Pengar

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Betalningsmedel)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Denna artikel berör pengar som betalningsmedel. För Victoria Benedictssons bok "Pengar", se Pengar (bok)
Fil:Banknotes.jpg
Pengar som finns på British Museum.

Pengar är ett gemensamt värderingssystem för varor och tjänster som är baserat på utbytbara och lagringsbara enheter, och som används som betalningsmedel. Vanligen består detta av mynt och sedlar vars värde delvis garanteras av en stat. I vardagligt tal uppfattas pengar som kontanter, men till begreppet hör även andra godkända betalningsmedel.

Pengar har flera funktioner: som värderingssystem, betalningsmedel och värdelagring.

Innehåll

Definition och funktion

I en ren naturahushållning måste varje ekonomisk transaktion inbegripa direkta värderingar av varorna i förhållande till varandra. Hur många kycklingar är en gris värd? Hur många datorspel är jag beredd att ge för en cykel? Och hur många kycklingar är ett datorspel värt? Om jag har en gris, hur kan jag byta den så jag får tag på en cykel? Detta blir omedelbart mindre komplext om man kommer överens om en enhet att mäta alla varors värde i en valuta (som är ett italiensk ord som betyder värde). Denna enhet kan vara baserad antingen på fysiska varor - det finns exempel på kulturer i Stilla havet som räknar rikedom i grisar - eller så kan värdeskalan vara abstrakt, som de flesta av dagens valutor.

Pengar är ett allmänt accepterat betalningsmedel. I dagligt tal kan dock pengar definieras som värdebevarare eller värdemätare, vilket dock inte är essensen hos pengar, även om det tidigare kan leda till att en vara blir pengar och att pengar oftast blir en värdemätare och att dessa funktioner är väldigt viktiga för en konkurrenskraftig penning-vara.

Bytesekonomier

Pengar uppstod i bytesekonomier (som kännetecknas just av att de saknar ett gemensamt betalningsmedel), ur just de problem som fanns i dessa ekonomier. I en bytesekonomi så måste en person, för att sälja en vara, hitta en köpare som är beredd att betala med något som säljaren vill ha. Detta problem, att köparen och säljaren var tvungna att ha motsatta preferenser för att kunna handla ("double coincidence of wants"), kunde lösas av någon av parterna genom att först byta till sig en vara som den andra kan tros vilja ha. När en person väljer att sälja sina varor, inte för att personen vill ha det som köps för sin egen skull, utan för att kunna byta till sig andra varor med vad personen bytt till sig, då är penningekonomin på väg att födas.

För att illustrera detta exempel, föreställ er en fiskare som vill handla ett par skor i en bytesekonomi. När fiskaren beslutar sig för att försöka sälja sin fisk till en skomakare för ett par skor, upptäcker fiskaren att det inte finns någon skomakare som är villig att byta med fiskaren; det finns ingen som efterfrågar fisk. Fiskaren funderar då om det finns något annat än fisk som skomakarna vill ha, och försöker då byta till sig det för sin fisk. Det fiskaren letar efter är då en väldigt försäljningsbar vara, som är väldigt lätt att sälja på en bytesmarknad. Alltså en vara som de flesta sätter ett värde på, som exempelvis salt. Fiskaren kan försöka sälja sina fiskar för att få lite salt för att sälja vidare saltet till skomakaren för att få ett par skor. Det banbrytande med det här utbytet var att fiskaren bytte till sig varor, inte för att de värderades för sin egen skull, utan för att de värderades för sin förmåga att bytas till andra varor. Beskrivningen kan ses i förhållande till teorier som hävdar att en stor grupp personer gick samman och skapade pengar, eller att kungen förordnade att en viss vara skulle användas som valuta.

