Försvarsbeslutet 1942

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

När andra världskriget bröt ut 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925-års försvarsbeslut genom en dåligt rustat och samövad och Krigsmakt, i praktiken stod man med att neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar. Men genom Sovjetunionens anfall över Finland bildades en samlingsregering i Svergie, där Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Den nya regeringen tillsatte en ny försvarskommission, vilken lade fram ett förslag där man ville satsa på både kvalité och kvantitet. 1942 klubbades beslutet igenom under stor samstämmighet. Kostnadsramen för Krigsmakten ökades till 755 miljoner per år, vilket var över 600 miljoner kronor per år mera än vad man hade ansett nödvändigt vid 1936-års försvarsbeslut. [1]

Innehåll

Centralt

En ny militärområdesindelning genomfördes, fältförbanden behöll benämningen arméfördelningar och skildes från den geografiska organisationen, där varje område fick benämningen militärområde (milo).

Militärområde Stabsort Aktivt Kommentar
I.militärområdet Kristianstad 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Södra militärområdet
II.militärområdet Östersund 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Nedre Norrlands militärområde
III.militärområdet Skövde 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Västra militärområdet
IV.militärområdet Stockholm (1942–1963)
Strängnäs (1963–1966)
1942–1966 Omorganiserades 1966 till Östra militärområdet
V.militärområdet Stockholm (1942)
Karlstad (1942–1966)
1942–1966 Omorganiserades 1966 till Bergslagens militärområde
VI.militärområdet Boden 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Övre Norrlands militärområde
VII.militärområdet Visby 1942–1966 Omorganiserades 1966 till Gotlands militärkommando

Armén

För arméns del innebar beslutet att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom tre stycken nya truppslag, Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet samt det helt nya truppslaget tygtrupperna. Infanteriet kom att åläggas att sätta upp ett dubbleringsregemente, vilka kom att kallas fältregemente.

Artilleriet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 9 Bergslagens artilleriregemente 1943–2000 Omorganiserades 2000 till Artilleriregementet

Infanteriet

Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Hallands regementet (I 16) satte således upp ett dubbleringsregementet som fick beteckningen I 46. Nästan samtliga regementen erhöll egna namn. Tex. Södra skånska infanteriregementets (I 7) dubbleringsregemente I 37 fick namnet Malmöhus regemente. Dessa kom senare att ersättas av brigader som tillkom genom 1948-års försvarsbeslut.

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Moderförband Förbandskod Garnisonsort
I 31 Stockholms infanterireg 1942–1949 Svea livgarde I 1 Stockholm
I 33 Nerikes regemente 1942–1949 Livregementets grenadjärer I 3 Örebro
I 34 Östgöta infanteriregemente 1942–1949 Livgrenadjärregementet I 4 Linköping
I 35 Härjedalens regemente 1942–1949 Jämtlands fältjägarregemente I 5 Östersund
I 36 Utan namn 1942–1949 Norra skånska infanteriregementet I 6 Kristianstad
I 37 Malmöhus regemente 1942–1949 Södra skånska infanteriregementet I 7 Ystad
I 38 Roslagens regemente 1942–1949 Upplands regemente I 8 Uppsala
I 41 Blekinge regemente 1942–1949 Kronobergs regemente I 11 Växjö
I 42 Norra Smålands regemente 1942–1949 Smålands regemente I 12 Eksjö
I 43 Kopparbergs regemente 1942–1949 Dalregementet I 13 Falun
I 44 Gästriklands regemente 1942–1949 Hälsinge regemente I 14 Gävle
I 45 Västgöta regemente 1942–1949 Älvsborgs regemente I 15 Borås
I 46 Varbergs regemente 1942–1949 Hallands regemente I 16 Halmstad
I 47 Göteborgs regemente 1942–1949 Bohusläns regemente I 17 Uddevalla
I 50 Lapplands regemente 1942–1949 Västerbottens regemente I 20 Umeå
I 51 Ångermanlands regemente 1942–1949 Västernorrlands regemente I 21 Sollefteå

