Från Rilpedia

För fjärilen amiral, se amiralfjäril.

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta. Den näst högsta graden kallas viceamiral och tredje högsta graden är konteramiral.

Ordet kan härledas från arabiskans amir-al-bahr, "prinsen av havet", under vilken titel ledaren för den muslimska medelhavsflottan blev känd under 1100-talet. Termen fördes med till Europa av korsriddare, som analogt med latinets admirabilis stavade den "admirable".

Innehåll 1 Sverige 1.1 Historik 1.2 Svenska amiraler av olika grader 1.2.1 Storamiral 1.2.2 Sveriges riksamiraler 1.2.3 Sveriges amiralgeneraler 1.2.4 Sveriges generalamiraler 1.2.5 Sveriges amiraler 1.2.6 Sveriges viceamiraler 1.2.7 Kända svenska konteramiraler 2 Tyskland 2.1 Tyska amiraler under andra världskriget 3 Källor

Sverige

I dagens Sverige är praxis att endast kungligheter och överbefälhavare innehar amirals grad, vilket i praktiken innebär att viceamiral är den högsta officersgraden i den svenska flottan. Under 1900-talet har flera tidigare Marinchefer givits den högsta amiralsgraden i samband med deras pension. I dagligt tal tilltalas dock viceamiraler, konteramiraler och flottiljamiraler "amiral". Ett trettiotal amiraler är begravda på Galärvarvskyrkogården på Djurgården i Stockholm.

Historik

Äldre amiralsgrader i svenska flottan var Storamiral, översteamiral, underamiral, riksamiral, amiralgeneraler, generalamiral, schoutbynacht m.fl. När den svenska statsförvaltningen reformerades under 1600-talet utgjordes ett av departementen av amiralitetet, chef för amiralitetskollegium blev riksamiralen.

Svenska amiraler av olika grader

Storamiral

Titel på flottans högste styresman näst konungen, i Sverige buren av endast två personer:

• Hertig Karl, sedermera Karl XIII.
• Kronprins Oscar, sedermera konung Oscar I.

Sveriges riksamiraler

Högsta flaggmansgraden i Sverige; en av de fem höga riksämbetsmännen i Sverige under (1500- och) 1600-talet. Riksamiralen ledde amiralitetskollegiums arbete.

• Klas Fleming 1571-1595 med titeln Svea rikes amiral
• Axel Ryning 1602-1611 med titeln Riksens amiral
• Göran Gyllenstierna 1611-1618
• Carl Carlsson Gyllenhielm 1620-1650
• Gabriel Bengtsson Oxenstierna 1652-1656
• Carl Gustaf Wrangel 1657-1664
• Gustav Otto Stenbock 1664-1675 avsatt av Karl XI och erhöll istället titeln överste amiral.

Med Stenbocks död 1685 upphörda ämbetet i denna form. Generalamiralen Hans Wachtmeister, som nu blev konungens förtroendeman i flottans förvaltning, hade en väsentligt annan ställning än den forne riksamiralen.

Sveriges amiralgeneraler

En amiralsgrad, som under Karl XI:s tid innehades av nedan nämnda person, men sedan icke funnits (se även generalamiral).

• Hans Wachtmeister (1641-1714) Utnämnd till amiralgeneral 1681. Under åren 1680-1700 lade han ner ett hårt arbete på att rusta upp flottan. När kriget kom 1700 gick Wachtmeister till sjöss i spetsen för sitt livsverk. Anses tillsammans med Henrik af Trolle och Claes Larsson Fleming vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.

Sveriges generalamiraler

Gustav III utfärdade 1780 instruktion för generalamiralen, vilken ensam blev K. M:ts ansvarig för örlogsflottans bestånd och förkovran.

Generalamiralsämbetet har beklätts av (siffrorna avser de år de innehaft titeln):

• Lorentz Creutz d.ä. Utnämnd till generalamiral 1675, stupade som sådan i sjöslaget otanför Ölands södra udde 1676.
• Henrik Henriksson Horn af Åminne (1618-1693) Utnämnd till generalamiral 1677 led han p.g.a. sin totala okunskap om sjövapnet ett fatalt nederlag mot den danske amiralen Nils Juel 1 juli samma år.
• Henrik af Trolle 1780-1784. Anses som den största organisatören av det svenska sjövapnet under 1700-talets mitt.
• Carl August Ehrensvärd 1792-1794
• Johan af Puke 1812
• Victor von Stedingk 1818
• Olof Rudolf Cederström 1823-1828