För- och nackdelar med penningekonomi

Fördelen med en penningekonomi är att det blir lättare för varje person att hushålla med sina resurser, att problemet med motsatta preferenser försvinner och att det blir enklare att kunna veta var man kan tjäna mest pengar. Pengar är grunden i varje avancerad civilisation[källa behövs] och en nödvändighet för alla marknadsekonomier; utan pengar skulle människor inte kunna specialisera sina kunskaper och färdigheter i den grad som en penningekonomi tillåter.

De flesta tidiga pengasystem baserades på vikten av ädelmetaller, framförallt silver och guld, och vilka är ursprunget till dagens mynt. Genom historien har dock många varor använts som valuta till exempel salt, djurhudar, stora stenar, tobak, boskap, cigaretter (i krigsläger) och fiskekrokar. När det finns flera valutor samtidigt i ett samhälle uppkommer tendenser till att folk föredrar en framför de andra. Detta sker för att fördelarna som finns i en penningekonomi, gentemot en bytesekonomi, blir större ju färre valutor som används. Det beror i sin tur på skalfördelar och nätverkseffekter. Den vara som i slutändan blir till valuta brukar uppvisa vissa typiska egenskaper; hållbarhet, högt värde per viktenhet och proportionell minskning av värdet vid delning. I Europa visade det sig att guld och silver var de mest framgångsrika pengarna.

Trots de stora fördelarna med penningekonomier finns även nackdelar. En nackdel är att transaktionskostnaderna kan öka i vissa fall; istället för att byta bort vara A, som man redan har, tvingas man först sälja vara A för pengar, för att sedan kunna köpa det som efterfrågas.

Ekonomiska egenskaper

Pengar betraktas som omfattande följande egenskaper, vilka summeras i ett engelskspråkigt rim som finns i äldre böcker i ekonomi: "Money is a matter of functions four, a medium, a measure, a standard, a store.". På svenska: "Pengar är en fråga om fyrtal utan aber, ett medium, en enhet, en standard, ett lager." Det vill säga, pengar fungerar som ett medium för utbyte, en ekonomisk enhet, en standard för betalning och som ett sätt att "lagra" värde på.[1][2]

Symboler för olika valutor

Symbol Namn Valutakod
Euro EUR
£ Brittiska pund GBP
$ Amerikanska dollar USD
¥ Japanska yen JPY
Israeliska shekel ILS
¥ Kinesiska yuan CNY

Betalningsmedel

Det gemensamma värdesystemet får en ytterligare fördel när det kan användas som betalning. Man behöver inte längre hitta någon att byta med, utan det går bra att sälja det du har till en person och sedan köpa det du vill ha av en annan. Värderingssystem baserade på faktiska varor kan användas som betalningsmedel automatiskt. För mer abstrakta värderingssystem behöver man någon som kan tillverka och kontrollera bytesmedlen, vilket typiskt är uppgiften för en centralbank.

För att pengar ska fungera som betalningsmedel måste pengarna vara delbara i mindre enheter, deras värde någorlunda konstant, deras form standardiserad så att dess värde lätt säkerställs, det måste vara godkänt på tillräckligt många platser för att kunna bytas mot andra varor, och de måste vara lätta att ta med sig.

Värdelagring

Pengar kan också användas som värdelagring. Man behöver inte längre ha ett konstant försörjningssätt, utan kan tjäna pengar periodvis för att sedan leva på detta. Värdelagringens kvalitet beror på prisnivån. Det blir problem med denna egenskap hos pengar om valutan drabbas av inflation.

Se även

Externa länkar

  • Wikiquote-logo.svg Wikiquote har citat av eller om Pengar

Källor

  • Mishkin, Frederic S., The Economics of Money, Banking, and Financial Markets, Sixth Edition Update, Columbia University : Addison Wesley, 2003, s.48-52

Noter

  1. Krugman, Paul & Wells, Robin, Economics, Worth Publishers, New York (2006)
  2. T.H. Greco. Money: Understanding and Creating Alternatives to Legal Tender, White River Junction, Vt: Chelsea Green Publishing (2001). ISBN 1-890132-37-3

Personliga verktyg