Historia
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Historia (olika betydelser).
Historia är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet. I sin vidaste definition avhandlar historieämnet all mänsklig verksamhet i det förflutna som vi känner till idag. Ett grundläggande problem inom historisk forskning är källorna, då det många gånger endast finns fragmentariska lämningar av mänsklig verksamhet inom ett visst område. Ämnets närmare innebörd måste därför preciseras genom användandet av en viss historieteoretisk metod. Inom historievetenskapen diskuterar man traditionellt frågor som rör historiesyn och kravet på objektivitet i historieskrivningen. I diskussioner om historiesyn är det centralt vad en historiker uppfattar som drivkrafterna för historisk utveckling. Två historiker kan vara helt överens om vilka händelser som ett historiskt förlopp bestod av: till exempel franska revolutionen 1789; men på grund av olika historiesyn kan de ha helt olika förklaringar av orsakerna till förloppet.
Historieämnets akademisering inleddes på 1800-talet. Tyske Leopold von Ranke krävde en högre grad av saklighet i historieskrivningen genom sitt slagord att skriva historien som den egentligen varit - "wie es eigentlich gewesen". Positivismen hade stort inflytande över ämnet under slutet av 1800-talet. Under det tidiga 1900-talet utvecklades källkritiken, i Sverige i miljön kring lundabröderna Curt Weibull och Lauritz Weibull.
Traditionellt dras en gräns mellan arkeologiämnet och historievetenskapen. Arkeologer arbetar med att analysera fyndmaterial och kring fyndmaterialet utveckla resonemang om historiskt liv. Historikern arbetar huvudsakligen med skriftliga källor, genom att beakta källans två sidor: källan som kvarleva - ur det historiska förlopp i vilket den ingått - och källan som berättande källa. Att granska, tolka och skapa en förståelse av källan och dess äkthet samt dess förhållande till andra källor kallas källkritik. Källkritiken omnämns gärna som historievetenskapens främsta bidrag till den vetenskapsteoretiska utvecklingen.
Innehåll |
Etymologi
Ordet "historia" härstammar från det grekiska ordet ἱστορία (historia), "att lära av undersökningen" och från ordet ἱστορέω (historeō), "att undersöka", "att observera", "att förutspå", som i sin tur kom från ordet ἵστωρ (histōr), "en klok man", "en som vet rätt", "en domare". Akademiska är historia som försöker skapa en sammanhängande representation och en systematiskt analys av förtidens händelser som har betydelse för människan. De som studerar historia som profession kallas historiker, men titeln är inte skyddad.
Klasser
Eftersom ämnet historia är såpass stort behövs någon form av organisation för att isärhålla alla ämnen. Medan flera författare, som H.G. Wells, Will Durant och Ariel Durant har skrivit unviersala historier, specialiserar sig de flesta historikerna idag.
Det finns flera sätt att klassa historiska ämnen
- Kronologiskt (efter tid eller datum)
- Geografiskt (efter region)
- Nationell (efter nation)
- Etnisk (efter etnisk grupp)
- Ämne (efter ämne eller typ)
Se även
Geografiska områden
Epoker
- Stenåldern
- Bronsåldern
- Järnåldern
- Antiken
- Medeltiden
- Renässansen
- Nyare tiden
- Reformationen
- Stormaktstiden
- Frihetstiden
- Gustavianska tiden
- Upplysningstiden
- 1800-1900
- 1900-2000
- Historiska årtal
Teman:
Krig
Fredsfördrag
Berömda statsledare med biografier:
Olika ämnens historia
Annat
Externa länkar
- Riksbankens historiska monetära statistik för Sverige 1290 till idag
- The History Place
- Historia.se - Portalen för historisk statistik
|
|||||||
