Militärområden

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Militärområden (motsvarande) är en del av Sveriges militärterritoriella indelning. Militärområdsindelningen ersatte 1942 den tidigare indelningen i arméfördelningar som mellan 1888 och 1893 gradvis ersatte de från 1833 införda militärdistrikten. Militärområdet ledes av en "Militärområdesbefälhavare". 1942 fick Befälhavaren de operativa uppgifter för arméstriskrafterna. 1966 överfördes även de operativa uppgifter som tidigare legat på marinkommandochefer samt jakteskaderchefer. Militärområdesbefälhavare hade från 1966 hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde.

Innehåll

1 1800-talet
2 1900-talet
3 2000-talet
- 3.1 2000 - 2005
- 3.2 2005-
4 Se även
5 Referenser

1800-talet

1833 - 1847

Militärdistrikten inrättades 1833 som endast en fredlig indelningsform. Blekinge län stod utanför indelningen och utgjorde "Flottans militärdistrikt"

Militärområde	Stabsort	Aktivt
1.militärdistriktet	Landskrona	1833 -
2.militärdistriktet	Växjö	1833 -
3.militärdistriktet	Göteborg	1833 -
4.militärdistriktet	Stockholm	1833 -
5.militärdistriktet	Arboga	1833 -
6.militärdistriktet	Stockholm	1833 -

1847 - 1867

Militärområde	Stabsort	Aktivt
1.militärdistriktet	Landskrona Malmö Helsingborg	1833 - 1863 1863 - 1864 1864 -
2.militärdistriktet	Mariefred Stockholm Linköping	1847 - ?? ?? - 1863 1863 -
3.militärdistriktet	Karlstad Alingsås Töreboda	1847 - 1862 1862 - 1864 1864 -
4.militärdistriktet	Stockholm	1833 -
5.militärdistriktet	Gävle Söderhamn Stockholm Gävle	1847 - 1856 1856 - 1861 1861 - 1866 1866 -

1867 - 1889

Militärområde	Stabsort	Aktivt
1.militärdistriktet	Helsingborg Kristianstad	1864 - 1887 1887 -
2.militärdistriktet	Jönköping Linköping Eksjö	1867 - 1873 1873 - 1888 1888 -
3.militärdistriktet	Mariestad Karlstad Stockholm Karlstad Skövde	1867 - 1873 1873 - 1878 1878 - 1882 1882 - 1885 1885 -
4.militärdistriktet	Stockholm	1833 -
5.militärdistriktet	Gävle Stockholm Gävle (1888)	1866 - 1878 1878 - 1888 1888 -
Gotlands militärbefäl	Visby	1873 -

1889 - 1893

Militärområde	Stabsort	Aktivt
1.militärdistriktet	Kristianstad Helsingborg	1887 - 1888 1888 -
2.militärdistriktet	Eksjö	1888 -
3.militärdistriktet	Skövde	1885 -
4.militärdistriktet	Stockholm	1889 -
5.militärdistriktet	Stockholm	1833 -
6.militärdistriktet	Gävle	1888 -
Gotlands militärbefäl	Visby	1873 -

1893 - 1902

Militärområde	Stabsort	Aktivt
1.arméfördelningen	Helsingborg	1888 -
2.arméfördelningen	Eksjö Linköping	1888 - 1894 1894 -
3.arméfördelningen	Skövde	1885 -
4.arméfördelningen	Stockholm	1889 -
5.arméfördelningen	Stockholm	1833 -
6.arméfördelningen	Gävle Härnösand	1888 - 1894 1894 -
Gotlands militärområde	Visby	1873 -

1900-talet

1902 - 1928

Militärområde	Stabsort	Aktivt
I.arméfördelningen	Helsingborg	1888 -
II.arméfördelningen	Linköping	1894 -
III.arméfördelningen	Skövde	1885 -
IV.arméfördelningen	Stockholm	1889 -
V.arméfördelningen	Stockholm	1833 -
VI.arméfördelningen	Härnösand Östersund	1894 - 1910 1910 -
Gotlands militärområde	Visby	1873 -

1928 - 1937

Inom varje arméfördelning samt vid Övre Norrlands trupper fanns ett militärområde. Militärområdesbefälhavaren var territoriell chef och underställd chefen för arméfördelningen respektive chefen för Övre Norrlandstrupper.

Militärområde	Stabsort	Aktivt
Södra arméfördelningen	Helsingborg	1888 -
Östra arméfördelningen	Stockholm	1913 -
Östra brigaden	Linköping	1928 -
Västra arméfördelningen	Skövde	1885 -
Norra arméfördelningen	Östersund	1910 -
Övre Norrlands Militärområde	Boden	1928 -
Gotlands militärområde	Visby	1873 -

1937 - 1942

1937 års organisation med arméfördelningar gav förbanden fördelen genom att arméfördelningeschefen kunde inrikta sig på sina huvuduppgifter som utbildning, krigsplanläggning samt mobiliseringsverksamhet inom fördelningen. Inom vardera fördelning fanns även en militärområdesbefälhavare som ledde den territoriella verksamheten.

