Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
När andra världskriget bröt ut 1 september 1939 stod Sveriges krigsmakt på samma bräckliga grund som efter 1925-års försvarsbeslut genom en dåligt rustat och samövad och Krigsmakt, i praktiken stod man med att neutralitetsförsvar istället för ett existensförsvar. Men genom Sovjetunionens anfall över Finland bildades en samlingsregering i Svergie, där Per Albin Hansson kvarstod som statsminister. Den nya regeringen tillsatte en ny försvarskommission, vilken lade fram ett förslag där man ville satsa på både kvalité och kvantitet. 1942 klubbades beslutet igenom under stor samstämmighet. Kostnadsramen för Krigsmakten ökades till 755 miljoner per år, vilket var över 600 miljoner kronor per år mera än vad man hade ansett nödvändigt vid 1936-års försvarsbeslut. [1]
Centralt
En ny militärområdesindelning genomfördes, fältförbanden behöll benämningen arméfördelningar och skildes från den geografiska organisationen, där varje område fick benämningen militärområde (milo).
Armén
För arméns del innebar beslutet att krigsorganisationen skulle utökas med två arméfördelningar och totalt omfattas av sex stycken. Utöver det tillkom tre stycken nya truppslag, Luftvärnet avskildes från artilleriet, pansartrupperna avskildes från infanteriet samt det helt nya truppslaget tygtrupperna. Infanteriet kom att åläggas att sätta upp ett dubbleringsregemente, vilka kom att kallas fältregemente.
Artilleriet
Infanteriet
Dubbleringsförbanden erhöll det ordinarie regementets nummer plus 30. Hallands regementet (I 16) satte således upp ett dubbleringsregementet som fick beteckningen I 46. Nästan samtliga regementen erhöll egna namn. Tex. Södra skånska infanteriregementets (I 7) dubbleringsregemente I 37 fick namnet Malmöhus regemente. Dessa kom senare att ersättas av brigader som tillkom genom 1948-års försvarsbeslut.
Luftvärnet
Pansartrupperna
Signaltrupperna
Förbandskod |
Förbandsnamn |
Aktivt |
Kommentar |
S 1 B |
Signalregementets kompani i Boden |
1942–1957 |
Omorganiserades 1957 till Norrlands signalregemente (S 3) |
S 1 Sk |
Signalregementets kompani i Skövde |
1942–1958 |
Omorganiserades 1958 till Göta signalregemente (S 2) |
S 1 K |
Signalregementet Kristianstad |
1942–1950 |
Endast mobiliseringsdepå t.o.m 1950 |
SignS |
Arméns signalskola |
1942–1965 |
Omorganiserades 1965 till Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) |
Tygtrupperna
Beteckning |
Namn |
Aktiv |
Garnisonsort |
Kommentar |
Tyg 1 |
Första tygkompaniet |
1942–1949 |
Stockholm och Linköping |
Uppgick 1949 i Svea trängkår (T 1) och Skånska trängregementet (T 4) |
Tyg 2 |
Andra tygkompaniet |
1943–1948 |
Skövde |
Uppgick 1948 i Göta trängregemente (T 2) |
Tyg 3 |
Tredje tygkompaniet |
1943–1949 |
Boden (1943–1947)
Hässleholm (1947–1949) |
Uppgick 1949 i Skånska trängregementet (T 4) |
Flygvapnet
För flygvapnets del innebar beslutet att dess kostnadsram ökades från 11 miljoner till 28 miljoner kronor på år. Utöver detillkom fem stycken nya flottiljer och flygvapnet räknades på totalt 16 flottiljer, fördelade på sex bomb-, sex jakt- och tre spaningsflottiljer samt en torpedflottilj. Taktiskt skedde en uppdelning i fyra eskadrar betjänade av fem flygbasområden. 1944 års riksdag beslutade om en sjunde jaktflottilj, den på F 18 i Tullinge söder om Stockholm.[2]
Marinen
För Marinenens del blev dess organisation i stort oförändrad. Det man kom att satsa på var att modernisera och utöka befälskadrarna. Till skillnad mot armén blev marinens distrikt oförändrade, dock skulle marindistriktschefer emellertid tillsättas redan i fred. På Gotland blev militärbefälhavaren tillika chef för Gotlands marindistrikt. På den lägre regionala nivån utbyttes begreppet kustfästning mot kustartilleriförsvar. För kustartilleriförsvaren på fastlandet fastställdes vidare särskilda marina försvarsområden (Hemsö, Stockholms- ,Göteborgs skärgård, Blekinge), vilka underställdes vederbörande marindistriktschefer.[3]
Referenser
- ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
- ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009
- ↑ Svensk anpassningspolitik under 1900-talet Avläst 7 maj 2009