Sveriges amiraler

• Jakob Bagge
• Johan Bär 1676
• Claes Larsson Fleming 1620
• Cornelius Ankarstierna
• Evert Fredrik Taube
• Erik Carlsson Sjöblad 1676
• Gustaf Adolph Sparre 1690
• Cornelius Ankarstierna
• Carl Ruuth
• Claes Sparre 1712 (överamiral 1715, president i Amiralitetskollegiet 1719-27)
• Theodor Ankarcrona 1742
• Carl Hans Sparre 1754 (president i Amiralitetskollegiet 1759-70)
• Erik Arvid Sparre 1755 (president i Amiralitetskollegiet 1771-75)
• Johan af Puke 1808
• Louis Palander af Vega 1900
• HM Konung Gustaf V 1907
• Greve Carl August Ehrensvärd 1924
• Otto Emil Lybeck 1936
• Fabian Tamm 1947
• HM Konung Gustaf VI Adolf 1950
• Stig H:son Ericson 1961
• HKH Hertigen av Halland 1969
• HM Konung Carl XVI Gustaf 1973
• Bengt Lundvall 1978
• Bror Stefenson 1991

Sveriges viceamiraler

• Olof von Unge, adlad år 1712.
• Carl Olof Cronstedt d.ä.
• Carl Alarik Wachtmeister, 1925, fd Chef för Kustflottan
• Fredrik Riben, 1930, fd Chef för Kustflottan
• Charles de Champs, 1934, 1:a Chefen för Marinen
• Harald Åkermark, 1934, fd Chef för Kustflottan
• Gösta Ehrensvärd, 1938, fd Chef för Kustflottan
• Helge Strömbäck, 1945, fd Chef för Marinen
• Erik af Klint, fd Chef för Kustflottan
• Bertil Berthelsson, 1967, fd Chef för Kustflottan
• Åke Lindemalm 1970, fd Chef för Marinen
• Per Rudberg, 1978, fd Chef för Marinen
• Bengt Schuback, 1984, fd Chef för Marinen
• Dick Börjesson, 1990, fd Chef för Marinen
• Peter Nordbeck, 1994, fd Chef för Marinen
• Frank Rosenius, kungens stabschef, fd vice ÖB

Kända svenska konteramiraler

• Wilhelm Dyrssen 1904 fd chef för kustflottan och Sjöminister
• Carl-Fredrik Algernon (1925-1987), fd chef för krigsmaterielinspektionen
• Claes Tornberg, fd Chef för kustflottan
• Anders Grenstad nuvarande marininspektör
• Jörgen Ericsson fd marininspektör, Chefen för strategiavdelningen (2007-)
• Torsten Lindh fd generalinspektör för marinen
• Arvid Lindman fd statsminister

v • d • r Grader i svenska försvaret Efter reformen 2008 Officerare i armén, flygvapnet och amfibiekåren General • Generallöjtnant • Generalmajor • Brigadgeneral • Överste • Överstelöjtnant • Major • Kapten • Löjtnant • Fänrik Officerare i flottan Amiral • Viceamiral • Konteramiral • Flottiljamiral • Kommendör • Kommendörkapten • Örlogskapten • Kapten • Löjtnant • Fänrik Specialistofficerare i armén, flygvapnet och amfibiekåren Regementsförvaltare • Förvaltare • 1:e sergeant • Fanjunkare Specialistofficerare i flottan Flottiljförvaltare • Förvaltare • 1:e Styrman • Flaggstyrman Värnpliktiga och kontraktsbaserade befäl, sjömän och soldater Sergeant • Korpral • Vicekorpral • Menig 1kl • Menig Tidigare grader Storamiral • Förste amiral • Överste 1. graden • Sekundchef • Kaptenlöjtnant • Stabskapten • Underlöjtnant • Högbåtsman • Överfurir • Furir Konstapel

Tyskland

Tyska amiraler under andra världskriget

• - Conrad Albrecht, generalamiral 1939
• - Johannes Bachmann, stupad 2 april 1945
• - Hermann Böhm, generalamiral 1941
• - Wilhelm Canaris, amiral 1940, avrättad 9 april 1945
• - Rolf Carls, generalamiral 1940, stupad 15 april 1945
• - Otto Ciliax, amiral 1943
• - Karl Dönitz, storamiral 1943
• - Paul Fanger, stupad 15 april 1945
• - Hermann von Fischel, död i rysk krigsfångenskap 1950
• - Kurt Fricke, stupad 2 maj 1945
• - Hans Georg von Friedeburg, generalamiral 1945, självmord 23 maj 1945
• - Günter Guse, död i rysk krigsfångenskap 1953
• - Oskar Kummetz, generalamiral 1944
• - Günther Lütjens, stupad ombord på Bismarck 27 maj 1941
• - Wilhelm Marschall, generalamiral 1943
• - Wilhelm Prentzel, självmord 2 maj 1945
• - Erich Raeder, storamiral 1939
• - Alfred Saalwächter, generalamiral 1940, död i rysk krigsfångenskap 1945
• - Otto Schniewind, generalamiral 1944
• - Otto von Schrader, självmord 19 juli 1945
• - Otto Schultze, generalamiral 1942
• - Walter Warzecha, generalamiral 1944
• - Karl Witzell, generalamiral 1941

Källor

• Nordisk familjebok, andra upplagan, Stockholm 1904-1926