Statsvetenskap

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Statskunskap)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Statsvetenskap, statskunskap eller ibland politologi, är det vetenskapliga studiet av teoretisk och praktisk politik och beskrivandet av politiska system. Man kan säga att politik dels gäller alla frågor som har med samhällets organisation och styrelse att göra, exempelvis i form av författningsfrågor. Dels med de åtgärder som eventuellt skall vidtas, exempelvis en viss typ av lagstiftning. Statsvetenskap har av tradition huvudsakligen sysslat med den första aspekten.

I statsvetenskap studeras hur "spelreglerna" i politiken är utformade. Dessutom studeras de krafter som verkar på den politiska arenan såsom partier, intresseorganisationer, massmedia etc. Den svenska förvaltningsapparaten på central och lokal nivå och dess specifika problem studeras särskilt (exempelvis de politiska organens styrning av förvaltningen, rättssäkerhets- och effektivitetsfrågor, gränser för personalinflytande med mera). En orientering ges om de stora politiska ideologierna och om den politiska idéutvecklingen i västerlandet från antiken till våra dagar.

Slutligen studeras samspelet mellan olika aktörer på den internationella arenan. Stormaktsrelationernas utveckling under efterkrigstiden, de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan i-länder och u-länder, integrationsfrågor och freds- och konfliktproblem tillhör de områden som analyseras.

Statsvetenskap brukar delas in i politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik, svensk politik och internationella relationer. Märk att internationella relationer räknas som en egen disciplin i många länder. Detta studeras genom politisk filosofi, strukturalism, behaviorism, realism, pluralism, liberalism, feminism och institutionalism.

Statsvetenskap kan alltså studeras på olika nivåer. Dessa kan delas in i macronivå, bledionivå och micronivå. Vid studier på macronivå skulle exempelvis ett lands politik kunna vara studieobjektet medan det på bledionivå skulle kunna vara ett parti. När man studerar på micronivå är det oftast individen som står i fokus.

Innehåll

Statsvetenskapens historia

Statsvetenskap är relativt ny som särskild avgränsad vetenskap, men den har föregångare långt tillbaka i tiden. Den moderna statsvetenskapen har föregångare inom politisk filosofi, moralfilosofi, historia och nationalekonomi. Beskrivningar och analyser av politiska system gjordes av flera tänkare i antikens Grekland. Redan hos Homeros, Hesiodos och Thukydides finns beskrivningar av politik, och Platon utvecklade en samhällsfilosofi som urskilde sig från historieskrivning framför allt i sitt verk Staten. Aristoteles var också verksam som samhällsfilosof och förde in empiriska historiska rön i sin analys.

I Romerska riket dokumenterade historiker som Polybius, Livius och Plutarchos den romerska republikens uppkomst och andra länders samhällen och historia, medan politikern och författarna Julius Caesar och Cicero beskrev republikens politik och krigföring.

I medeltidens Europa studerades politik inom den kristna kyrkan. Augustinus förenade i sitt verk De Civitate Dei filosofiska och politiska traditioner med kristendomen.

I den islamiska världen bedrevs politisk analys av tänkare i Aristoteles efterföljd, som Avicenna, Maimonides och Averroes.

Under renässansen i Italien upprättade Niccolò Machiavelli den moderna statsvetenskapens inriktning på direkt empirisk observation av politiska institutioner och aktörer. Senare under upplysningstiden förde det vetenskapliga paradigmets spridning studiet av politik längre bort från en normativ inriktning. Även Thomas Hobbes brukar räknas som en föregångare till modern statsvetenskap.

Statsvetenskapens etablering som egen vetenskaplig disciplin brukar dateras till slutet av 1800-talet. Tongivande svenska statsvetare idag är Lennart Lundquist, Sören Holmberg, Tommy Möller, Bo Rothstein och Leif Lewin.

Se även

Referenser

Externa länkar

Personliga verktyg