västgöta Flygflottilj.
Filmen Första divisionen spelades in på F 6 sommaren 1941.
Flottiljens ordspråk var "Tro och vilja", vilket betydde tron på uppgiften och viljan att lösa den. Detta ordspråk fanns också med på flottiljemblemet som användes som tilläggstecken, vilket de militärt anställda och värnpliktiga bar på uniformen.
|