Från Rilpedia

Försvarsbeslutet 1958 eller FB 58 kom att fattas med Pragkuppen, Koreakriget och Ungernrevolten som bakrund, där även kärnvapenhotet och handlingsfrihet för utveckling och anskaffning av ett svensktkärnvapen spelade in.

För Krigsmakten kom försvarsbeslutet att innebära en satsning på kvalitet framför kvantitet, vilket innebar en mindre reducering av armén medan det skedde en kraftig omfördelning från flottan till flygvapnet, där attackflyget skulle överta de större fartygens uppgifter. Samtidigt skulle försvarsanslaget inför varje år räknas automatiskt upp med 2,5 procent^[1].

Försvarsbeslutet var en överenskommelse med bred politisk majoritet, då de samtliga fyra stora partierna ställde sig bakom beslutet. Bedömningar som låg bakom beslutet var för första gången inte helt dominerade av försvarspolitiska överväganden, utan motiverades också med sakskäl som samhällsekonomisk utveckling och det statsfinansiella läget.

Försvarsbeslutet innebar även en prioritering av den initiala effekten framför uthålligheten. Utvecklingen av sovjetiska kärnvapen och införandet av taktiska kärnvapen i Nato och Warszawapakten ledde under början av 1960-talet till en omfattande omplanering. Det ökade kärnvapenhotet medförde krav på ökad utspridning, rörlighet och skydd. Ett kärnvapenkrig bedömdes leda till ett ytkrig utan tydliga fronter och ett högre stridstempo.

Innehåll 1 Armén 1.1 Förändringar inom armén 2 Flygvapnet 2.1 Flygflottiljer 3 Marinen 4 Referenser

Armén

För armén innebar försvarsbeslutet att man skulle tillföras en ny modern stridsvagn. Inför försvarsbeslutet togs det fram tre stycken olika alternativ för vidare studier^[2]:

• Alternativ A - Anglo-amerikansk utveckling (M60 Patton)
• Alternativ T - Tysk-fransk utveckling (Leopard 1)
• Alternativ S - Svenskt förslag. Ett förslag som påbörjades att utvecklas redan 1956, en vagn i 30-tonsklassen med liten silhuett, starkt skydd och god rörlighet.

Alternativ S var det förslag som gick vinnande ur upphandlingen, detta på grund av den svenska neutralitetspolitiken och i viss mån även arbetsmarknadspolitiken. För att verka trovärdig som neutral stat valde man att ta fram en egen vagn. Detta medförde även att det skapades arbetstillfällen inom försvarsindustrin. De första prototyperna på S-vagnen kom att beställas för leverans 1961. Mellan åren 1967 och 1971 kom 290 stycken Stridsvagn S (som inom armén fick benämning Stridsvagn 103) att levereras och fördelas inom pansartrupperna.

Inom armén beslutades vidare att fem stycken infanteribrigader av typförbandet IB 49 skulle avvecklas 1958 och en pansarbrigad omorganiserades till infanteribrigad.

Mellan åren 1957 och 1963 kom även tre stycken regementen att organiseras som pansarinfanteri.

• Södra skånska infanteriregementet (I 7)
• Älvsborgs regemente (I 15)
• Södermanlands regemente (I 10)

Södermanlands regemente (P 3) kom 1957 att motta personal från det avvecklade Upplands regemente (I 8), vilket fick som resultat att regementet med brigad omorganiserades till pansarinfanteri under namnet Södermanlands regemente (I 10). 1963 återfördes regementet till pansartrupperna, då under namnet Södermanlands regemente (P 10).

Förändringar inom armén

Med försvarsbeslutet kom en större omlokalisering att göras av fredstidaförband. En del av denna omorganisation kom att kallas mälarkarusellen, vilken kom att snurra på fram till 1982.

Regementsnr	Regemente	Garnisonsort	Kommentar
A 1	Svea artilleriregemente	Sundbyberg	Omlokaliserades 1963 till Linköping
A 2	Göta artilleriregemente	Göteborg	Uppgick 1962 i Göta luftvärnsregemente (Lv 6)
I 8	Upplands regemente	Uppsala	Avvecklades 1957 och personal överfördes till Södermanlands regemente (P 3).
Lv 1	Karlsborgs luftvärnsregemente	Karlsborg	Avvecklades 1961.
Lv 2	Östgöta luftvärnsregemente	Linköping	Avvecklades 1962.
P 3	Södermanlands regemente	Strängnäs	Omorganiseras 1957 pansarinfanteri med benämning (I 10)
S 1	Signalregementet	Solna	Omlokaliserades 1957 till Uppsala.

Under försvarsbeslutetsperioden (1958–1963) kom totalt kom sju stycken brigader att påverkas av försvarsbeslutet. Fem stycken infanteribrigader utgick helt och hållet ur krigsorganisationen 1958. En pansarbrigad omorganiserades till infanteri och en infanteribrigad överfördes till Svea livgarde (I 1).

Brigadnr	Brigad	Garnisonsort	Kommentar
IB 16	Hallandsbrigaden	Halmstad	Avvecklades 1958
IB 20	Västerbottensbrigaden	Umeå	Avvecklades 1958
IB 25	Fältjägarbrigaden	Östersund	Avvecklades 1958
IB 28	Upplandsbrigaden	Uppsala	Avvecklades 1958, personalen överfördes till Södermanlands regemente (P 3)
IB 34	Östgötabrigaden	Linköping	Avvecklades 1958
IB 38	Västmanlandsbrigaden	Uppsala	Överfördes 1958 till Svea livgarde (I 1) under namnet Upplandsbrigaden (IB 38)
PB 10	Södermanlandsbrigaden	Strängnäs	Omorganiseras 1957 till infanteribrigad

Flygvapnet

För flygvapnet innebar försvarsbeslutet en mindre avveckling av flottiljer, men genom denna nedskärning tillkom ett utrymme för moderniserades och förbättring av de kvarvarande delarna, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Tanken med försvarsbeslutet var att få möjligheten att möta en angripare på längre avstånd och därigenom kom flygvapnet att prioriteras på grund av sin operativa rörlighet. Denna prioritering skedde på bekostnad av både armén och marinen.

