Artilleriregementet (nya)
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Artilleriregementet |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 2000– |
| Land: |  Sverige |
| Lojalitet: | Försvarsmakten |
| Försvarsgren: | Armén |
| Typ: | Artilleri |
| Storlek: | Regemente |
| Del av: | ATS (2000–) |
| Förläggningsort: | Kristinehamn (2000–2005) Boden (2005–) |
| Motto: | "Ultima ratio regum" ("Konungens yttersta argument") |
| Segernamn: | Breitenfeld 1631 Lech 1632 Lützen 1632 Jankowitz 1645 Tåget över Bält 1658 Helsingborg 1710 Gadebusch 1712 Svensksund 1790 |
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white;" | Befälhavare |
|
| Nuvarande befälhavare: | Överste Torbjörn Larsson |
| Nuvarande stf befälhavare: | Överstelöjtnant Thomas Lindell
|
Artilleriregementet, (A 9), tidigare Bergslagens artilleriregemente (A 9) är Sveriges enda kvarvarande artilleriregemente. Artilleriregementet är sedan år 2005 lokaliserat till Boden.
Innehåll |
Historia
1636 organiserade allt artilleri i Sverige till Artilleriregementet. 1649 utökades regementet till att omfatta alla artillerienheter i hela dåtidens stormaktssverige, över 50 garnisoner. Redan tidigt visade det sig vara svårt att leda ett regemente med så stor geografisk spridning. Trots detta bestod organisationen till 1794. De 26 maj 1794 fördelades artilleriregementet, via ett beslut i ett kungligt brev, till fyra; Svea (A 1), Göta (A 2), Wendes (A 3) och Finska artilleriregementet. Finland, och därmed Finska artilleriregementet, förlorades till Ryssland 1809.
1811 organiserades Gotlands artilleribeväring som från 1892 blev Gotlands artillerikår (A 7). 1893 etablerades Norrlands Artilleriregemente (A 4) i Östersund och 1894 organiserades 2:a Göta artilleriregemente som efter flytt från Göteborg till Jönköping 1898 blev Smålands artilleriregemente (A 6). 1910 lokaliserades delar ur Norrlands artilleriregemente (A 4) till Boden och dessa delar blev 1928 Norrbottens artillerikår (A 5). Bodens artilleriregemente (A 8) bildades 1919 genom uppdelning av fästningsartilleriet i Karlsborg och Boden. 1951 införlivades Norrbottens artillerikår i A 8. Under 2:a världskrigets sista år organiserades Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn.
Artilleriets organisation var som störst i början av 1960-talet. 1962 drogs Göta artilleriregemente (A 2) i Göteborg in. Smålands Artilleriregemente A 6 drogs in 1985. Som en följd av Försvarsbeslutet 1996 drogs Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping och Norrlands artilleriregemente (A 4) i Östersund in och efter försvarsbeslutet 2000 drogs Wendes artilleriregemente (A 3) (då i Hässleholm), Gotlands artilleriregemente (A 7) och Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn in. Bodens artilleriregemente (A 8) i Boden omorganiserade till en artilleribataljon under Norrbottens regemente (I 19).
Endast ett Artilleriregemente fanns nu kvar, inledningsvis med säte i Kristinehamn, där grunden utgjordes av Bergslagens artilleriregemente, Artilleriets Stridsskola (ArtSS) men också av stommen av nedlagda Värmlands regemente (I 2) och Värmlandsbrigaden (IB 2). Det "nygamla" regementet sökte sina traditioner till det Artilleriregemente som bildades 1636 och delades upp 1794. Regementets heraldiska vapen blev en kombination av lilla riksvapnet (de tre kronorna) och de för artilleriet traditionella korslagda kanonerna. Samma vapen fördes intill 31 december 1997 av Svea artilleriregemente. Regementets förste chef i denna tappning blev överste Anders Carell.
Vid den här tiden utbildades varje år en full artilleribataljon med Haubits 77. Regementet förvaltade sex stycken övnings/skjutfält; Älvdalen, Villingsberg, Horssjön samt närövningsfälten i Kristinehamn, Falun och Örebro.
Enligt försvarsbeslutet 2004 flyttade Artilleriregementet under 2005 från Kristinehamn (Kristinehamns garnison) till Boden (Bodens garnison). Artilleriregementet övertog Norrlands signalkårs (S 3) gamla kasernområde. Norrlands artilleribataljon överfördes från I 19 till Artilleriregementet vid årsskiftet 2005/2006.
Dagens artilleriregemente
Vid Artilleriregementet finns tre huvudansvarsområden - Stab, ArtSS samt Artilleribataljonen.
Förutom utbildning av värnpliktiga och artilleriofficerare till insatsorganisationen deltar regementets cirka 144 yrkesofficerare och 12 civilanställda i utvecklingen av metoder och material för indirekt bekämpning. Utbildningen sker framför allt på artilleripjäsen Haubits 77B och artillerilokaliseringsradarn ARTHUR. Samtidigt sker utveckling av framtidens artilleripjäs, Haubits 77BD/ARCHER.
Enligt regementets verksamhetsidé ska Artilleriregementet:
- kunna utföra strid både nationellt och internationellt inom hela konfliktskalan. Detta med modulärt uppbyggda enheter vilket ger hög flexibilitet.
- kunna, i realtid med hög uthållighet och precision, under alla väder-, terräng- och ljusförhållanden upptäcka och bekämpa mål på långa avstånd - även i urban miljö.
- kunna stödja samhället vid större kriser.
- kontinuerligt utveckla de bekämpningskompetenser som krävs för att möta framtida krav för att Försvarsmakten ska kunna bibehålla sin handlingsfrihet.
Se även
Externa länkar
- Artilleriregementet på mil.se
- A 1 kamratförening
- A 3 kamratförening
- A 4 kamratförening
- A 6 kamratförening
- A 8/A 9 kamratförening
- A 9 Officersklubb
|
||||||||
