Tunna

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Klassiska trätunnor.

Tunna, även fat, är en typ av cylindrisk behållare, oftast av trä eller plåt. Tunnor har sedan länge använts som behållare för våta och torra varor.

Tunna är även ett rymdmått och har tidigare använts bland annat i Sverige. De flesta sådana mått motsvar en volym i intervallet 110 till 170 liter. Ett liknande och delvis överlappande mått är fat.

Tunna som rymdmått i Sverige

Tunna användes förr som ett rymdmått för både våta och torra varor.

Det tidigaste i Sverige kända tunnmåttet var den så kallade rostocktunnan om 117,3 liter, ursprungligen en silltunna ("heringsbant"). Den är känd från medeltiden och blev omkring 1550 officiell slottstunna i Stockholm. Den användes av kornskrivaren för att räkna om spannmålsskatten som inkom från de olika landskapen. Som namnet visar (mål = mått) uppmättes skatten med ett annat mått, spannen. Spannstorleken varierade mycket mellan olika landskap och städer, vilket var den direkta orsaken till att slottstunnan infördes som standardmått. Den rymde 2-4 spannar beroende på landskap.

På 1600-talet reformerades det medeltida svenska måttsystemet. Måttreformen under 1600-talet definierade en våt tunna till 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6304 liter. För den torra torran infördes i början av 1600-talet en ny rikslikare, den så kallade gamla stockholmstunnan (146.24 liter) och 1665 kom den "gamla" svenska tunnan (146,6 liter), konstruerad av Georg Stiernhielm.

För den torra tunnan fanns även varierande definitioner beroende på varuslaget, exempelvis:

När det gäller torra varor var det skillnad på om angivelsen avsåg rågat mått eller struket mått. Ibland blev det tvist mellan säljare och köpare om hur stor rågen skulle anses vara, och det resonerades om både råge och överråge. Till slut blev det nödvändigt med en statlig förordning som definierade att rågen för 1 tunna fast mål skulle vara exakt 4 strukna kappar. Men det kunde ju fortfarande tvistas om det borde vara råge på kappen (1 kappe är ungefär 4,6 liter.)

Se även

Källor

  • Artikeln Tunna i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.
  • David Hannerberg, Svenskt agrarsamhälle under 1200 år (Stockholm 1971).
Personliga verktyg