Närke-Värmlands regemente
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Närke-Värmlands regemente |
|
|---|---|
| Aktiv: | 1624–1812 |
| Land: |  Sverige |
| Försvarsgren: | Armén |
| Typ: | Infanteri |
| Storlek: | Regemente |
| Färger: | Rött och blått (uniform, –1675) Rött och vitt (uniform, 1675–1691) |
| Marsch: | "Stenbocksmarschen" (1939–2000) |
| Segernamn: | Inga[1] |
Närke-Värmlands regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet delades upp i två nya regementen år 1812. Regementets soldater rekryterades från Närke och Värmland.
Innehåll |
Historia
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Närke och Värmland på 1500-talet. År 1614 organiserades dessa enheter, tillsammans med fänikor från närliggande landsskapet Södermanland av Gustav II Adolf till Södermanlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Värmland och fem från Närke. Södermanlands storregemente bestod av tre fältregementen där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. År 1629 bildades dessa två regementen Närke-Värmlands regemente.
Närke-Värmlands regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var skotten Alexander Leslie. Regementet splittrades år 1812 och bildade två separata regementen, Närkes regemente och Värmlands regemente.
Fälttåg
- Andra polska kriget (1600–1629)
- Trettioåriga kriget (1630–1648)
- Nordiska krigen (1655–1661)
- Skånska kriget (1674–1679)
- Stora nordiska kriget (1700–1721)
- Hattarnas ryska krig (1741–1743)
- Sjuårskriget (1757–1762)
- Gustav III:s ryska krig (1788–1790)
- Svensk-franska kriget 1805-1810 (1805–1810)
- Finska kriget (1808–1809)
Organisation
- –1812
- Livkompaniet
- Överstelöjtnantens kompani
- Majorens kompani
- Örebro kompani
- Kristinehamns kompani
- Jösse härads kompani
- Älvdals kompani
- Näs kompani
- Karlstads kompani
- Nordmarks kompani
Namn, beteckning och förläggningsort
| Namn | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Närkes regemente | 1624 | – | 1629 |
| Värmlands regemente | 1624 | – | 1629 |
| Närke-Värmlands regemente | 1629 | – | 1812 -06-07 |
| Beteckning | Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Ingen | – |
| Övningsfält eller förläggningsort |
Från | Till | |
|---|---|---|---|
| Västra fältet | 1684 | – | 1812 -06-07 |
| Ombergsheden | 1684 | – | 1812 -06-07 |
Referenser
- Skrift
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Stockholm: Statens Försvarshistoriska Museer. ISBN 91-971584-4-5.
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. ISBN 91-972209-0-6.
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5.
- Nelsson, Bertil (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-23-0.
- (1908) Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner.
- Online
- Holmén, Pelle; Sjöberg, Jan (2007). ”Swedish Armed Forces 1900-2000”. http://www.tdg.nu/swedish_armed_forces/. Läst 2007-08-20.
- Högman, Hans (2007). ”Militaria - Svensk militärhistoria”. http://www.algonet.se/~hogman/militaria.htm. Läst 2007-08-20.
- Persson, Mats (1998). ”Swedish Army Regiments”. http://www.mvs.chalmers.se/~m95perm_2/forband/. Läst 2007-08-20.
- Sharman, Ken (2000). ”Swedish military administrative division as per 1629”. http://home.golden.net/~ksharman/gnw/Indel.html. Läst 2007-08-20.
Se även
Noter
- ↑ Närke-Värmlands regemente erhöll aldrig några segernamn men den efterträdande enheten Värmlands regemente tilldelades tio, där dessa tio slag utkämpades under namnet Närke-Värmlands regemente. Dessa tio segernamn var Fredriksodde (1657), Tåget över Bält (1658), Lund (1677), Landskrona (1678), Narva (1700), Düna (1701), Kliszow (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712).
