Prins Bertil
Från Rilpedia
Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen, född 28 februari 1912 i Stockholm, död 5 januari 1997, var en svensk prins och hertig av Halland.
Innehåll |
Familj
Prins Bertil var son till Gustaf VI Adolf och kronprinsessan Margareta samt farbror till Carl XVI Gustaf. Han gifte sig 7 december 1976 i Drottningholms slottskapell med Lilian May född Davies, i hennes andra gifte.
När den svenska successionsordningen ändrades 1980 så att den utgick från sittande kung, infördes en särskild övergångsbestämmelse som stadgade att prins Bertil skulle behålla sin plats i tronföljden efter Carl XVI Gustafs ättlingar.
Uppväxt
Prins Bertil föddes på Stockholms slott klockan 05.30[1] den 28 februari 1912 på Stockholms slott[2] i Stockholm, som Karl XIV Johans 20:e manliga ättling på svärdssidan. Han döptes på Stockholms slott den 26 mars klockan 15.00 av överhovpredikanten, biskop Billing, uppkallad efter samtliga Oscar II:s söner, i den ordning de var födda, alltså efter sin farfar och dennes bröder. Han diade sin egen mor, vilket bröt traditionen att kungafamiljens barn tilldelades en amma.
Prins Bertil konfirmerades den 30 mars 1928 i Lungsunds kyrka i Värmland. Av de kungliga närvarade kronprinsparet, prins Carl Johan och prinsessan Ingrid.[3]
Som sextonåring körde prins Bertil en Chrysler, med fem kamrater från Lundsbergs skola som passagerare; bilen vurpade och en av dem omkom.[4] Prinsen åtalades inte, trots att han saknade körkort. Under sina ungdomsår var han även känd för att delta i motortävlingar; på 1930-talet blev han erbjuden anställning som professionell racerförare, men tackade nej med hänsyn till sin roll som prins.
Innan krigsutbrottet 1939 så befann sig prins Bertil en tid på Svenska ambassaden i London där han träffade Anna-Stina Högström som sedemera blev hans privatsekreterare under åren 1955 - 1964.[5]
1983 promoverades prins Bertil till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944.[6]
Sjöofficer
Prins Bertil var under en stor del av sitt liv verksam som aktiv sjöofficer.
Prins Bertil praktiserade ombord torpedkryssaren HMS Örnen 1928 och jagaren HMS Nordenskjöld 1929. Inskrivning som sjökadett vid Kungliga Sjökrigsskolan ägde rum 25 juni 1931 med kadettnummer 1. Under sin utbildning till sjöofficer gjorde prinsen sjöexpeditioner ombord örlogsbriggen HMS Falken 1931, pansarkryssaren HMS Fylgia och torpedkryssaren HMS Psilander 1931-1932, samt pansarskeppet HMS Oscar II och torpedkryssaren HMS Örnen 1934. Sjöofficersexamen erlades 4 oktober 1934.[7]
Åren 1935-1937 var prins Bertil biträdande marinattaché i Paris[8].
Efter andra världskrigets utbrott var prins Bertil torpedofficer ombord jagaren Malmö.[9] Från 1940 tjänstgjorde prinsen på motortorpedbåt vid Gålöbasen i Stockholms skärgård, bland annat som fartygschef på motortorpedbåtarna T4 (1940) och T15 (1941). 1941 var Prins Bertil flottans provturschef för fyra motortorpedbåtar (T15-T18), vilka byggdes av Kockums och hade Italienska motorer från Isotta Fraschini.[10]
1942-1945 tjänstgjorde prins Bertil som biträdande marinattaché i London.[11]
Prins Bertil var förste hedersledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet (invald 2 april 1941)[12] och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
Utnämningar
- Fänrik (4 oktober 1934)
- Underlöjtnant (1936)
- Löjtnant (1937)
- Kapten (13 februari 1942)
- Kommendörkapten av andra graden (1 april 1948)
- Kommendör (1952)
- Konteramiral (1956)
- Amiral 17 oktober (1969)
Intressen
Prins Bertil var känd som "motorprinsen" med anledning av sitt intresse för bilar, som han samlade på. Han var också idrottsintresserad och blev därmed även kallad "idrottsprinsen". I många år var han ordförande för Riksidrottsförbundet.
Sannolikt var det prins Bertils motorintresse som ledde till att han fick inviga Sveriges första motorväg (den 11 kilometer långa sträckan mellan Malmö och Lund) år 1953.[13] Han klippte inte bara invigningsbandet, utan var också den förste att köra på denna motorväg.
Anfäder
Kuriosa
- Prins Bertil uppkallades efter samtliga Oscar II:s söner, i den ordning de är födda, alltså efter sin farfar och dennes bröder.¹
- Prinsen var Karl XIV Johans 20:e manliga ättling på svärdssidan.¹
- Bland dem som kände honom så var Prins Bertil känd för att vara en skicklig debattör, varifrån det självironiska citatet "[Så]som Prins Bertil säger, är" föddes, myntat av Prins Bertil själv.[källa behövs]
- I Tylösand har Prins Bertil en stig uppkallad efter sig, vilken går mellan Tylebäck och stranden. Längst samma stig kan man finna ett större stenblock som förts dit av inlandsisen för 13.000 år sedan.
- Bosatt på Villa Solbacken, Djurgården, Stockholm
Källor och noter
- ↑ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.207
- ↑ Bernadotte - Historien och historier om en familj, Lars Elgklou, Askild & Kärnekull förlag, Stockholm 1978 ISBN 91-7008-882-9 s.231
- ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm (1940) 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.21
- ↑ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article309200.ab Aftonbladet
- ↑ http://sv.wikisource.org/wiki/Fil:Ansokan-hemskillnad.jpg
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009
- ↑ Kungliga Sjökrigsskolan 1867-1942, redaktör Georg Hafström, Eskilstuna 1942 s.431
- ↑ Kungliga Sjökrigsskolan 1867-1942, redaktör Georg Hafström, Eskilstuna 1942 s.431
- ↑ Prins Bertil berättar, redaktör Lars Ekegren, Svenska Dagbladets förlag AB och Bra Böcker 1983, (ISBN 91-7738-013-4), sid 72
- ↑ Motortorpedbåt, Curt Borgenstam och Bo Nyman, tredje upplagan, Vimmerby 1994 (ISBN 91-8622402-6)
- ↑ Prins Bertil berättar, redaktör Lars Ekegren, Svenska Dagbladets förlag AB och Bra Böcker 1983, (ISBN 91-7738-013-4), sid 77ff
- ↑ Kungliga Örlogsmannasällskapet 1771-1971, minnesskrift med anledning av sällskapets 200-årsjubileum i Stockholm den 15 november 1971, Tofters tryckeri AB, Östervåla 1971, sid 308
- ↑ Tidsspegeln 1900-1967, Redaktör: Christer Topelius 1968 sidan 1953/9.
Denna biografiska artikel om en regent eller kunglighet är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