Luftvärnet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Lv 1 Karlsborgs luftvärnsregemente 1920–1961 Omnumrerat från A 9
Lv 2 Östgöta luftvärnsregemente 1938–1962 Omnumrerat från A 10
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1939–2000 Omnumrerat från A 11
Lv 4 Skånska luftvärnskåren 1941–1997 Omnumrerat från A 10M
Lv 5 Sundsvalls luftvärnskår 1940–1982 Omnumrerat från A 10Su
Lv 6 Göteborgs luftvärnskår 1942– Omnumrerat från A 9G
Lv 7 Norrlands luftvärnskår 1942–2000 Omnumrerat från A 9L

Pansartrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
P 1 Göta pansarlivgarde 1943–1980
P 2 Skånska pansarregementet 1942–2000
P 3 Södermanlands pansarregemente 1942–2005 Omnumrerades 1957 till I 10
P 4 Skaraborgs pansarregemente 1942–

Signaltrupperna

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
S 1 B Signalregementets kompani i Boden 1942–1957 Omorganiserades 1957 till Norrlands signalregemente (S 3)
S 1 Sk Signalregementets kompani i Skövde 1942–1958 Omorganiserades 1958 till Göta signalregemente (S 2)
S 1 K Signalregementet Kristianstad 1942–1950 Endast mobiliseringsdepå t.o.m 1950
SignS Arméns signalskola 1942–1965 Omorganiserades 1965 till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS)

Tygtrupperna

Beteckning Namn Aktiv Garnisonsort Kommentar
Tyg 1 Första tygkompaniet 1942–1949 Stockholm och Linköping Uppgick 1949 i Svea trängkår (T 1) och Skånska trängregementet (T 4)
Tyg 2 Andra tygkompaniet 1943–1948 Skövde Uppgick 1948 i Göta trängregemente (T 2)
Tyg 3 Tredje tygkompaniet 1943–1949 Boden (1943–1947)
Hässleholm (1947–1949)
Uppgick 1949 i Skånska trängregementet (T 4)

Flygvapnet

För flygvapnets del innebar beslutet att dess kostnadsram ökades från 11 miljoner till 28 miljoner kronor på år. Utöver detillkom fem stycken nya flottiljer och flygvapnet räknades på totalt 16 flottiljer, fördelade på sex bomb-, sex jakt- och tre spaningsflottiljer samt en torpedflottilj. Taktiskt skedde en uppdelning i fyra eskadrar betjänade av fem flygbasområden. 1944 års riksdag beslutade om en sjunde jaktflottilj, den på F 18 i Tullinge söder om Stockholm.[2]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 13 Bråvalla flygflottilj 1942–1994
F 14 Hallands flygflottilj 1944–1961 Omorganiserades 1961 till Hallands flygkår
F 15 Hälsinge flygflottilj 1945–1998
F 16 Upplands flygflottilj 1943–2005
F 17 Blekinge flygflottilj 1944–

Marinen

För Marinenens del blev dess organisation i stort oförändrad. Det man kom att satsa på var att modernisera och utöka befälskadrarna. Till skillnad mot armén blev marinens distrikt oförändrade, dock skulle marindistriktschefer emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.[3]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
MDN Norrlandskustens marindistrikt 1928-1957
MDO Ostkustens marindistrikt 1928–1957
MDG Gotlands marindistrikt 1928–1956 Uppgick 1956 i Ostkustens marindistrikt
MDS Sydkustens marindistrikt 1928–1957
MDÖ Öresunds marindistrikt 1927–1951 Omorganiserades 1951 till Malmö marina bevakningsområde
MDV Västkustens marindistrikt 1927–1957

Referenser

  1. Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
  2. Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
  3. Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009


Personliga verktyg