Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Försvarsbeslutet 1992. Anders Björck, i Moderata samlingspartiet tillträdde som försvarsminister hösten 1991 hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen – med Roine Carlsson som försvarsminister, förberett sedan lång tid Försvarsbeslutet 1992.
Bakgrund och förändringar
Inriktningen i direktiven då till Överbefälhavaren var att Försvarsmaktens freds- och krigsorganisation skulle minska, samtidigt som en omfattande materiell förnyelse och modernisering planerades. Armén skulle bland annat mekaniseras genom tillförsel av nya, samt modernisering av gamla, stridsvagnar. Nya stridsfordon i form av Stridsfordon 90 skulle också tillföras. Flygvapnet skulle ersätta sina 35 Draken- och 37 Viggen-system med JAS 39 Gripen. Marinen å sin sida skulle fullfölja införandet av de nya kustkorvetterna av typen Göteborg, nya minjaktfartyg och beställa nya ubåtar av Gotlandsklassen. Ubåtar av Västergötlandsklassen hade just levererats. Andra större materielprojekt som fanns med i planeringen var till exempel beväpning till JAS, artillerilokaliseringsradarn ARTHUR, flygspaningsradarn PS 890 (ERIEYE), luftvärnsroboten BAMSE med mera.
I det av regeringen begärda underlaget (ÖB 92) som överbefälhavaren lämnade till regeringen den 27 juni 1991, nästan fyra månader före regeringsskiftet och 2 ½ månad före valet 1991, uppgav överbefälhavaren ett behov av beställningsbemyndiganden för anskaffning av materiel till Försvarsmakten (armén, marinen och flygvapnet) på 92 miljarder kronor för perioden 1991 - 1997. Äskandet för betalningsmedel låg på 82 miljarder kronor.
Den kände försvarspolitikern Hans Lindblad, som var folkpartist beskrev 1992 armén:
” |
Likt ett jättelikt föråldrat slagskepp förtöjt vid kaj ligger Sveriges armé skyddslös i den nya militära verkligheten. Storleken har effektivt förhindrat den materiella förnyelse som skulle ha gjort armén till en slagkraftig och högeffektiv del av det moderna svenska försvaret. |
” |
I 1992 års försvarsbeslut avdelades enligt den tidigare gjorda inriktningen resurser för anskaffning av nya stridsvagnar under femårsperioden till ett par pansarbrigader. Samtidigt skulle Stridsfordon 90 inhandlas och en del av det äldre stridsvagnsbeståndet, Centurion, genomgå REMO, en förkortning för renovering och modifiering, och därmed livstidsförlängas. REMO:n var kostnadsberäknad till 1,2 miljarder kronor.
I samband med beslutet 1994 att inhandla 120 stycken Leopard 2S från Tyskland, erbjöds Sverige att för 0,5 miljoner D-mark per vagn överta 161 begagnade Leopard 2 från Bundeswehr. Vagnarna var inte lika moderna som de nybeställda, men ändå avsevärt modernare och slagkraftigare än de stridsvagnar som svenska armén då förfogade över. Beslutet att acceptera det tyska erbjudandet och att inte genomföra REMO av äldre stridsvagnar, frigjorde på en och samma gång 733 miljoner kronor för andra ändamål. 161 vagnar à 0,5 miljoner D-mark blev 80,5 miljoner D-mark och med en kurs på 5,80 kronor för D-marken blev det 467 miljoner kronor att dra från de 1,2 miljarder kronor som avsatts i planeringen för REMO.
Detta möjliggjordes genom inköp av bättre begagnade stridsfordon av typen MTLB och BMP-1 från den då nyligen i Bundeswehr integrerade östtyska Volksarmee. Trots att 1992 års Försvarsbeslut medförde en reducering av antalet brigader i den mobiliserade fältarmén från 21 till 16, innebar stridsfordonsbesluten ändå att grunden lades för en modern och avsevärt slagkraftigare armé än vad svenska försvarsmakten tidigare haft.
Förändringar
Förband som avvecklades
Försvarsområdesregementen
Flygvapnet
Infanteri/pansarbrigader
Förbandkod |
Förband |
Garnisonsort |
Kommentar |
IB 44 |
Hälsingebrigaden |
Gävle |
|
IB 21 |
Ådalsbrigaden |
Sollefteå |
|
IB 42 |
Kopparbergsbrigaden |
Falun |
|
IB 14 |
Gästrikebrigaden |
Gävle |
|
PB 26 |
Kristianstadsbrigaden |
Kristianstad |
|
Trängtrupperna
Förband som omlokaliserades
Övriga förändringar
I samband med försvarsbeslutet kom även utbildningsförbanden inom luftvärnet, ingenjör- och trängtrupperna att omorganiseras i juni 1994 till kårer. Övrigt kom de 16 brigader inom Försvarsmakten att avskiljas från regementena och blev från 1 juli 1994 kaderorganiserade krigsförband inom respektive militärområde.
Brigader
Luftvärnet
Ingenjörtrupperna
Trängtrupperna
Referenser
Externa länkar