Saab 17

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel handlar om Saab 17, som betecknades B 17 i svenska flygvapnet. För den "flygande fästningen", som också kallas B 17, se Boeing B-17 Flying Fortress.



SAAB 17A i danska färger.

SAAB 17A i danska färger.

Saab 17A
Beskrivning
Typ Störtbombplan
Spaningsflygplan
Besättning 2
I aktiv tjänst 1942-1968
Versioner A, B, C
Tillverkare SAAB
Data
Längd 9,80 m
Spännvidd 13,70 m
Höjd 4,00 m
Vingyta 28,5 m²
Tomvikt 2 600 kg
Max startvikt 3 790 kg
Motor 1 × SFA Twin Wasp TWC3
Dragkraft 1065 hk
Prestanda
Max hastighet 435 km/h
Räckvidd med max bränsle 1 800 km
Max flyghöjd 8 700 m
Stigförmåga 10 m/s
Dragkraft/viktförhållande 220 W/kg
Lastförmåga
Lastförmåga 500 kg
Beväpning
Kanoner / kulsprutor 3 × 8mm ksb
Bomber ja
Övrigt Totalt byggdes 322 Saab 17-flygplan

Saab 17 är ett svenskt bomb- och spaningsplan som konstruerades och tillverkades av SAAB.

Innehåll

Historia

De första skisserna på Saab 17 ritades på ASJA i slutet på 1930-talet, under arbetsnamnet L 10. Detta flygplan skulle bli det första svenskkonstruerade flygplanet med modern teknik helt byggt i metall med försänkta nitar. För att klara detta anställdes ett flertal ingenjörer från USA som stod för en stor del av konstruktionsarbetet.

Tillverkningen av L 10 kom dock inte igång förrän sammanslagningen med SAAB var klar 1939 och planet benämndes då Saab 17. Vingarna på detta lågvingande flygplan gjordes extra starka, för att planet skulle kunna fungera som störtbombplan. Det medförde att landningstället fälls upp rakt bakåt på vingens undersida, och för att skydda landställsbenen byggde man in dessa i stora kåpor. Resultatet blev att när piloten fällde ut stället fungerade det som effektiv dykbroms. Eftersom bristen på motorer var stor färdigställdes flygplanen på fabriken och flögs ut till mottagande flottilj där motorn monterades av för att återanvändas vid nästa leverans.

Planet fanns i tre olika versioner, 17A hade en svensktillverkad Pratt&Whitney Twin-Wasp, 17B en licenstillverkad engelsk Bristol Mercury WWIV och 17C en italiensk Piaggio P XI, en motor som försvaret lyckades anskaffa i samband med köp av B 16 Caproni Ca 313.

Varianterna var landställ med hjul eller skidor, alternativt fasta flottörer. Planet var mycket mångsidigt och användes till ett flertal roller i flygvapnet. B 17 som bomb- och störtbombplan var baserat på F 4 Frösön, F 6 Karlsborg, F 7 Såtenäs och F 12 Kalmar. S 17 som spaningsflygplan var baserat på F 2 Hägernäs och F 3 Malmslätt. I slutet av tjänstgöringen var dock flera baserade på andra flottiljer som målbogserare.

Första flygningen skedde 18 maj 1940 av Saabs provflygare Claes Smith och leveranserna inleddes 1942. Planet fick en kort tid i Flygvapnet eftersom tiden var kommen för jetdrift.

När flygplanen mönstrades ut 1947-1950 såldes 46 plan till etiopiska flygvapnet, som var under uppbyggnad av Carl Gustav von Rosen samt tjänstledig flygvapenpersonal. Några av dessa plan var i tjänst till 1968.

Utöver Flygvapnet användes senare 19 stycken B 17 civilt som målbogserare av främst Svensk Flygtjänst, men även av firma AviaGotland. Tre exemplar av dessa letade sig sen vidare till Finlands (2 st) och Österrikes (1 st) flygvapen som målbogserare.

Totalt i alla versioner tillverkades 325 flygplan (inklusive tre prototypplan). I dag finns fem kända exemplar bevarade i Sverige (2 st), Danmark (1 st) och Sydafrika (2 st). Ett av dessa hålls i flygbart skick av Flygvapenmuseum i Linköping

Under en vinterövning i Gällivaretrakten i februari 1944 drabbades den dåvarande majoren, senare av andra anledningar välkände översten Stig Wennerström av motorstörningar på låg höjd varvid han och spanaren korpral Palmqvist fick lämna flygplanet med fallskärm.

Användning i Finland

Det finländska flygvapnet skaffade två exemplar av Saab 17A i slutet på 1950-talet. Flygplanen som då redan var mycket föråldrade användes bland annat för målbogsering. Båda skadades dock snart och togs därför ur bruk.

Användare

Externa länkar

Personliga verktyg