De flygslag som fanns i landet var jakt-, attack- och spaningsflyg och bestod av flygplanstyperna:

• J29 Tunnan (jaktflygplan och senare även spaningsflygplan)
• A32 Lansen (attackflygplan och senare även spaningsflygplan och jaktflygplan)
• J34 Hawker (120 stycken anskaffades för att öka jaktkapaciteten i väntan på J35 Draken)
• J35 Draken (jaktflygplan avsedd för snabba och högtflygande mål, senare även som spaningsflygplan)

Utöver satsning på nya flygplan beslutades det även att flygvapnet skulle tillföras ytterligare 31 baser om en kostnad på totalt 250 miljoner och det totala antalet flygbaser skulle uppgå till 70 stycken. Baserna skulle vara av tre olika typer^[3]

• Bas A - användas ständigt under året och dygnet
• Bas B - tillfälligt i fred och ständigt i krig
• Bas C - endast användning i krig

Flygflottiljer

Flottiljnr	Flygflottilj	Ort	Flygslag	Flygplanstyper	Kommantar
F 1	Västmanlands flygflottilj	Västerås	Jaktflottilj	J32B
F 2	Roslagens flygflottilj	Hägernäs	Skolförband för strilutbildning. (Flygvapnets radarskola)
F 3	Östgöta flygflottilj	Malmen	Jaktflottilj	J35
F 4	Jämtlands flygflottilj	Östersund	Jaktflottilj	J29
F 5	Krigsflygskolan	Ljungbyhed	Skolförband för flygförarutbildning
F 6	Västgöta flygflottilj	Karlsborg	Attackflottilj	A32
F 7	Skaraborgs flygflottilj	Såtenäs	Attackflottilj	A32
F 8	Svea flygflottilj	Barkarby	Flygräddning och transportflyg		Från 1962 organiserad som Svea flygkår.
F 9	Göta flygflottilj	Säve	Jaktflottilj	J34
F 10	Skånska flygflottiljen	Ängelholm	Jaktflottilj	J29, J34
F 11	Södermanlands flygflottilj	Nyköping	Spaningsflottilj	S32, S29, S35
F 12	Kalmar flygflottilj	Kalmar	Jaktflottilj	J32B
F 13	Bråvalla flygflottilj	Norrköping	Jaktflottilj	J35
F 14	Hallands flygflottilj	Halmstad	Skolförband för markpersonal		Från 1961 organiserad som Hallands flygkår
F 15	Hälsinge flygflottilj	Söderhamn	Attackflottilj	A32
F 16	Upplands flygflottilj	Uppsala	Jaktflottilj	J35
F 17	Blekinge flygflottilj	Ronneby	Attackflottilj	A32
F 18	Södertörns flygflottilj	Tullinge	Jaktflottilj	J34
F 20	Flygvapnets krigsskola	Uppsala	Skolförband
F 21	Norrbottens flygflottilj	Luleå	Jakt/Spaningsflottilj	J32B, S29

Marinen

För marinen innebar beslutet att andelen av försvarsbudgeten minskades från 18 till 12 procent. Detta genom att de stora övervattensfartygen med ubåtsjaktsförmåga successivt skulle ersättas av ett större antal mindre attackfartyg. Samtidigt skulle undervattensfartygen få ett större ansvarsområde och ökad effektivitet Med andra ord: en övergång till en lätt flotta. Storleken på dessa nya attackfartyg medgav inte att de också utrustades med system för att lokalisera och bekämpa ubåtar.

Genom försvarsbeslutet tillkom Marinplan 60. En marinplan som kom att styra utveckling inom marinen under hela 1960-talet. Projekt som tillkom genom försvarsbeslutet var bland annat ubåstklassen Sjöormen^[4].

Referenser

Skrift

• Kjellander, Rune (2000). Sveriges regementschefer 1700–2000. Stockholm: Probus bokförlag. ISBN 9187184745. 

Noter

1. ↑ Massförstörelsevapen, ett resultat av det kalla kriget Avläst 30 mars 2009
2. ↑ Stridsvagn 103 C Avläst 30 mars 2009
3. ↑ http://www.fht.nu/file_output.php?FileName=flygbassystemet_bas_60.pdf Avläst 30 mars 2009
4. ↑ http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_kth_diva-4727-2__fulltext.pdf Avläst 30 mars 2009

v • d • r Försvarsbeslut i Sverige 1900-talet Försvarsbeslutet 1925 • Försvarsbeslutet 1936 • Försvarsbeslutet 1942 • Försvarsbeslutet 1948 • Försvarsbeslutet 1958 • Försvarsbeslutet 1963 • Försvarsbeslutet 1968 • Försvarsbeslutet 1972 • Försvarsbeslutet 1977 • Försvarsbeslutet 1982 • Försvarsbeslutet 1988 • Försvarsbeslutet 1992 • Försvarsbeslutet 1996 2000-talet Försvarsbeslutet 2000 • Försvarsbeslutet 2004 • Försvarsbeslutet 2008 Övriga beslut Försvarsreformen 1901 • Mälarkarusellen • Luftförsvarsutredningen 1967 • Den svenska linjen