Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Artilleriregementet
|
| Aktiv: |
1636–1794 |
| Land: |
 Sverige |
| Försvarsgren: |
Armén |
| Typ: |
Artilleri |
| Storlek: |
Regemente |
| Förläggningsort: |
Olika, huvudsakligen Stockholm |
| Motto: |
Inget |
| Marsch: |
Ingen |
| Segernamn: |
Inga |
Artilleriregementet var ett artilleriregemente i svenska armén som härstammade från 1600-talet. Regementet delades upp i fyra artilleriregementen år 1794. Regementets soldater rekryterades från hela landet och var förlagt på flera olika platser, bland annat Stockholm.
Historia
Regementet har sitt ursprung i ett artillerikompani som sattes upp i Stockholm år 1623. Fältartilleriregementet organiserades år 1630 för att följa Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget och år 1636 fick alla svenska artilleriregementen en och samma befälhavare. Artilleriregementet bestod av allt artilleri i egentliga Sverige utökades 1649 till att omfatta hela stormaktsväldets artilleri med personal fördelad på mer än 50 garnisoner med uppgift att bemanna såväl fästningsartilleri som fältartilleri. Fästningsartilleri fanns bland annat i Bohus, Älvsborg, Marstrand, Varberg, Halmstad, Landskrona, Malmö, Kalmar, Visby, Karlshamn, Borgholm, Viborg, Kexholm, Narva, Ivanogorod, Reval, Dorpat, Riga, Dünamunde, Pernau, Nyenskans, Bremen-Verden, Stade, Wismar, Stettin, Stralsund, Anklam, Wolgast, Greifswald och Demmin.
Ur denna basorganisation, fredsstaten, mobiliserades i krig Arméns Fältartilleriregemente. Benämningen infördes i fredsorganisationen 1689. Regementet var förlagt i hela det dåvarande Svenska Riket. År 1700 organiserades fyra s.k. "fältstater" (No.1-No.4) för att följa Karl XII i fält. Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man. Livbrigaden (Stockholm, Vaxholm och Frösö skans) bestod av 13 kompanier, Göteborgsbrigaden (Göteborg, Karlstad och Eda skans) av 7 kompanier, Skånska brigaden (Kristianstad, Malmö, Landskrona, Jönköping, Kalmar och Stralsund) av 10 kompanier och Finska brigaden (Helsingfors, Lovisa, Tavastehus, och Varkaus) av 10 kompanier. Pjäserna var också av varierande modeller och med varierande kaliber vilket orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen. Hela fältartilleriet gick förlorat 1709. Organisationen byggdes upp igen från grunden och 1718 fastställdes namnet till Kongl. Artilleriregementet.
Under Stora nordiska kriget hade artilleriet förminskats avsevärt och omorganiserades helt och hållet 1718 till en fältanrättning och tolv fästningsanrättningar belägna i Stockholm, Jönköping, Malmö, Halmstad, Varberg, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Landskrona, Marstrand, Bohus och Sundsborg. Regementet hade 3 200 man organiserade i 40 kompanier år 1792. Två år senare 1794 omorganiserades regementet till fyra nya, Svea artilleriregemente, Göta artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Finska artilleriregementet.
Fälttåg
Namn, beteckning och förläggningsort
| Namn |
Från |
|
Till |
| Fältartilleriregementet |
1630 |
– |
1689 |
| Artilleriregementet |
1689 |
– |
1794 -06-22 |
| Beteckning |
Från |
|
Till |
| Ingen beteckning |
|
– |
|
| Övningsplats och förläggningsort |
Från |
|
Till |
| Olika, huvudsakligen Stockholm (F) |
1636 |
– |
1794 -06-22 |
Se även
Referenser
- Skrift
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5.
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6.
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5.
- Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0.
- (1908) Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner.
- Online
