Sri Lankas historia

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Denna artikel behandlar Sri Lankas historia.

Det började med att bosättare från norra Indien på 500-talet kom till ön Ceylon, nuvarande Sri Lanka. De utvecklade en civilisation med arkitektur som till exempel enorma pyramidliknande stupabyggnader. Det var en enastående kultur präglad av buddhism. Den var tvungen att ta itu med indiska invasioner på 900-talet och Europa kolonisatörer på 1500-talet.

Historiska skildringar funna på stenmålningar (sel lipi), i målningar på palmblad (Hela Atuva) och i berömda indiska skildringar som Mahabharata men också i Dipavamsa och Culavamsa. Ön som vi idag känner till som Sri Lanka var ursprungligen känd som Sinhale eller Heladiva. Enligt redogörelser baserade på traditioner bestod befolkningen på ön av nagafolket, yaksha, deva, raksha och troligtvis andra folkslag.

Innehåll

1 Förhistoria
2 Legend och tidig historia (500 - 250 BC)
3 Feudal Sri Lanka (250f.Kr.-1600e.Kr.)
4 Kolonial era (1517-1948)

Förhistoria

Demonen Ravana, kungen av Ceylon

Huvudartikel: Sri Lankas förhistoria

Ön beräknas ha blivit koloniserad av Balangoda folket för ungefär 34000 år sedan. De har fastställts vara Mesolitikum Jägare-samlare som levde i grottor. I många av dessa grottor inklusive den välkända Batadombalena och Fa-Hien Rock grottan har man hittat föremål som pekar på att Balangoda folket var de första invånarna på ön. Man tror att Balangoda folket är de som har bränt ner träd i höglandet och på så sett skapat Horton Plains. Man har hittat korn och vete som man daterar till 15000 f.Kr., detta bevisar att de kanske var inbegripna i jordbruk. Man har också hittat flera små granitverktyg som är ungefär 4 centimeter långa, lergods och rester av bränt timmer. Under utgrävningar runt en grotta i Varana Raja Maha vihara och i Kalatuwawa området så har man hittat begravningsurnor som man har uppskattar är ungefär 8000 år gammal. Man har hittat spår av en stor bosättning i närheten av Anuradhapura som man tror kommit till före 900f.Kr och spår av en järnålderskultur har också hittats. Man uppskattar att bosättningen till en början var cirka 15 hektar, men den utökades till 50 hektar under några århundraden. Man har hittat en liknande bosättning i Aligala i Sigiriya.

I Anuradhapura har man hittat lerkrukor med skrift tillhörande brahmifamiljen och en annan skrift. Man daterar krukorna till 600f.Kr. Detta antyder på att skrivkonsten kanske återintroduserades till subkontinenten via Sri Lanka.

Man tror att jägar och sammlarfolket som är känt som Wanniyala-Aetto eller Veddas som fortfarande bor i nordöstra delarna av Sri Lanka härstammar från den första befolkningen på ön.

Kanel som ursprungligen kommer från Sri Lanka användes i forntida egypten så tidigt som 1500f.Kr. vilket antyder på att det fanns handelskontakter med ön. Sir James Emerson Tennant en engelsk politiker och resande identifierade bibliska Tarrshish med Galle.

Ramayana är ett indiskt epos skrivet 200f.Kr. som handlar om hur Rama invaderar ön från Admamsbron med hjälp av Hanuman och hans arm é för att rädda hans bortförda fru Sita från ceylons kung Ravana.

Legend och tidig historia (500 - 250 BC)

Skildringar på Pali och ankomsten av Vijaya

Ptolemaios världskarta

Poemen på Pali till exempel Dipavamsa, Mahavamsa och Chulavamsa, men även en mängd steninskriptioner och de indiska epigramen, och de burmesiska versionerna av poemen, ger en skildring av Sri Lankas historia från ungefär 500f.Kr. Mahavamsa är skriven på 400-talet av buddhistmunken Nagasena. Han använde Dipavamsa, Attakatha och andra skrivna källor som var tillgängliga. Mahavamsa ger en överblick på indisk historia under den perioden. Perioden före kungen Ashoka kröning (i Mahavamsa står det att han kröntes 218 år efter Buddhas död) verkar vara en del av en legend.

