F 22 Kongo
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
| colspan="2" style="background:#
b0c4de; text-align: center;" | U.N. Fighter Wing |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 1961-1963 |
| Land: | Sverige |
| Försvarsgren: | Svenska flygvapnet |
| Roll: | Jakt/Attack/Spaning |
| Storlek: | Flottilj |
| Förläggningsort: | Leopoldville, Kongo-Kinshasa |
| Kända slag och krig: | Kongokrisen |
| colspan="2" style="background:#
b0c4de;" | Befälhavare |
|
| Framstående befälhavare: | Öv Sven Lampell |
| colspan="2" style="background:#
b0c4de;" | Använda flygplan |
|
| Bombflygplan | Canberra |
| Jaktplan | J 29, F-86 Sabre |
| Spaningsflygplan | S 29 |
| Transportflygplan | DC-3 |
F 22 Kongo, eg U.N. Fighter Wing, var ett FN-förband som bildades i oktober 1961 för att ge FN:s marktrupp Kongo flygunderstöd genom jakt, attack och spaningsuppgifter. Förbandet ingick i FN:s styrkor i Kongo ONUC.[1]
Innehåll |
Bakgrund
Kongo blev självständigt 30 juni 1960, redan samma dag utbröt oroligheter inom landet. Provinsen Katanga ville bryta sig ur den nya staten och bilda en egen nation under ledning av Moise Tshombe. Efter en förfrågan från Kongos regering till FN sattes polistrupper in i landet för att återställa ordningen. Katanganesiska flygvapnet bestående av ett 10 tal propellerflygplan och tre tvåsitsiga jetskolflygplan (Fouga Magister varav bara ett var operativt) med kulsprutor upplevdes som ett hot av marktrupperna. Efter en begäran från FN 23 september 1961 beslöt svenska regeringen att en mindre grupp J 29 skulle ställas till U.N. Fighter Wings förfogande. Den 30 september 1961 startade fem stycken J 29 från F 10 för att transportflyga till N'Djili Airport i Leopoldville 12 000 km söderöver, man landade där samma dag.
En vecka efter ankomsten ombaserade man till Luluabourg i provinsen Kasaï, den första tiden var lugn, men den 29 oktober sköts ett FN transportflygplan ner och 30 minuter senare var den svenska kontigenten ute på patrullflygning längs gränsen mot Katanga, mest för att visa en styrkedemonstration. Den 6 december 1961 genomfördes de första attackuppdragen mot flygbaserna Kolwezi och Jadotville i Katanga av de svenska J 29 och 6 indiska Canberraflygplan. 1962 lämnade den indiska gruppen och de fyra etiopiska F-86 flottiljen och resurserna vid F 22 behövde förstärkas, därför tillfördes ytterligare fyra J 29 och två S 29. I slutet på december 1962 var striderna som häftigast, F 22 gav framför allt markunderstöd och genomförde raketanfall mot bland annat flygplatser i städerna Kolwezi och Jadotville och en radiostation i Elizabethville. Den 21 januari intogs Katangas huvudort Lubumbashi dåvarande Elisbethville och striderna för F 22 var i praktiken över. Men F 22 kom att vara kvar ytterligare ett år tillsammans med en iransk och en filippinsk grupp med F-86 Sabre. När flottiljen upplöstes i april 1963 flög två J 29 och två S 29 hem till Sverige, övriga flygplan sprängdes på platsen eftersom kostnaden att flyga hem dem ansågs för dyr då de inte skulle behövas för den svenska krigsorganisationen. Överste Sven Lampell som var flottiljchef stod inför många problem som operativ chef. I hela Kongo som är ca fem och en halv gånger större än Sverige fanns bara 10 flygfält som kunde användas av J 29, ingen meteorolog eller väderlekstjänst fungerade, och de tropiska skyfallen med åska och molnbildningar som bildades snabbt. För att lösa luftbevakningen var man hänvisad till två stycken DC-3:or.
Vid sidan av F 22 U.N. Fighter Wing medverkade svenskar även i UN Light Aircraft Squadron.
Övrigt
Som flottiljemblem var flygplanen försedda med vita kvadrater målade på flygkroppen och vingarna samt med bokstäverna U N.
Flygplan
- Vit Gustav 4/10 61-16/3 63 Havererade vid landning.
- Vit David 4/10 61-23/3 63
- Vit Filip 4/10 61-20/4 63
- Vit Erik 4/10 61-19/8 63
- Vit Johan 4/10 61-23/3 63
- Vit Caesar 31/12 62-20/4 63
- Vit Gustav 23/12 62-19/8 63
- Vit Helge 23/12 62-19/8 63
- Vit Ivar 31/12 62-19/8 63
- Vit Adam 10/11 62-20/4 63
- Vit Bertil 10/11 62-20/4 63
Referenser
- ↑ ONUC – Kongo Avläst 9 maj 2009
Se även
|
||||||||||
