Se 102
Från Rilpedia
Se 102 | |
Information | |
---|---|
Nato-benämning | - |
Flygslag | Segelflygplan |
Tillverkare | AB Flygplan |
Ursprung | Grunau Baby |
Längd | 6,09 m |
Spännvidd | 13,57 m |
Höjd | 1,55 m |
Tomvikt | 159 kg |
Maxlast | - |
Maxstartvikt | 250 kg |
Aktionsradie | - |
Maxhöjd | - |
Maxhastighet | 210 km/h (minsta hastighet 47 km/h) |
Besättning | 1 |
Motor | Ingen |
Beväpning | Ingen |
I tjänst i Flygvapnet: | 1942-1961 |
Antal | 31 |
Se 102 var ett segelflygplan av typen Grunau Baby, som användes som utbildningsflygplan i Flygvapnet 1942-1961. Flygplanet användes som första segelflygplan efter grundutbildningen på glidflygplanet G 101.
Flygplanet konstruerades på 1930-talet av Edmund Schneider. 30 stycken Grunau Baby IIb licenstillverkades för Flygvapnet av AB Flygplan i Norrköping.
Det första flygplanet levererades i mars 1942 till F 5 Ljungbyhed och den sista levererades i oktober 1942 till F 16 Uppsala. Flygplanen fördelades jämnt mellan samtliga flottiljer även om F 15 Söderhamn och F 18 Tullinge fick vänta några år och överta flygplan från andra flottiljer.
Vid F 20 Uppsala förekom ingen egen segelflygverksamhet utan intresserade hänvisades till F 16. Ett flygplan tillverkades i Flygvapnets egen regi vid F5 som blev flygfärdigt sommaren 1942. När flygplanen mönstrades ut i mitten på 1950-talet såldes flygplanen till KSAK som fördelade dem bland flygkubbarna. Det sista flygplanet avfördes 1961 från F 5 Ljungbyhed.
Flygvapnet deltog 1943 med elva lag vid segelflygtävlingar på Ålleberg. Lagsegrare blev F 5 med Bengt Olow och Bengt Bergman, individuellt segrade Bengt Olow, en bedrift han upprepade i tävlingarna året efter.