Legenden om Vijaya och Kuveni (öns drottning) är liknande en grekisk legend och kan ha en gemensam källa från en gammal indo-europeisk folklore. Legenden börjar med ankomsten av Vijaya och hans 700 följeslagare. Vijaya var en bengalisk prins, han var son till en prinsessa och ett lejon. Kronologin säger att Vijaya landstiger samma dag som Buddha dör. Vijaya landsteg nära Mahathitha (Manthota eller Mannar) och enligt Mahavamsa döpte han ön till "Thambaparni" (kopparfärgade palmer), namnet finns med på den grekiska astronomen Klaudios Ptolemaios världskarta från 100-talet. Mahathitha var en antik hamn som var välbesökt av sjöfarare på den tiden.

Dravider

Migrationen från norr och skapandet av en dravidisk makt ledde till invasion av ön, speciellt i senare tider. Man byggde små isolerade bosättningar nära dagens Kathirveli och Pomparippu (Sinhala: Ranparittha).

Sena och Guttaka de första tamilska ledarna de härskade på 100-talet f.Kr. Det enda belägget för att de har funnits är att de är nämnda i Mahavamsa.

Kamboja

Kamboja (eller Kaboja, Kambojin) nämns i sju eller åtta antika skrifter. Sihalavatthu en text skriven på pali från 300-talet vittnar om ett folkslag kallat Kambojas som levde i Rohana. Den tredje berättelsen som heter Metteyya-vatthu står de att en äldste kallad Maleyye var bosatt i Kamboja-gama i provinsen Rohana (Janapada) på ön Tambapanni (Sri Lanka). Det står även att Yonas eller Yavana (greker) hade sina bosättningar i Pandukabhaya i Anuradhapura. Den antika skriften bevisar att Kambojafolket var involverad i handel eftersom det finns referenser till "Kambojas stora handelsskrå" (Kabojhiya-mahapugiyana) och en Sangha av Kambojas i Anuradhapura. Vetenskapsmän har daterat de här epigrafiska skrifterna till senast 200-talet f.Kr. Detta kan betyda att den aryantalande befolkningen på Sri Lanka härstammar från Kanbojafolket och delvis från Saka och Yavana kolonister.

Feudal Sri Lanka (250f.Kr.-1600e.Kr.)

Anuradhapura dynastin

Det bodhiträd som Sangamitta tog med sig till Sri Lanka.

Devanampiya Tissa (250fKr.-210f.Kr.) tillhörde Maurya klanen och hans ledning skulle bli avgörande för Sri Lanka och Theravada. Hans kontakter med kung Ashoka ledde till introduktionen av buddhism av Mahinda på 200-talet f.Kr. Sangamitta, Mahindas syster förde med sig en stickling från det bodhiträd som Buddha hade nått upplysning under. Denna stickling är känd som Sri Maha Bodhi och är världens äldsta planterade träd.

Elara (205f.Kr.-161f.Kr.) var en känd cholakung som styrde "Pihiti Rata, d.v.s. Sri Lanka norr om Mahaweli Ganga efter ha dödat kung Asela. Under Elaras tid var Kelanitissa kung av Maya Rata i sydväst och Kavantissa var en regional kung i Rohana i sydöst. Kavantissa byggde Tissa Maha Vihara, Digahavapi stupan och många andra helgedomar.

Gamani Abhaya 161f.Kr.-137f.Kr. kung Kavantissas äldsta son, besegrade Elara i en episk strid som står skriven i Mahavamsa Gamani Abhaya är beskriven som en singalesisk Ashoka. Ruwanwelisaya som är bygges av Gamani Abhaya är en stupa som är av pyramidliknande propotioner. Den är ett av världens högsta monument och ett av ingenjörskonstens under.