Svenska flottan

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Svenska flottans vapen.
Sveriges örlogsflagga.

Flottan är det ena av de två vapenslagen inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet.

Sverige har i jämförelse med de större sjönationerna en örlogsflotta med relativt små fartyg, något som internationellt kallas för Brown Water Navy (engelska för brunvattensflotta). Med det avses en flotta som är anpassad för sjökrigföring i kustnära hav och floder. Många mindre länders flottor faller i denna kategori. Sverige är ett av få länder med egen utveckling och produktion av avancerade mindre fartyg avsedda för kustnära miljöer.

Innehåll

Historia

Den moderna Kungliga flottans historia brukar i allmänhet ledas tillbaka till Gustav Vasas dagar, närmare bestämt den 7 juni 1522, då 750 tyska legoknektar med tio skepp anlände till Stockholm. Skeppen och legoknektarna hade av köpmän från Lübeck ställts till den svenska kungens förfogande för en summa av 42 000 mark motsvarande tio tunnor silver. Svenska örlogsfartyg deltog emellertid redan tidigare i slaget i Öresund 1427 vilket antyder en marin organisation mellan ledungen och den av Gustav Vasa skapade Kungliga flottan.

Materiel

De närmaste åren tillförs marinen fem moderna korvetter av Visbyklass, en investering på drygt nio miljarder kronor. Med Visbysystemet tillförs flottan fartyg med betydligt större uthållighet. Detta är något som krävs då riksdagen har tagit beslut på att försvarsmakten skall kunna deltaga i operationer långt bort från Sverige. För flottans del innebär det att fartyg och besättningar i framtiden måste klara av helt andra farvatten än endast Östersjön och Nordsjön. Nästa generations stridsfartyg kommer förmodligen bli större än dagens fartyg. Det finns långt gångna planer på fregatter eller fartyg av liknande storlek inom projektet YS Ny.

Organisation

Den svenska flottan är från och med 2005-01-01 organiserad i en ubåtsflottilj och två sjöstridsflottiljer:

Flottans huvudbas ligger i Karlskrona och utgörs av stödförbanden Marinbasen och Sjöstridsskolan samt ovan nämnda insatsförband, 1. Ubåtsflottiljen och 3. Sjöstridsflottiljen.

Internationell verksamhet

Flottan har i alla tider bedrivit verksamhet som kan betraktas som internationell. Vid sidan om operationer och bevakningsuppgifter utanför sveriges sjöterritorium har flottans fartyg genomfört inspektions- och utbildingsexpeditioner i främmande farvatten. Örlogsbesök, som genom ömsesidiga utbyten mellan svenska fartygsbesättningar och värdländernas örlogsflottor syftar till att skapa goda relationer mellan stater, förekommer regelbundet.

Sedan 1995 har flottan återkommande varit engagerad i minröjningsoperationer i de baltiska ländernas farvatten. Inledningsvis bedrevs denna som svenskt suveränitetsstöd men utvecklades efterhand till en multilateral insatsverksamhet med deltagande örlogsfartyg från bland annat BeNeLux, Frankrike, Storbritannien och de nordiska grannländerna.

I oktober 2006 beslutade regeringen att Sverige för första gången skall ställa upp med en marin styrka under FN-mandat. Styrkan går under namnet ML 01 och ska tillsammans med örlogsfartyg från Tyskland, Danmark, Norge, Bulgarien, Grekland och Turkiet stoppa smuggling av vapen till Hizbollah och andra grupperingar efter kriget i Libanon sommaren 2006.

Marinen bidrar med korvetten HMS Gävle samt stödresurser i land. Fartyget är till en början planerat att vara på plats under sex månader. Styrkan bedriver sjötrafikkontroll i farvattnen utanför Libanons kust, där samtliga fartyg som ska in och ut från Libanons hamnar kontrolleras. HMS Sundsvall (K24) löste av HMS Gävle i april 2007. Den svenska insatsen i Libanon avslutades i augusti 2007.

HMS Gävle bemannas av personal från IKS 06, det korvettförband som har stått i 30 dagars beredskap under 2006. Utöver IKS har marinen även beredskap med följande insatsförband:

  • IUb, Internationellt ubåtsförband (från 2003)
  • IM, Internationellt minröjningsförband (från 2001)
  • IAS, Internationell Amfibiestyrka (från 2007)
  • FNSU, Internationellt underhållsförband (från 2001)

Från och med årsskiftet 2007 deltar ammunitions- och minröjningsenhet ur 4.sjöstridsflottiljen i Afghanistan.

Svenska örlogsfartyg

För komplett förteckning och historiska fartyg se Lista över svenska örlogsfartyg

Klass Typ Antal Första sjösättn Detaljer
Visby Korvett 5 2000 Korvetter utformade med smygegenskaper byggda av kompositmaterial. Utrustade med Robot 15 sjömålsrobotar, ubåtsjakttorpeder och antiubåtsgranater. Möjlighet att ta emot en helikopter.
Göteborg Korvett 2(4) 1992 Korvetter anpassade för ubåtsjakt. Drivs med vattenjet. Utrustade med Robot 15 sjömålsrobotar, 57 mm och 40 mm allmålskanoner, torpeder och antiubåtsgranater.
Stockholm Korvett 2 1985 Korvetter som modifierades med helt nytt stridsledningssystem 2000-2001. Utrustade med Robot 15 sjömålsrobotar, 57 mm artilleripjäs, torpeder och antiubåtsgranater.
Landsort Minröjningsfartyg 7 1983 Minröjningsfartyg utrustade med fjärrstyrda undervattensfarkoster, s.k. ROV:ar, och sveputrustning.
Styrsö Minröjningsfartyg 4 1996 Minröjningsfartyg byggda helt i komposit. Två fartyg ombyggda till röjdykarfartyg.
Gotland Ubåt 3 1996 Konventionell ubåt utrustad med luftoberoende Stirlingmaskineri. Beväpnade med torpeder.Systerfartyg Uppland och Halland
Södermanland Ubåt 2 1986 Två ubåtar av Västergötlandklass förlängdes under 2003-2005 och utrustades med Stirlingmaskineri. De kallas efter ombyggnaden för Södermanlandklass.
Älvsborg Stödfartyg 1 1974 HMS Visborg är ett före detta minfartyg, vilket tidigare fungerat som stabsfartyg till flaggen. Idag är HMS Visborg stöd- och ledningsfartyg för 4. Sjöstridsflottiljen. Systerfartyget HMS Älvsborg sålt till Chile 1996.
Carlskrona Minfartyg 1 1982 långresefartyg. Kan i framtiden komma att ersätta HMS Orion som signalsspaningsfartyg.
Trossö Stödfartyg 1 1997 Stöd- och ledningsfartyg för 3. Sjöstridsflottiljen
Belos Ubåtsbärgningsfartyg 1 1990 Fartyg utrustat med en URF, ubåtsräddningsfarkost, med möjlighet att rädda en hel ubåtsbesättning ur en sjunken ubåt.
Tapper Bevakningsbåt 12 1992 Bevakningsbåtar för sjöövervakning.

Se även


Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk