Medalj
Från Rilpedia
Medalj (italienska: medaglia, av latin: metallum, metall) är ett myntliknande konstföremål som inte är betalningsmedel. Medaljkännedomen utgör en gren av numismatiken.
Innehåll |
Allmän beskrivning
Medaljer präglas i mjuk metall (fint guld och silver, koppar med efteråt pålagd bronsering, ibland i platina, tenn eller bly). En medalj präglas upprepade gånger (under det myntet präglas i ett slag) och glödgas emellan varje prägling. Medaljens framsida kallas advers och dess baksida revers precis som med mynt.
Historia
I antikens tider gjordes ingen egentlig åtskillnad mellan mynt och medaljer. Medaljer verkar ha varit gångbara som mynt. De grekiska medaljerna är än i dag ouppnådda i konstnärligt hänseende, men endast ett fåtal sådana finns bevarade. Så mycket allmännare är de romerska medaljerna.
I slutet av 1300-talet återupplivades medaljörkonsten i Italien och vann sedermera insteg i andra kulturer. Till en början göts medaljerna i formar, men då arbetet därigenom blev grovt och ojämnt, fann man nödvändigt att ciselera avgjutningarna med gravstickeln.
På 1500-talet började man prägla dem med stålstämplar, i likhet med mynt. Dock ciselerades medaljer fortfarande av sådana konstnärer som Benvenuto Cellini och Raibolini. Närmast den italienska medaljörkonsten står genom sin kraftiga karakteristik den tyska, vilken upptogs av guldsmederna i Nilmberg och Augsburg. Ypperst på detta område var Albrecht Diirer. Holländarna slog under 1500- och 1600-talet en ovanligt stor mängd medaljer, som fått historiskt intresse, däribland flera satiriska. Efter reformationen ägnades medaljer även åt religiösa ämnen, och det blev allmän sed bland både män och kvinnor att bära medaljer som klädutsmyckning.
Under 1700-talet, då det hade blivit en mani (även i Sverige) att slå medaljer över alla möjliga tilldragelser i såväl det offentliga som enskilda livet förföll denna konst, men har sedan Napoleon I:s tid åter nått en hög utveckling. I Sverige göts medaljerna av guldsmeder, tills drottning Kristina införskrev stämpelskärare från Tyskland och Frankrike.
Typer av medaljer
Det finns flera olika typer av medaljer enligt följande.
Minnesmedalj eller jubileumsmynt
Metallstycke av ett större mynts form och bärande präglade relief-figurer, sinnebilder samt inskrift till minne av någon berömd person, någon stor bragd eller märklig tilldragelse.
Prispenning
I metall präglat hederstecken, vilket utdelas som pris vid utställningar, vid tävlingar o s v.
Belöningsmedaljer
I metall präglat hederstecken som delas ut som ett bevis på offentligt erkännande.
Belöningsmedaljer i Sverige
Bland de svenska belöningsmedaljer, som utdelas av konungen ingår bland annat ordensmedaljerna, tapperhetsmedaljerna. Regeringen utdelar särskilda kungliga regeringsmedaljer jämte ytterligare officiella medaljer. Statsverket utdelar förtjänstmedaljer för nit, redlighet, lång, trogen eller övrigt särskilt förtjänstfull tjänstgöring.
- Serafimermedaljen
- Vasamedaljen
- Nordstjärnemedaljen
- Svärdsmedaljen
- H.M. Konungens medalj
- Litteris et Artibus
- Illis Quorum meruere labores
- Sui memores alios fecere merendo
- Prins Eugen-medaljen
- Prins Carl-medaljen
- Kungl. Jubileumsminnestecken Konung Carl XVI Gustafs Jubileumsminnestecken
- För tapperhet i fält
- För tapperhet till sjöss
- För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid
- För berömliga gärningar
- För medborgerlig förtjänst
- För omsorgsfull renvård
- För nit och redlighet i rikets tjänst
- För förtjänster inom utrikesförvaltningen
- Svenska bergsmäns hedersmärke för snille och flit
- Kungl. Uppsala universitets förtjänstmedalj
Svenska medaljers storlek
Svenska medaljers storlek anges ännu efter den av numismatikern Carl Reinhold Berch under 1700-talet godtyckligt uppgjorda skala. Enligt denna skala sägs till exempel en medalj med en diameter på 24 mm. vara »av femte storleken», en med en diameter på 33 mm. vara »av åttonde storleken» o.s.v. Numera mäter den 8:e storleken bara 31mm, ingen svensk belöningsmedalj är större än 18:e storleken.
Medaljers bärande
Medaljer rangordnas, varvid i Sverige svenska medaljer alltid går före utländska. Bland svenska medaljer går kungliga medaljer före andra medaljer. Medaljer bärs på vänster bröst med den finaste närmast bröstets mitt, och sedan i rangordning i riktning mot vänster arm. Om bäraren har hedern av mer än fem medaljer ordnas dessa i rader under varandra med högst fem i varje rad. Den översta raden är finast, och därefter successivt i rangordning raderna under.
Till uniform bärs medaljer i originalstorlek till stor högtidsdräkt, motsvarande civil frack. Till liten högtidsdräkt, motsvarande civil smoking bäres medaljerna i miniatyrformat. Till daglig dräkt bäres endast medaljens band. Medaljband förekommer ej alls i samband med civil klädsel. Till fältdräkt bäres varken medalj eller medaljband.
För bärande av utländsk medalj till svensk uniform krävs prövning av behörig myndighet, som beviljar eller avslår alltefter medaljens art och vem som förlänat den.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Medalj
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