Militärområde	Stabsort	Aktivt
I.arméfördelningen	Helsingborg Kristianstad	1888 - 1939 1939 -
II.arméfördelningen	Östersund	1910 -
Övre Norrlands trupper	Boden	1928 -
III.arméfördelningen	Skövde	1885-
IV.arméfördelningen	Stockholm	1913 -
Gotlands militärområde	Visby	1873-

1942 - 1966

Från 1942 indelades Sverige i sju militärområden (numrerade I - VII). I samband med en organisationsförändring 1966 genomfördes också en namnändring. Militärområdenan övertog den operativa ledningen, det vill säga militärområdet ansvarade för krigsplanläggningen inom sitt område i händelse av krig.

Militärområde	Stabsort	Aktivt
I.militärområdet	Kristianstad	1939 -
II.militärområdet	Östersund	1910 -
III.militärområdet	Skövde	1885 -
IV.militärområdet	Stockholm Strängnäs	1913 - 1963 1963 -
V.militärområdet	Stockholm Karlstad	1942 1942 -
VI.militärområdet	Boden	1928 -
VII.militärområdet	Visby	1873 -

1966 - 1990-talet

I samband med en organisations förändring 1966 genomfördes en namnändring på Militärområdena. Militärområdenan övertog den operativa ledningen. Dvs. Militärområdet ansvarade för krigsplanläggning inom området (Milot), i händelse av krig.

Militärområde	Beteckning	Stabsort	Aktivt	Kommentar
Södra militärområdet	Milo S	Kristianstad	1966 -	Tidigare I.militärområdet
Nedre Norrlands militärområde	Milo NN	Östersund	1910 - 1993	Tidigare II.militärområdet
Västra militärområdet	Milo V	Skövde	1885 - 1993	Tidigare III.militärområdet
Östra militärområdet	Milo Ö	Strängnäs	1963 - 1991	Tidigare IV.militärområdet
Bergslagens militärområde	Milo B	Karlstad	1942 - 1991	Tidigare V.militärområdet
Övre Norrlands militärområde	Milo ÖN	Boden	1928 - 1993	Tidigare VI.militärområdet
Gotlands militärkommando	MKG	Visby	1873 - 1993	Tidigare VII.militärområdet

1990-talet - 2000

1966 års organisation bestod fram till åren 1991 & 1993, då man omorganiserade igen:

Militärområde	Beteckning	Stabsort	Aktivt	Kommentar
Södra militärområdet	Milo S	Kristianstad	1966 - 2000	1993 uppgår Milo V inom Milo S.
Mellersta militärområdet	Milo M	Strängnäs	1991 - 2000	Bildas genom sammanslagning av Milo B & Milo Ö.
Norra militärområdet	Milo N	Boden	1993 - 2000	Bildas genom sammanslagning av Milo NN & Milo ÖN.
Gotlands militärkommando	MKG	Visby	1873 - 1993	Uppgår inom Milo M, men kvarstår som stab.

2000-talet

2000 - 2005

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades militärområdena och ersattes av militärdistrikt. Distriktens uppgift var att stödja och utbilda hemvärnet samt övriga frivilliga organisationer. Således hade distrikten inte samma territoriella och operativa uppgifter som militärområdena. Distrikten avvecklades i sin tur efter försvarsbeslutet 2004.

Militärområde	Beteckning	Stabsort	Aktivt	Kommentar
Södra militärdistriktet	MDS	Göteborg	2000 - 2005	Tidigare Södra militärområdet
Mellersta militärdistriktet	MDM	Strängnäs	2000 - 2005	Tidigare Mellersta militärområdet
Norra militärdistriktet	MDN	Boden	2000 - 2005	Tidigare Norra militärområdet
Gotlands militärdistrikt	MDG	Visby	2000 - 2005	Tidigare Gotlands militärkommando

2005-

Efter militärdistriktens avveckling ersattes de till viss del av fyra stycken säkerhets- och samverkanssektioner. Sektionerna uppgift är bla att regionalt samordna den militära säkerhetstjänsten samt samverka med regionala myndigheter. Sektionerna leds från Försvarsmaktens Högkvarter i Stockholm, men finns lokaliserade på fyra orter i Sverige.

Sektion	Stabsort	Aktivt	Ingående län
SäkSam sekt Boden	Boden	2005–	Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län
SäkSam sekt Göteborg	Göteborg	2005–	Västra Götalands, Hallands, Örebro och Värmlands län
SäkSam sekt Malmö	Malmö	2005–	Skånes, Blekinge, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län
SäkSam sekt Stockholm	Stockholm	2005–	Stockholms, Uppsala, Dalarnas, Gävleborgs, Västmanlands, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län

Se även

Sveriges militärterritoriella indelning

Referenser

Arméns förband, skolor och staber. ISBN: 91-972209-0-6
Svensk soldat, 1994 års utgåva. M7742-712011
Försvarsmaktens nationella ledning

Denna artikel med anknytning till Sveriges försvarsmakt är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.