Från Rilpedia

När andra världskriget bröt ut 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925-års försvarsbeslut genom en dåligt rustat och samövad och Krigsmakt, i praktiken stod man med att neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar. Men genom Sovjetunionens anfall över Finland bildades en samlingsregering i Svergie, där Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Den nya regeringen tillsatte en ny försvarskommission, vilken lade fram ett förslag där man ville satsa på både kvalité och kvantitet. 1942 klubbades beslutet igenom under stor samstämmighet. Kostnadsramen för Krigsmakten ökades till 755 miljoner per år, vilket var över 600 miljoner kronor per år mera än vad man hade ansett nödvändigt vid 1936-års försvarsbeslut. ^[1]

Innehåll 1 Centralt 2 Armén 2.1 Artilleriet 2.2 Infanteriet 2.3 Luftvärnet 2.4 Pansartrupperna 2.5 Signaltrupperna 2.6 Tygtrupperna 3 Flygvapnet 4 Marinen 5 Referenser

Centralt

En ny militärområdesindelning genomfördes, fältförbanden behöll benämningen arméfördelningar och skildes från den geografiska organisationen, där varje område fick benämningen militärområde (milo).

Militärområde	Stabsort	Aktivt	Kommentar
I.militärområdet	Kristianstad	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Södra militärområdet
II.militärområdet	Östersund	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Nedre Norrlands militärområde
III.militärområdet	Skövde	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Västra militärområdet
IV.militärområdet	Stockholm (1942–1963) Strängnäs (1963–1966)	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Östra militärområdet
V.militärområdet	Stockholm (1942) Karlstad (1942–1966)	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Bergslagens militärområde
VI.militärområdet	Boden	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Övre Norrlands militärområde
VII.militärområdet	Visby	1942–1966	Omorganiserades 1966 till Gotlands militärkommando

Armén

För arméns del innebar beslutet att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom tre stycken nya truppslag, Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet samt det helt nya truppslaget tygtrupperna. Infanteriet kom att åläggas att sätta upp ett dubbleringsregemente, vilka kom att kallas fältregemente.

Artilleriet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
A 9	Bergslagens artilleriregemente	1943–2000	Omorganiserades 2000 till Artilleriregementet

Infanteriet

Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Hallands regementet (I 16) satte således upp ett dubbleringsregementet som fick beteckningen I 46. Nästan samtliga regementen erhöll egna namn. Tex. Södra skånska infanteriregementets (I 7) dubbleringsregemente I 37 fick namnet Malmöhus regemente. Dessa kom senare att ersättas av brigader som tillkom genom 1948-års försvarsbeslut.

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Moderförband	Förbandskod	Garnisonsort
I 31	Stockholms infanterireg	1942–1949	Svea livgarde	I 1	Stockholm
I 33	Nerikes regemente	1942–1949	Livregementets grenadjärer	I 3	Örebro
I 34	Östgöta infanteriregemente	1942–1949	Livgrenadjärregementet	I 4	Linköping
I 35	Härjedalens regemente	1942–1949	Jämtlands fältjägarregemente	I 5	Östersund
I 36	Utan namn	1942–1949	Norra skånska infanteriregementet	I 6	Kristianstad
I 37	Malmöhus regemente	1942–1949	Södra skånska infanteriregementet	I 7	Ystad
I 38	Roslagens regemente	1942–1949	Upplands regemente	I 8	Uppsala
I 41	Blekinge regemente	1942–1949	Kronobergs regemente	I 11	Växjö
I 42	Norra Smålands regemente	1942–1949	Smålands regemente	I 12	Eksjö
I 43	Kopparbergs regemente	1942–1949	Dalregementet	I 13	Falun
I 44	Gästriklands regemente	1942–1949	Hälsinge regemente	I 14	Gävle
I 45	Västgöta regemente	1942–1949	Älvsborgs regemente	I 15	Borås
I 46	Varbergs regemente	1942–1949	Hallands regemente	I 16	Halmstad
I 47	Göteborgs regemente	1942–1949	Bohusläns regemente	I 17	Uddevalla
I 50	Lapplands regemente	1942–1949	Västerbottens regemente	I 20	Umeå
I 51	Ångermanlands regemente	1942–1949	Västernorrlands regemente	I 21	Sollefteå

