Från Rilpedia

Carl Carlsson Gyllenhielm, född 4 mars 1574, död 17 mars 1650, adlad Gyllenhielm 1592, friherre 1615, militär; fältmarskalk 1616, riksråd 1617, ståthållare över Ingermanland 1617, riksamiral 1620. Utomäktenskaplig son till hertig Karl och Karin Nilsdotter, prästdotter från Östergötland.

Biografi

Gyllenhielm uppfostrades på Julita kungsgård, där hertigen ordnade en skola för honom och ett tiotal adliga djäknar. I förläning blev han den förste landshövdingen i Ingermanland och Kexholms län. Han sändes även utomlands för att fullborda sin ståndsmässiga utbildning, bl. a. vid franska hovet, innan han återvände till Sverige för ett långt och tidvis pressat liv i faderns och rikets tjänst.

Under kriget med Polen hamnade Carl Carlsson Gyllenhielm 1601 i polsk fångenskap och hölls inspärrad i hela 12 år, tillsammans med Jakob De la Gardie. Efter ett flyktförsök fick Gyllenhielm i sex och ett halvt år bära de fotbojor som fortfarande idag hänger i hans gravkor i Strängnäs domkyrka. Tiden i fångenskap fördrev han med att skriva och översätta psalmer. Sedan han befriats 1613 upphöjdes Gyllenhielm av sin halvbror Gustav II Adolf i tur och ordning till friherre, fältmarskalk 1616 och till landshövding 1617. På den posten stannade han i tre år. 1620 blev Carl Carlsson Gyllenhielm riksamiral och var medlem av drottning Kristinas förmyndarregering 1633-1644.

1615 erhöll Carl Carlsson Gyllenhielm Huseby som förläning. Gyllenhielm lät här anlägga ett järnbruk som förblev centrum för den sydsvenska järnhanteringen i 300 år. År 1623 fick han av kungen i förläning ett område sydväst om Neva kring floderna Slavjanka, Izjora och Tosna. Vid Slavjankas utflöde i Neva anlades först sätesgårdarna Gudilov och Ribbingeholm. Kring 1632 lät han uppföra sitt "hovställe" Karlberg, föregångaren till Karlbergs slott i Stockholm. Han levde sina sista år på Karlbergs slott och är begravd i Strängnäs domkyrka 1650, där gravkorets utsmyckning minner om viktiga skeden i hans liv.

Friherre Gyllenhielm (n:o 7) till Bergkvara i Småland 1615. Halvbroder till kung Gustav II Adolf, vars lik han förde till Sverige efter slaget vid Lützen 1632, sedan en av drottning Kristinas fem förmyndare.

Gift 1615 med Kristina Ribbing (1593-1656), dotter till riksskattemästaren Seved Svensson Ribbing nr. 15 och Anna Gyllenstierna av Lundholmen nr 3. Äktenskapet blev barnlöst. Efter Gyllenhielms död 1650 övergick förläningen i Ryssland i familjen Ribbings ägo.

Litteratur

• Larsson, Lars-Olof, Frillosonen som blev vasaättens gudfader (1999) Populär historia. (nr. 8).sid. 23-26.