Från Rilpedia

Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård.

Azerbajdzjan är en ung nation som stat betraktat,^{[källa behövs]} eftersom den under större delen av sin historia varit antingen splittrat i flera små stater eller också en provins och en del av ett större rike, oftast nuvarande Iran

Innehåll 1 Forntid 2 Antiken 3 Medeltid och tidigmodern tid 4 Källor

Forntid

Området var ända sedan tidig forntid en genomfartsplats för en mängd folk som invandrat från nuvarande Centralasien till medelhavsområdet, och dess historia har därför varit instabil och splittrad, men det har även funnits perioder av en enad statsbildning.

Gutier, lulubader och kassier var några av de många folk som använde området som genomfartsplats under forntiden; 2300 f.Kr. kom hurriterna, som hade ett visst långvarigt inflytande kulturellt och befolkningsmässigt, och efter 1000 f.Kr. fanns här riket Mannai ("människa" på azeriska^{[källa behövs]}), det första exemplet på ett enat rike i området: Mannai blev en lokal stormakt 820 f.Kr., men enheten störtade återigen samman då skyterna invaderade 600 f.Kr., och från 557 f.Kr. var det en provins under utländska stormakter, först Medien, sedan Persien. Iran hade ett litet inflytande i kulturellt avseende; Azerbajdzjan var tidigt anhängare av den zoroastriska religionen.

Antiken

Nästa enade rike är Albania år 400 f.Kr., först under persiskt välde, sedan under Makedonien; det makedonska väldet låg dock för långt borta för att vara annat än formellt, och Albania var i realiteten fritt - 305 f.Kr. bildades också det grekisk-hellenistiska kungadömet Atropathene. Det nya överväldet var från 190 f.Kr. Armenien och därpå återigen Iran. Azerbajdzjan plågades under denna tid svårt av härjningar av turkiska stammar från Centralasien som ödelade landet upprepade gånger från 200-talet och framåt. En stor förändring var att riket Albania blev kristet år 400 - det hade tidigare under nästan hela sin historia varit zoroastriskt. Azerbajdzjan kallades nu Achvank.

Medeltid och tidigmodern tid

Efter att härskarstaten Iran erövrats av araberna år 651, vändes den arabisk-islamiska erövringsvågen mot Azerbajdzjan, men Babek och hans armé bekämpade araberna. År 667 misslyckades azerierna och Azerbajdzjan blev det en provins under det nya arabisk-styrda och muslimska Iran och styrdes av guvernörer; kristendomen blev under denna tid en nationalsymbol för moståndsrörelsen, men efter 837 var landet slutgiltigt muslimskt. Det blev ett självständigt muslimskt rike cirka år 900, men splittrades sedan återigen hundra år senare och var efter detta en provins under närmaste stormakt, oftast azeriturkiska kungadömen som hade under sin kontroll hela nuvarande Iran;^{[källa behövs]} det föll under Mongolväldet 1222, och sedan år 1294 skapades provinsen Shirvan. De mesta som bodde där var etniska azeriturkar. Shirvans khan Ibrahim slöt ett pakt med Timur Lenk 1380, men tillhörde sedan det etniska azeriska och turkiska riket Ak Koyunlu ända fram till 1508, då det splittrades i en mängd små islamiska stater, kallade khanat, av vilka det viktigaste var khanatet Baku.

Khanaten var under växlande överhöghet under de följande seklen, ibland under azeriska sevevider, ibland under Osmanska riket (1516-1620), och 1747 delade det mellan azeriska Qajar och turkiska osmaner. Det fick dock ingen större uppmärksamhet, och kämpade även med inre strider, då khanaten försökte erövra varandra; 1778 hade khanaten nästan enats, men 1813 började den ryska invasionen, och mellan 1828 och 1859 lades landet helt under Ryssland. Efter pakten i Turkmentjaj blev Azerbajdzjan delat. De derbendska kungadömena blev dagestanska, provinserna Borchali och Garayazi blev georgiska. Hälften av Azerbajdzjan blev persiskt (det är därför det bor 20-30 miljoner azerier i Iran). Till iravanska kungadömen flyttade armenier från Osmanska imperiet och Persien; Ryssland skapade ett nytt Armenien med huvudstaden i Jerevan i gamla azeriska områden.^{[källa behövs]} De andra som överlevde deporterades till olika länder. De andra azeriska länder blev under Rysslands kontroll. 1918 lovade armeniska bolsjeviker att massakrera azerierna i huvudstaden Baku och andra ställen.^{[källa behövs]} Den 31 mars invandrade armenierna Azerbajdzjan och dödade azerier i Baku och Shamaxa, och dödade judar i Quba. Men azerierna kunde med hjälp av styrkorna skickade från Osmanska riket försvara Azerbajdzjan, och 1918 blev Azerbajdzjan den första demokratiska republiken i världen med muslimsk majoritet, även kvinnorna kunde rösta. Ryska bolsjeviker skapade i Azerbaidzjan den 28 april 1920 den sovjetiska azerbajdzjanska republiken. Efter 70 år under Sovjet kunde Azerbajdzjan 1991 utropas till den självständiga Azerbajdzjanska republiken.

Källor

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)