Luftvärnet

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
Lv 1	Karlsborgs luftvärnsregemente	1920–1961	Omnumrerat från A 9
Lv 2	Östgöta luftvärnsregemente	1938–1962	Omnumrerat från A 10
Lv 3	Stockholms luftvärnsregemente	1939–2000	Omnumrerat från A 11
Lv 4	Skånska luftvärnskåren	1941–1997	Omnumrerat från A 10M
Lv 5	Sundsvalls luftvärnskår	1940–1982	Omnumrerat från A 10Su
Lv 6	Göteborgs luftvärnskår	1942–	Omnumrerat från A 9G
Lv 7	Norrlands luftvärnskår	1942–2000	Omnumrerat från A 9L

Pansartrupperna

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
P 1	Göta pansarlivgarde	1943–1980
P 2	Skånska pansarregementet	1942–2000
P 3	Södermanlands pansarregemente	1942–2005	Omnumrerades 1957 till I 10
P 4	Skaraborgs pansarregemente	1942–

Signaltrupperna

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
S 1 B	Signalregementets kompani i Boden	1942–1957	Omorganiserades 1957 till Norrlands signalregemente (S 3)
S 1 Sk	Signalregementets kompani i Skövde	1942–1958	Omorganiserades 1958 till Göta signalregemente (S 2)
S 1 K	Signalregementet Kristianstad	1942–1950	Endast mobiliseringsdepå t.o.m 1950
SignS	Arméns signalskola	1942–1965	Omorganiserades 1965 till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS)

Tygtrupperna

Beteckning	Namn	Aktiv	Garnisonsort	Kommentar
Tyg 1	Första tygkompaniet	1942–1949	Stockholm och Linköping	Uppgick 1949 i Svea trängkår (T 1) och Skånska trängregementet (T 4)
Tyg 2	Andra tygkompaniet	1943–1948	Skövde	Uppgick 1948 i Göta trängregemente (T 2)
Tyg 3	Tredje tygkompaniet	1943–1949	Boden (1943–1947) Hässleholm (1947–1949)	Uppgick 1949 i Skånska trängregementet (T 4)

Flygvapnet

För flygvapnets del innebar beslutet att dess kostnadsram ökades från 11 miljoner till 28 miljoner kronor på år. Utöver detillkom fem stycken nya flottiljer och flygvapnet räknades på totalt 16 flottiljer, fördelade på sex bomb-, sex jakt- och tre spaningsflottiljer samt en torpedflottilj. Taktiskt skedde en uppdelning i fyra eskadrar betjänade av fem flygbasområden. 1944 års riksdag beslutade om en sjunde jaktflottilj, den på F 18 i Tullinge söder om Stockholm.^[2]

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
F 13	Bråvalla flygflottilj	1942–1994
F 14	Hallands flygflottilj	1944–1961	Omorganiserades 1961 till Hallands flygkår
F 15	Hälsinge flygflottilj	1945–1998
F 16	Upplands flygflottilj	1943–2005
F 17	Blekinge flygflottilj	1944–

Marinen

För Marinenens del blev dess organisation i stort oförändrad. Det man kom att satsa på var att modernisera och utöka befälskadrarna. Till skillnad mot armén blev marinens distrikt oförändrade, dock skulle marindistriktschefer emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.^[3]

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Kommentar
MDN	Norrlandskustens marindistrikt	1928-1957
MDO	Ostkustens marindistrikt	1928–1957
MDG	Gotlands marindistrikt	1928–1956	Uppgick 1956 i Ostkustens marindistrikt
MDS	Sydkustens marindistrikt	1928–1957
MDÖ	Öresunds marindistrikt	1927–1951	Omorganiserades 1951 till Malmö marina bevakningsområde
MDV	Västkustens marindistrikt	1927–1957

Referenser

1. ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
2. ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
3. ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009

v • d • r Försvarsbeslut i Sverige 1900-talet Försvarsbeslutet 1925 • Försvarsbeslutet 1936 • Försvarsbeslutet 1942 • Försvarsbeslutet 1948 • Försvarsbeslutet 1958 • Försvarsbeslutet 1963 • Försvarsbeslutet 1968 • Försvarsbeslutet 1972 • Försvarsbeslutet 1977 • Försvarsbeslutet 1982 • Försvarsbeslutet 1988 • Försvarsbeslutet 1992 • Försvarsbeslutet 1996 2000-talet Försvarsbeslutet 2000 • Försvarsbeslutet 2004 • Försvarsbeslutet 2008 Övriga beslut Försvarsreformen 1901 • Mälarkarusellen • Luftförsvarsutredningen 1967 • Den svenska linjen