Från Rilpedia

Axel Nilsson Ryning riksamiral, riksmarsk,riksråd, friherre till Tuna i Österåkers, Penningby i Länna socken och Nynäs i Ösmo. Född 1552, död 1620. Son till Nils Ryning och Ingeborg Trolle.

Uppsala 30 sept. 1617

En av Gustav II Adolfs förmyndare.

Gift med Margareta Bielke, dotter till Claes Nilsson Bielke och Elin Fleming.

Axel Rynings verksamhet började genast efter Johan III:s död, då han 1592 utnämndes till hertig Carls råd och samma år medlade försoning mellan hertigen och de sex rådsherrar, vilka 1590 blivit häktade för förrädiska stämplingar. Då Sigismund vid sin avresa 1594 förordnat Erik Brahe, som var katolik, till ståthållare i Stockholm, lät hertig Carl i stället insätta Axel Ryning och Carl Sture i dennes befattning och uppdrog åt Ryning 1599, sedan denne varit hertigen följaktlig på hans tåg till Finland, att vara ståthållare i Viborg. Tre år senare utnämndes han av hertigen till riksråd och riksamiral samt var jämte flera andra svenska herrar rikets fullmäktig vid fredsmötet med danskarna i Flaksjöbäck samma år 1602. Gustaf II Adolf belönade Ryningss förtjänster mot hans fader och riket, genom att strax efter sitt anträde till regeringen upphöja honom till riksmarsk och lagman i Södermanland 1611. Emellertid finnes någon hans synnerliga åtgärd såsom sådan sällan omtalad. Vid konungens kröning 1617 blev Ryning slagen till riddare.

Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.