Fänrik
Från Rilpedia
Fänrik är i många länder den lägsta officersgraden
Innehåll |
Finland
I Finland utnämns värnpliktiga som har undergått reservofficersutbildningen under sina värnpliktstid till fänrik (inom marinen underlöjtnant) efter tjänstgöringstiden. Reservofficerare kan vidare befordras till löjtnant, premiärlöjtnant, kapten och t.o.m. major/kommendörkapten efter fullgjord repetitionsutbildning.
Sverige
Fänrik var länge den första graden en officersaspirant erhöll efter avslutad krigsskola, där han haft graderna fanjunkare och sergeant och tjänstgjort i dessa befattningar under sin praktiktjänstgöring på hemmaregementet. Fänriken var inte tillsvidareanställd - hade ej kunglig fullmakt. Efter provtjänstgöring på hemmaregementet valdes lämpliga fänrikar in som medlemmar i regementets officerskår. Konungen utfärdade officersfullmakt för personen i fråga och denne erhöll graden underlöjtnant.
I Sverige är antalet fänrikar mycket liten på grund ett längre uppehåll i utbildningen till officer (se nedan), förlängning av utbildningen till tre år samt att fänrikar snart blir löjtnanter efter 2 års tjänst. Från och med 2007 utbildas officerare enligt den nya treåriga officersutbildnigen vid MHS och den första kullen förväntas utexaminears 2010. Dessvärre har inte MHS lyckats att fylla alla 170 platser på MHS och antalet utexamineras beräknas till 100.
Global jämförelse
En svensk fänrik har närmast fredstida arbetsuppgifter som i USA utförs av Non-Comissioned Officer NCO 'Sergeant. I Bundeswehr och Bundesheer är en Fähnrich inte en fänrik utan en kadett. I DDR var Fähnrich en underofficer närmast motsvarande en svensk sergeant före 1972. Ensign är en fänrik i den amerikanska flottan.
Kvarvarande fänrikar enligt det gamla enbefälssystemet
Nuvarande fänrikar (yrkes- eller reservofficer) har läst två respektive ett år på en militärhögskola, oavsett försvarsgren (Armén, Flygvapnet eller Marinen). Efter två års godkänd tjänstgöring befordras man till löjtnant. Detta gäller endast yrkes- eller reservofficerare.
Hemvärnet
En fänrik inom hemvärnet är antingen ställföreträdande plutonchef, plutonchef, befäl till förfogande eller kompanikvartermästare. Utbildningen till fänrik i hemvärnet har antingen skett som befälselev under grundutbildningen eller vid hemvärnet. Alla fänrikar, oavsett tidigare utbildning, måste dock genomgå hemvärnsplutonchefskurs innan de kan förordnas som fänrikar i hemvärnet.
Historik
Ursprung
Fänriken var ursprungligen den officer som förde kompaniets fana i strid. Han ansvarade även för sjukvårdstjänsten inom kompaniet. Han skulle också leda excercisen. Fänriken biträddes av föraren, en underofficer. För fänrikar (tidigare underlöjtnant) och löjtnanter fanns förr den sammanfattande benämningen subalternofficerare.
Uppehåll i utbidningen till officer
Under 2006 påbörjades den nya Yrkesofficersutbildningen efter två års uppehåll, under 2004 och 2005 utbildades inga kadetter till officerare av Försvarsmakten. Numera läser Kadetter som skall bli yrkesofficerare tre år på militärhögskola, medan blivande reservofficerare läser ett år med ett påföljande år av praktiktjänstgöring på sitt förband.
Värnpliktig Fänrik
Graden värnpliktig fänrik är egentligen en kvarleva från den tiden då Sverige hade ett sk invasionsförsvar som var dimensionerat för att kunna stå emot en storskalig invasion. Då fanns ett behov av värnpliktig personal i vissa chefsbefattningar. Idag kvarstår inte det behovet och numera utbildas inte värnpliktiga fänrikar. Utbildning av värnpliktiga fänrikar förekom endast i armén. Graden fänrik kunde även uppnås genom så kallade befordringskurser inom FBU, Hemvärnet eller Lottakåren.
Gradbeteckningar
| Sverige | Finland | |||
|---|---|---|---|---|
| Armén | Flottan | Flygvapnet | Armén | |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|||||||||||||||||||||||
