Östtimors historia
Från Rilpedia
Den här artikeln behandlar Östtimors historia.
Tidig historia
Mycket lite fakta finns om Timor innan 1500-talet. Man vet dock att handelsmän frän Kina och Java besökte området från 1400-talet för att skaffa sandelträ. Handelsmän från Portugal anlände som första européer 1509 och det första europeiska bosättningen grundades 1556 av munkar från Portugal.
Kolonisation
Ön Timor kolonialiserades av Portugal i mitten av 1700-talet. Efter långvariga konflikter i området med Nederländerna lämnade Portugal Västtimor 1859 men behöll Östtimor. Portugal intresserade sig främst för kustområderna och lämnade de inre delarna av ön i fred fram till [1920-talet], då man försökte få en hårdare kontroll över kolonin.
Sedan dess så har ön varit delad. Under andra världskriget blev Östtimor ockuperat av Japan 1942-1945, då ön hade ett mycket strategiskt läge vid en eventuell invasion av Australien. Efter 1945 så återtog Portugal Östtimor som koloni.
Vägen till självständighet
Diktaturen störtades i Nejlikerevolutionen 1974 och demokratiska reformer inleddes. Efter 1976 och framåt hade socialisten Mário Soares stor del i den stabila demokratiska utvecklingen. Soares blev president 1986 och kunde föra Portugal in i EG. Östtimor blev efter en folkomröstning självständigt den 28 november 1975. Självständigheten varade dock endast nio dagar, innan Indonesien invaderade. I juni 1976 blev Östtimor en Indonesisk provins. I kampen mellan gerillan och den indonesiska militären beräknas minst 100.000 personer ha blivit dödade.
I en FN-ledd omröstning 1999 röstade en klar majoritet av befolkning för självständighet. Detta ledde till att indonesisk militär ökade sina aktiviteter i Östtimor. Följden blev mer än tusen döda och 300.000 flyktingar, samt att en stor del av landets infrastruktur förstördes. 20 september 1999 anlände INTERFET (International Force for East Timor) vilket avslutade våldsamheterna.
Den 20 maj 2002 blev Östtimor självständigt.
|
||||||||
