Från Rilpedia

Mynt- och sedelserier är de sätt varpå olika valutors betalningsmedel delas upp i olika valörer. Sverige har valörerna 50 öre, 1 kr, 5 kr, 10 kr, 20 kr, 50 kr, 100 kr, 500 kr, 1000 kr. Denna mynt- och sedelserie är inte konsekvent. Den skulle kunna kallas för en "1-, 2-, 5-serie", men saknar då en 2-krona och en 200-kronorssedel. Den skulle också kunna betecknas som en "1-, 5-serie", men har då fått den udda sedeln 20 kr extra instoppad i serien.

Vanligt förekommande serier och motiv till val av serie

De vanligaste mynt- och sedelserierna är "1-, 5-serien", "1-, 2-, 5-serie" och "1-, 2,5-, 5-serien". Många mynt- och sedelserier är dock likt den svenska inte konsekventa. Mynt och sedlar med valörer baserade på 3 och 4 är mycket ovanliga men förekommer. Förr var det också vanligt med ickedecimala mynt- och sedelserier. Hur en mynt- och sedelserie konstrueras eller varför en viss serie väljs, beror på flera faktorer. Först och främst ska alla olika belopp kunna uttryckas genom kombinationer av de olika valörerna. Det minsta myntet blir avgörande för nogrannheten. Logiska steg med återkommande intervaller är också önskvärt. Att både valörerna 20 och 25 mellan valörer på 10 och 50 förekommer möjligtvis endast vid byte av serie. Handeln önskar ej för många olika valörer då det skapar behov av större kassalådor med fler fack. Allmänheten vill inte bära på många mynt som blir tunga i fickor och väskor samtidigt som mynt håller mycket bättre än sedlar. Detta påverkar gränsen mellan mynt och sedlar då nästan alla serier har mynt i lägre valörer och sedlar i högre. Gränsen brukar gå ungefär vid vad en lokal arbetare tjänar på en halvtimma. Detta betyder alltså att gränsen ligger lägre i fattigare länder än i rikare. Andra motiv som kan förekomma för att införa eller ta bort en valör kan vara motivet på valören ifråga. En ny leadre kan vilja få sin egen bild på en helt ny valör eller vilja ta bort ett oönskat motivet och gör det genom att förklara valören ifråga som ogiltig. Allt detta ska också ske till en så låg kostnad som möjligt. Fler olika mynt och sedlar medför högre kostnader.

Positiva och negativa effekter på serier

I områden där man använder "1-, 5-serien" blir i regel de valörer som baseras på 1 vanligast. Detta faller sig naturligt eftersom det krävs fem mynt- eller sedlar baserade på 1 för att växla mot nästa högre valör baserad på 5, medan det bara krävs två stycken baserade på 5 för att växla mot nästa högre valör baserad på 1 (10). Jämför med att fem enkronor motsvarar en femma medan bara två femmor motsvarar en tia. Skjuter man in ett mynt eller en sedel baserad på 2 i en sådan serie så avlastas både myntet eller sedeln baserad på 1 och 5. Problem som då uppstår är att även valörer baserade på 1 då bara blir halva nästa valör och att valörer baserade på 2 inte går jämnt upp i nästa valör utan kräver andra lägre valörer. Detta skapar fler möjliga mynt- och sedelkombinationer för att uttrycka samma belopp vilket både kan ha positiva och negativa effekter, men kräver mer matematisk förståelse vid snabb och effektiv växelhantering än den breda allmänheten har.

Optimala serier

En optimal serie både för handeln och allmänheten är "1-, 5-, 20-, 100-serien". Denna serie har faktorer på 4 eller 5 mellan varje valör. Detta medför att alla valörer blir "meningsfulla" och vanliga. Ingen valör kan växlas bara genom att dubbleras och ingen valör går ojämt upp i nästa högre valör. Kassalådor behöver inte innehålla så många fack men dessa kan istället behöva vara lite större. Något fler mynt och sedlar krävs och mer växel "går åt". I områden med sådana system har dock allmänheten i regel en högre medvetenhet om växelproblem och ser till att betala jämnare.^{[källa behövs]} Serien är ovanlig.